Jag satt och ritade tillsammans med Mini för en stund sedan. Plötsligt ser jag hur hon sitter och tittar intensivt på mitt verk. Tillslut säger hon:
- Mamma vad ritar du, är det en lastbil eller en kyckling?
Igår började dagen så lovande med sol och värme. Jag fick nästan samma känsla som när jag är utomlands i något varmare land, det luktade annorlunda och det vibrerade nästan av värme vid asfalten. Sedan övergick alltihop till regn. Idag börjar dagen med regn…nu är det bara att hoppas på att det istället övergår till dallrande solvärme….men det återstår nog att se.
Jag klättrar redan på väggarna. Det händer alldeles för lite och dessutom i för sakta mak. Idag stod jag inte ut längre och nu är garaget nystädat och det var verkligen välbehövligt! Det är inte rensat/städat sedan Mini föddes. Visserligen har det varit någon liten uppryckning då och då, men vad hjälpte det när det såg ut som om en bomb hade briserat där inne. Det var tre barnvagnar, gamla möbler som stod där i väntan på beslut om vad som skulle hända med dem, målarfärgsburkar, cyklar, pantburkar som ännu inte pantats, bildäck osv osv. Det fanns allt och ingenting där ute och eftersom vi inte har världens största garage så blev allting sammantaget väldigt rörigt. Vi fyllde en hel hästtransport med saker som skulle slängas. Gav bort barnvagn, bilbarnstolar och matstol. Flyttade sådant som stod på golvet till hyllor på väggen och dammsög slutligen hela garaget. Nu är det jättefint och man skulle till och med få in en hel bil där om man ville 
Vi ska snart ut och åka bil med Mini. Nu menar jag inte bara en kort liten tur, utan vi ska åka till norrland och bilfärden kommer att vara ca 8 timmar lång. Det är många timmar i bilen med en liten aktiv Mini och tre hundar….och ingen vill egentligen vara stilla. Jag har tänkt att låna brorsans bärbara dvd-spelare, det borde slå ihjäl åtminstone en timma. Papper och pennor fixar nog en halvtimma och barbiedockor kanske 1-1,5 timma. Då är det bara 5 timmar kvar!!
Alltombarn presenterar påpassligt nog en mängd tips. Vissa av tipsen är för avancerade för en 4,5 åring, men andra kan man nog använda sig av. Jag måste erkänna att jag är lite orolig över resan. Sist vi skulle åka lite längre (en 1 timmars resa), frågade Mini redan efter 10 minuter om vi var framme snart.
Jag får väl plocka med mig lite mutor, godis, frukt och liknande. Ett tag var vi inne på att på att åka på seneftermiddagen, det skulle innebära att Mini kunde sova halva resan. Dessvärre tror jag inte att hon kan sitta skönt i sin bilstol och sova, så jag är lite skeptisk till detta. Det krävs noga övervägande.
Vidare så är en av våra hundar åksjuk (den största av dem dessutom). Det innebär att vi måste ge henne åksjuketabletter om hon ska klara av resan. Tyvärr kommer hon att gnälla en del ändå. Jag ser fram emot norrland, men inte själva bilresan..och jag gissar att det inte är svårt att förstå varför.
"Att skratta ofta och mycket;
att vinna respekt
från intelligenta människor
och tillgivenhet från barn;
att förtjäna uppskattning
från uppriktiga kritiker
och tåla
att falska vänner sviker;
att kunna uppskatta skönhet;
att se det bästa hos andra;
att få lämna denna världen
litet bättre -
antingen genom ett barn
eller en trädgårdsplätt
eller bättre
sociala förhållanden;
att veta
att åtminstone en människa
har andats lättare,
därför att du har levt -
detta är att ha lyckats."
Källa: Exley, Helen (2001). Tänkvärt om vishet. Pedagogförlaget AB.
Sushi, yakitori, teriyaki för de vuxnas del och kycklingspett med yakitorisås för Minis del 
Idag har jag haft en rikgtigt behaglig dag. Jag började dagen som vanligt, men en joggingrunda. Därefter körde jag över Mini till sin mormor och morfar, hon ville leka med dem en stund sa hon. Under tiden duschade jag och gjorde mig iordning. Jag fick till och med lite tid över till att blogga en stund innan hon kom hem. Därefter åt vi lunch tillsammans. Efter att jag hade avklarat halva veckostädningen solade jag ett par timmar och Mini badade och "solade" omväxlande under tiden. När vi tröttnat fortsatte jag med resten av städningen och därefter var det middag. Mini och jag hann också gå en liten promenad.
Det är fantastiskt att hinna allt och ingenting utan stress. Det var så länge sedan jag inte stressade att jag hade glömt hur behagligt det var….
