Dan före dan före dopparedan

Nu närmar sig julen med stormsteg. Även om jag inte känner mig direkt stressad har jag en del kvar att göra. I år blir det en sådan där bokig jul igen där vi ska vara överallt och ingenstans. Vi börjar hemma hos mina svärföräldrar fram till ungefär klockan halv fyra. Då åker vi hem hit och firar med Medi (om hon inte bestämmer om och åker till sin pappa, det är egentligen "hans" jul) och mina föräldrar.

Vi kommer att äta ett julbord modell mindre här eftersom vi träffas lite senare på eftermiddagen, alla har ju redan ätit en del under dagen. Senare på kvällen kommer även brorsan och hans familj över en stund och hälsar på lite. Det blir alltid så här krångligt vartannat år. Då firar de stora tjejerna med sin pappa och vi firar med svärföräldrarna i första hand medan brorsan firar med sina svärföräldrar. Året därpå är vi tillsammans allihop…allting för den stora julfridens skull ;-) ). Dessutom har vi ju hundarna att ta hänsyn till.

Nu tror jag att jag (förmodligen på grund av att jag genom min stigande ålder närmar mig det som Jane Fonda kallar för no-bullshit-time) kommer att deklarera att vi händanefter kommer att ha julen hemma hos oss VARJE år. De som är intresserade av att träffa oss är välkomna hit, vi är flexibla så de kan få komma när det passar ;-) däremot vill jag inte fara hit och dit och försöka täcka upp så att ingen ska bli arg eller ledsen. Mini har rätt till en lugn och fin julafton hon också, en julafton som inte innebär ett runtfarande eller söndermalande av julafton inklusive diverse paketöppningar.

Igår kväll slog mannen och jag i alla fall in en massa paket och la dem, till Minis stora förtjusning, under granen. Ögonen tindrade på henne när hon hittade dem :-) .

Idag ska Mini och jag fixa lite här hemma, åka ner till svärföräldrarna och klä deras julgran tillsammans med svägerskan och hennes barn. Dessutom ska jag komplettera lite julklappar som jag missade när jag var ute och handlade. Dessutom ska jag nog ta och lägga in sillen så att den hinner stå och dra sig något innan den ska avnjutas ;-)

 Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,


4 Responses to Dan före dan före dopparedan

  1. men ååå vad trevligt ni ska ha det,
    vi kommer åka till mina föräldrar å dit kommer min syster med familj,bara alla är friska så för nu är båda mina flickor febriga å genomförkylda:O(
    om vi ej hörs innan så GOD JUL!!

  2. Ja du Marie, julen kan vara lite stressig. Här har vi en kompromiss lösning. Skulle kunna tänka mej att åka till en stuga i fjällen eller något liknande.
    Någongång,L!

    Önskar dej en underbar fridfull och rolig jul!

  3. Gratulerar till No-bullshit-time-åldern! Den är bara bäst. Jag har inte trivts så bra med någon ålder som med den. Den var nog min första trotsålder tror jag – någonsin i livet. Och då får man väl säga som Gert Fylking brukar säga: Äntligen! Eftersom den inte kom förrän vid 55 ungefär.

    När mina barn var små så flängde vi runt några år hit och dit och inrättade oss efter andras önskemål. Men till slut satte vi oss ner efter den sådan julafton och sa till varandra precis som Du skriver att aldrig mer gör vi detta. Hädanefter firar vi jul hemma så som vi vill ha det och de som vill komma är välkomna. Så har det blivit och vi har inte ångrat oss.

  4. Usch jag känner igen detta, vi har ju våra familjer spridda i landet så det är inte lätt att få till det så alla blir nöjda känner man varje år, synd för så borde det verkligen inte vara!

    Önskar dig en God Jul trots allt och ett riktigt Gott Nytt År med allt vad det innebär :-)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong> <font color="" face="" size=""> <span style="">