Så var det dags igen då, nya rapporter och nya debatter. Skolan är en evighetsdebatt, ibland undrar jag om den är ovanligt tacksam att debattera om eftersom den berör så otroligt många i vårt land. Allting som skrivs i media känner man sig inte direkt berörd av, speciellt inte om man inte har någon direkt kunskap om ämnet i fråga, men just skolan har alla någon form av relation till och därmed kunskap om…
Klasstillhögigheten styr när elever sållas ut, skriver DN. Detta är i och för sig ingenting nytt, det har jag läst om i nästan varenda kurs som jag har gått nu under drygt två års tid. Nyheten ligger kanske i att det nu är fem professorer som framför detta tillsammans, däribland Martin Ingvar, hjärnforskaren som redan tidigare har gett sig in i debatten som den svenska skolan (se här). Dessa fem menar på att Sverige går mot en märklig samhällsutveckling där man kan se ett växande lågutbildat manligt proletariat.
På ren svenska håller vi på att få en klasskola som sorterar ut eleverna efter föräldrarnas bildningsnivå och socioekonomiska status. Det visar en rad undersökningar från såväl svenska myndigheter som OECD:s utvärderingsorgan Pisa. Det är särskilt pojkarna som inte klarar övergången från grundskolans årskurs 9 och det drabbar dem med invandrarbakgrund hårdast. De barn som behöver skolan mest är alltså de som far mest illa. Det skriver fem professorer inom olika discipliner, bland dem Martin Ingvar vid Karolinska institutet och litteraturvetaren Ebba Witt Brattström. (DN).
Hans-Åke Scherp och Mats Eklund får sig också en släng av professorernas slev , då de i sin artikel i SvD Debatt bland annat har påstått att både allmänhet och politiker är vilseledda när det gäller svensk skola.
Visserligen medger duon att såväl kunskapsresultaten i grundskolan som elevsituationen lämnar mycket övrigt att önska, men de anser att dessa grava missförhållanden är sekundära eftersom Sverige "vad gäller utbildningsinvesteringar, utbildningsnivå, studiedeltagande och genomgångna utbildningar" ligger långt framme. De tycks mena att om vi har en dyr skola borde det borga för kvalitet och gedigna kunskaper. När så uppenbarligen inte är fallet, ja då handlar det helt enkelt om brister i den skolpolitik som förts under de senaste decennierna i Sverige. (DN).
Inte ens pedagogerna går fria:
Vissa pedagoger har en märkligt instrumentell uppfattning om vad kunskap är. De rekommenderar regeringen att byta ut "kunskapsinnehållet i skolorna", eftersom vi nu upplever en, ospecificerad men ny "konkurrenssituation i världen". I samma andetag letar man efter "mer tidsenliga och adekvata kunskaper till skolorna så att medborgarna kan klara sina framtidsuppdrag". Sådan argumentation kommer ge en fortsatt isolering av pedagogiken från övrig akademisk utveckling. (DN).
Sedan kommer det som jag själv funderar på hur det är förenligt med alla kurser som jag går på min utbildning:
Framgångsrika skolsystem förmår kombinera pedagogisk utmaning med goda ämneskunskaper och starka stödstrukturer. De system som enbart koncentrerar sig på stödjande pedagogik uppvisar dåliga resultat och låg förbättring även om man investerar mer i utbildning. (DN).
Visserligen poängterar alla hur viktigt det är med goda ämneskunskaper (men det är det väl ingen som har ifrågasatt någonting annat), däremot bygger hela "resonemanget" på en slags stödjande pedagogik, Ja, man kan nog säga att även min utbildning "koncentrerar sig" där.
Sedan kommer själva slutsatsen med alltihop:
Skolor måste få autonomi att anställa kompetenta lärare och värderingen av en skolas framgång måste ske i ett system med central utvärdering – till exempel nationella prov. (DN).
Här har jag själv en stark invändning. Visserligen förespråkar även jag kompetenta lärare och även nationella prov. Men ska man ha nationella prov så ska de utarbetas så att ingen i förväg kan "ana sig till" vad de kommer att innehålla. Jag har både sett, hört och varit med om hur man lägger upp all undervisning enbart mot de nationella proven. Kursplanerna och deras mål har blivit sekundära, eller rättare sagt man har resonerat som så att har man klarat av de nationella proven så har man även uppnått målen i respektive ämne. Har man fått MVG på provet så antas man ha uppnått alla mål osv… Detta innebär att eleverna känner frustration (det gjorde även jag), vad man presterar på lektionerna under ett års tid är helt sekundärt, det enda som betyder ngt är hur man gör ifrån sig på det nationella provet. Jag har även hört rektorer som har lovordat pedagoger som lyckats få goda resultat i sin klass när det gäller de nationella proven… Vad jag egentligen vill ha sagt är att för mycket fokus och för mycket energi läggs ned bara för att klara av några frågor vid ett enda tillfälle.
Jag anser att det ger en inskränkning i den kunskapsbredd som man skulle kunna få annars. Antingen är det så att de nationella proven är för förutsägbara eftersom lärarna vet ungefär vad de ska undervisa för att uppnå bra resultat, eller så är de helt enkelt inte tillräckligt breda. Jag håller mig själv till det första förslaget… Elever i högstadiet och gymnasiet (som är stora nog att märka av vad som sker i skolan) tappar dessutom energi när de känner att det inte "spelar någon roll" hur ambitiösa och duktiga de har varit på lektionerna, det är bara är det nationella provet som betyder någonting för vad de kommer att få i betyg…. Ska man dessutom vara lite krass så finns det elever med en otrolig kunskap som inte klarar av att visa den under en provsituation. Jag har en gång skämtat lite rått och sagt att den som ha bäst nerver gör också bäst ifrån sig på proven, det handlar med andra ord inte enbart om kunskap utan även också om hur man arbetar undet stress och press… Sjäv blir jag "taggad" i en provsituation (tävlingsmänniska som jag är) och jag gör också väldigt bra ifrån mig i en provsituation ,medan jag har några nära och kära omkring mig som får svårt att tänka när de blir stressade. Vet man då om att hela ens betyg bygger på detta prov, ja då lovar jag att pressen sitter som en nagel i ögat på en under hela provtiden…
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Samhälle, Nationella prov, Klassamhälle, Klasstillhörighet, Elever, Lärare, Martin Ingvar, Hans-Åke Scherp, Mats Ekholm, Grundskolan, Gymnasiet, Samhällsutveckling
Senaste kommentarer