Idag blir det skiftande sysselsättningar. Alltifrån avkoppling med sol och bad för Minis del till veckostädningen. Dessutom har Norton just städat min dator så nu är jag skyddad ett tag till..;-))
Jag ser ut som en kokt signalkräfta i ansiktet idag, så även om solen är framme kommer jag inte att sola ansiktet i alla fall. Det gick bättre med Mini eftersom hon mestadels befann sig under altantaket igår. Däremot ska jag nog sticka ut benen i solen idag också, de bytte nyans från kritvita till ljusbrun…en klar förbättring…;-)))
Skam den som ger sig. Idag hade jag bestämt mig för att det skulle vara sommar, vare sig det var det eller inte. Jag fyllde Minis lilla badpool med varmt vatten inne på altan, sedan satte jag på imfravärmen åt henne. På så vis fick hon bad och värme = sommar, eller hur! Själv lade jag mig på en solstol mitt i solen och stod ut i exakt 2 timmar. Under tiden var jag tvungen att hålla mig fast i solstolen för att inte blåsa bort, men brun blev jag och solbrun = sommar, eller hur!
Skam den som ger sig säger jag bara. Idag har Mini och jag haft vår första "riktiga" sommardag tillsammans för i år
Läs även andra bloggares åsikter om Sol, Bad, Sommar, Imfravärme
JAG SOLAR!
Ibland undrar jag om vi inte borde definiera vuxen på något sätt. Själv likställer jag det med ansvar i alla former. Framför allt över sig själv och de man har omkring sig. Alldeles särskilt över dem man själv har satt till världen. Jag brukar i min blogg alltid återkomma till ansvar och gör det ytterligare en gång efter att ha läst i DN och SvD om hur barn och ungdomar oroar sig över föräldrarnas internetvanor!!?? Hade det varit vuxna som hade varit oroliga hade jag förstått det, men nu är det barnen!!
Barnen beskriver sina föräldrar som ansvarslösa ungdomar som inte kan hejda sig trots att de vet att de gör fel. Är det verkligen så att inte ens vuxna kan hejda sig, längre, utan fortsätter bara helt frankt att tänja på och prova på vilka gränser som kan forceras utan tanke på vilka konsekvenser det får? Har vuxna blivit barnsligare eller har det alltid varit så här? Övergår inte ungdomen till ett mer ansvarstagande stadium (vuxen) där man kan rumstera lite mer förståndigt och konsekvensinriktat eller är det bara en personlig utopi som jag har?
Läs även andra bloggares åsikter om Barn, Vuxna, Bris, Internet, Internetvanor, Surfa, Ungdomar
Svenska 15-åringar mår sämre av stress än andra 15-åringar i Europa. I tidigare år har de mindre press på sig än barn i andra länder och när stressen kommer i högstadiet har de svårare att hantera den, skriver DN.
Lily Eriksson på folkhälsoinstitutet säger:
- Vi har misslyckats med att hantera tonårsperioden jämfört med Finland. Där ligger de bättre till trots att de ställer höga krav på ungdomarna i skolan.
Diskussionen utgår mer eller mindre från att det är skolan som pressar ungdomarna så att de mår dåligt och får huvudvärk. Boven i dramat är att betygen sätt in så sent.
Jag har tidigare skrivit ett inlägg som handlar om detta. Jag upplevde samma sak när Medi och Maxi gick i högstadiet. Nu är det kanske inte så representativt eftersom de gick i samma skola. Däremot är Medi och Maxi två väldigt olika typer av tjejer och trots detta upplevde de att lärarna agerade på exakt samma sätt, vilket borde innebära att det låg någonting i det.
Jag upplevde det som om lärarna på deras skola hade ett enda vapen att ta till i kampen om engagemang, ordning, motivation och vad det nu det var som man som respektive lärare ville åstadkomma, BETYGEN. Det gick som ett mantra genom hela högstadiet, betyg och nationella prov. Tappades motivationen en stund, tänk på betygen. Uppför dig ordentligt, tänk på betygen. Prata inte på lektionen, tänk på betygen. Läs nu på ordentligt, tänk på betygen. Detta mantra pågick i cirka tre år och eskalerade för varje år. Maxi som var extremt omtyckt av sina lärare på grund av sin höga ambition och följsamma personlighet har uttryckt precis samma sak som Medi som var mindre omtyckt av sina lärare på grund av sin lägre ambition och något mindre följsamma personlighet…;-).
Båda två har mer eller mindre i mun på varandra sagt till mig:
- Lova att Mini ALDRIG ska få gå i den skolan.
