Nu är det jul igen…

Jul

jul (jfr fornvästnordiska jól, ett ord som ännu inte fått någon tillfredsställande etymologisk förklaring), den kristna högtid som firas 25 december till minne av Jesu födelse (fornsvenska Kristi födslodagher eller Herrens födslodagher, på latin in nativitate Domini eller dies natalis). Firandet av Jesu historiska framträdande i världen anknyter till äldre sed att fira högtid i samband med vintersolståndet. I östkyrkan har epifania (6 januari, vår trettondedag jul) den starkaste ställningen; då firas Jesu dop eller hans födelse. Detta sammanhänger med gamla beräkningar av vintersolståndet i östra medelhavsområdet.

Att högtidlighålla födelsedagar har inom kyrkan uppfattats som en hednisk och gudlös sedvänja, beskriven i Bibelns berättelser om Farao och Herodes. Först vid 300-talets mitt började man i det kristna Rom fira Jesu födelse; tidpunkten för födelsen anges dock inte i evangelierna. Sannolikt inrättades högtiden som motvikt till firandet 25 december av solguden som romersk riksgudomlighet, dies natalis solis invicti (‘den oövervinneliga solens födelsedag’), en skapelse av soldatkejsaren Aurelianus år 272 e.Kr. Möjligen har kalendariska spekulationer medverkat, varvid världens skapelse, Kristi lidande och Marie bebådelse förlades till 25 mars. Sol- och ljussymboliken kring Jesus Kristus underlättade den kristna omtolkningen.

Norröver åtföljdes julen även av utomkristna folkliga bruk från romerska saturnalier och nyårsfester. Anknytningen till förkristen nordisk religion är svårare att göra; källorna är tysta eller flertydiga. Ordet jól dyker upp första gången ca 900 i ett hyllningskväde till Harald Hårfager i formen "dricka jul". Men tidpunkt och innehåll är ovissa; sannolikt handlade det snarare om en fruktbarhetsfest, ett alvablot på senhösten till "god årsväxt och fred", än om ett midvinterblot som i Snorre Sturlassons kungasagor.

Carl-Martin Edsman 

Julens gudstjänster

 

Till julfirandet hör, förutom juldagens huvudgudstjänst, julbön på julaftons eftermiddag, midnattsmässa på julnatten och julotta på juldagens morgon. Medan julottan tidigare hade en dominerande ställning har julbönen och på senare tid även midnattsmässan alltmer tagit över som folklig julgudstjänst. Särskilt inom katolska kyrkan har midnattsmässan en stark ställning, medan julottan där är sällsynt.

Julgudstjänsterna har sina rötter i kyrkans historia. Utöver juldagens huvudgudstjänst tillkom i Rom från 400–500-talen en mässa, först firad på efternatten mot juldagen, senare vid midnatt, och en mässa firad i gryningen. Båda spreds under tidig medeltid. Julottan härrör från julnattens matutin (jfr tidegärd); den omformades relativt snart efter reformationen till en gudstjänst huvudsakligen bestående av predikan och psalmsång. Särskilt i germanska länder (och i USA) har julfirandet gett upphov till en mycket rikhaltig kyrkomusik. Jfr kyrkoåret. Annandag jul är ägnad Stefanos, den förste martyren. Han firades 26 december redan innan julen infördes.

Anders Ekenberg

Källa: www.ne.se (2008-12-24 Nationalencyklopedin •
http://www.ne.se.ezproxy.lhs.se:2048/artikel/217863)

 

Julklapp

julklapp, ursprungligen namnet på en äldre inhemsk, svensk allmogesed, som bestod i att man vid jul kastade in en halmfigur, ett vedträ eller annan skämtgåva, försedd med en ofta satirisk vers eller tillägnan. Inom högre stånd hade nyårsgåvor äldre hävd och omnämndes redan på 1000-talet i Norge. År 1762 konstaterades i tidningen Swenska Mercurius att nyårsgåvor bara förekom bland tjänstefolk, medan "julklappar blivit mera gängse bland förnämt folk". Första gången sådana i nutida bemärkelse omnämns är i Carl Tersmedens minnen för år 1731. Julklappar utdelades i Sverige sannolikt redan mot 1700-talets slut av en till julbock utklädd person, en roll som hundra år senare övertagits av jultomten.

Källa: www.ne.se (2008-12-24 Nationalencyklopedin •
http://www.ne.se.ezproxy.lhs.se:2048/artikel/217945)

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

En reaktion på “Nu är det jul igen…”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>