Dessvärre tror jag inte att det hade med skolan att göra. Jag har många gånger funderat på vad det hade med att göra. Ibland tyckte jag lärarna agerade som om de älskade sitt ämne men avskydde ungdomar. Nu tog jag i, men det kändes så periodvis. Att undervisa ungdomar är samma sak som att umgås med ungdomar och ta del av deras liv och leverne. Ungdomar är inte lätta att ha och göra med, de är en ständig utmaning. Tycker man inte om den utmaningen ska man inte undervisa på den nivån anser jag. Tonåren är för många en enda lång kris och man måste som vuxen förstå det. Sedan ska man inte kapitulera som vuxen och låta krisen ha sin gång. Man måste ställa krav och framför allt finnas där för alla tonåringar, både de som krisar och de som inte göra det. Däremot att ha betyg som en allenagörande metod och lösning för allting, det tror jag inte en sekund på. Det måste finnas effektivare metoder och lösningar som är mer lämpade på tonåringar.
Därmed inte sagt att jag inte vill ha betyg, men jag tror också på det som flickorna i artikeln säger, betygen skulle ha funnits med tidigare. Då kanske varken lärare eller elever hade fått "stora skälvan". Nu vet jag att jag generaliserat grovt, men anser ändå att jag vill göra det. Tidningsartikeln beskriver en exakt upplevelse från Medi och Maxis skolgång, det kan inte vara en slump.
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Högstadiet, Lärare, Elever, Betyg, Stress, Nationella prov
Solen skiner och det ger mig en viss förhoppning om att få ligga ner och sola! Jag har under min ledighet utvecklat en så desperat önskan om någonting så banalt att blir den inte tillfredställd snart riskerar den att utvecklas till en mani..;-)).
Jag hade planerat den första delen av sommaren ute på altan tillsammans med Mini. Hon skulle bada i sin lilla badpool och jag skulle sola. Så har det inte varit. Faktum är att det har varit alldeles för kallt och blåsigt för att vistas på altan utan att vara förhållandevis välklädd. Brorsan pratade någonting om att det skulle komma sol och värme till helgen…jag förlitar mig fullkomligt på honom i den här frågan..;-))
Skiljde eller skilde….vad är skillnaden? Jag har slagit upp orden i nationalencyklopedin och ser ingen skillnad på användningen av dem. Jag har ringt till språkcentrum på Universitetet och där visste inte kvinnan som svarade vad det var för skillnad… Är det någon som vet om det är någon skillnad på orden och om det inte är det varför stavas det då olika? Är det senare en modernare stavning??
Idag är det hur mulet som helst. Molnen är så tjocka att jag inte ser ett enda litet hopp om en solglimt ens. Jag och Mini som skulle sola och bada hela sommaren… Det känns som höst ute. Jag har varit ute och sprungit och det var så kallt att jag frös trots att jag sprang. Tilläggas kan att jag hade både långbyxor och en munkjacka på mig.
Jag har svårt att tillgodose Minis behov av stimulans när det är sådant här väder. Hon vill göra en massa hela tiden och det tycker jag också är roligt om vi kan vara ute och ha det skönt. Visserligen kan man vara ute om man håller sig nära hemmet. Jag vill inte gärna ge mig av för långt då det envisas med att plötsligen dyka upp en åskskur åtminstone en gång per dag och förstöra hela utevistelsen för ett par timmar framöver. Hur kan vädret haka upp sig så??
Idag ska Mini eventuellt få leka med en av sina kusiner hos mina svärföräldrar, men det är inte helt bestämt ännu. Jag känner en viss begränsning i att jag inte kan vara en lekkamrat till henne och hon börjar bli så stor nu att hon vill leka med någon i stort sätt varje dag. Hon är väl van från förskolan skulle jag tro.
Ja, nu är debatten om högskolan igång igen, vilket passar mig utmärkt. Regeringen ska införa studieavgifter för de utomeuropeiska studenter som studerar i Sverige, vilka idag uppgår till endast 8000 personer skriver DN .
Förhoppningen är att svenska högskolor och universitet kommer att locka till sig flera internationella studenter tack vare avgifterna.
Ja, nog låter det lite paradoxalt i mina öron att högre avgifter skulle locka fler studenter den saken är klar, men jag inser samtidigt att i kampen om de 2,7 miljoner studenter som studerar utomlands varje så är kanske inte avgiftsfriheten det främsta vapnet utan snarare det som DN pekar på, utbildningens kvalitet och arbetsmarknadsvärde:
Med dagens system konkurrerar också utländska och inhemska studenter om resurser. Med studieavgifter blir det möjligt för svenska högskolor och universitet att göra särskilda satsningar på utländska studenter som inte drabbar övrig verksamhet.
Detta oroar mig lite. Skulle detta innebära att avgiften mer eller mindre kan skapa två olika utbildningssystem. Ett för europeiska elever och ett för utomeuropeiska elever som betalar för sin utbildning? Vad händer då om den ena utbildningen blir bättre än det andra, innebär då detta att man inför studieavgifter även för oss övriga studenter?
SvD är mer positiva till en studieavgift. De anser att svenska skattebetalare inte ska stå för den kostnad som det innebär att låta utländska studenter studera vid våra universitet och högskolor:
Lars Leijonborg har rätt. Sverige bör ta betalt av högskolestudenter som kommer från länder utanför EU/EES. Läsårsavgifter på 80000 kronor per student kan ge ett tillskott till högskolorna, som vi inte bör tacka nej till. Självklart är det värdefullt att studenter från andra kontinenter söker sig hit, men det innebär inte att svenska skattebetalare bör bära kostnaden.
Detta är naturligtvis också ett rimligt argument. Det är ungefär de tankar jag själv hade, hur ska vi kunna ha råd med allting. Ekonomin är redan ansträngd, borde vi inte se till att den fungerar först innan vi bedriver någon form av gratis verksamhet. SvD fortsätter:
Från Sveriges förenade studentkårer (SFS) hävdas att regeringen bryter mot principen om utbildning som rättighet, men det argumentet saknar tyngd. Enligt vilken logik är gratis utbildning i Sverige en rättighet för amerikanska eller asiatiska studenter?
Jag tycker nog att det ligger en hel del i detta argument också. Det hade varit annorlunda om alla länder hade sett det som en gemensam sak och att det var en allmän rättighet att studera avgiftsfritt var man ville, men nu är det tyvärr inte så. Jag skulle inte se det som något hinder att Sverige utbildade hela världen avgiftsfritt, men när vi nu inte har ekonomi för det då backar jag nog. Det är just ekonomin jag själv har som utgångspunk, då jag vet att man faktiskt inte kan bortse ifrån den. Det är vår enorma statsskuld det yttersta beviset för.
Ja, det är en mångfacetterad problematik och jag är i det här fallet lite osäker på var jag själv står…
Läs gärna: SvD, Högskolestudier kan leda till en klassresa nedåt.
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Högskola, Studieavgifter, SFS, Studenter, Studier, Regeringen, EU, EES
Tänk att man måste omge sig med regler hela tiden. Om inte annat så måste man sätta upp regler kring sin egen person för hur man vill bli behandlad eller hur nära inpå sig man vill släppa folk osv. Jag har så svårt att förstå att man inte ska kunna behandla varandra både hövligt och respektfullt utan att man ska hålla på och sätta upp regler för allting.
Vad är det nu jag egentligen tänker på? Jo, kommentarer och kommentatorer. Med jämna mellanrum dyker det upp kommentarer på bloggen som är otrevliga i tonen och med ett inte särskilt respektfullt utformat innehåll. Ibland är det jag som är upphovet till att kommentatorn känner sig manad till dessa oförskämdheter och ibland är det någon av mina läsare som har kommenterat som faller offer för oförskämdheterna. Jag tar mig alltid friheten att radera sådana kommentarer. Idag tröttnade jag på detta fenomen och formulerade ihop REGLER för kommentarer. Jag vet inte om det hjälper men det hjälper i alla fall mig när jag helt frankt raderar sådant jag inte vill ha på min blogg.
Egentligen vill jag att alla ska få möjlighet att kommentera och säga sin åsikt, men när det i princip leder till ett slags allmänt påhopp eller en slags allmän oförskämdhet, ja då vet jag inte. Nu har jag i alla fall den lilla makten att jag kan styra och ställa på min egen blogg, vilket jag också har valt att utnyttja.
Märkligt är det i alla fall att det alltid är någon som måste missbruka situationen. Dessutom sker dessa kommentarer nästan uteslutande under anonym identitet…
Vaknar åter upp till en regnig dag. Nu var det visserligen ett tag sedan det var regnigt direkt på morgonen, men under de senaste veckorna så har det kommit regn varje dag. Dessutom är det inte heller speciellt varmt ute, det känns mycker mer som vår än som sommar.
Idag är ingenting direkt planerat. Medi ville övningsköra en stund så det ska vi väl göra om hon inte ändrar sina planer idag, vilket mycket väl kan hända i spontana Medis liv..;-)). Jag måste också försöka att hitta på någonting med Mini, hon tycker också att det blir lite långsamt att bara gå hemma med mamma. Vi får se om vi kan ringa någon kompis till henne, så att de kan leka en stund.
"En mor förstår
vad ett barn inte säger."
Källa: Till världens bästa mamma. (1996). Univerb förlag AB
Senaste kommentarer