Nu har Skolverket publicerat uppgifter om provbetyg och slutbetyg för alla skolor i Sverige i databasen SIRIS. Tanken är att detta ska vara ett stöd för skolorna i deras kvalitetsarbete och samtidigt mana till diskussion om en likvärdig betygsättning.

Enligt läroplanen (Lpo 94) ska läraren vid betygssättning utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper och göra en allsidig bedömning. Hur stor del ett nationellt prov ska utgöra av underlaget vid betygssättningen finns inte reglerat.
- Att det finns skillnader mellan de resultat som eleverna har på proven och på betygen kan man förvänta sig. Problemet är att det finns stora skillnader mellan skolor, vilket är ett tecken på att betygssättningen inte är likvärdig, menar Tommy Lagergren, enhetschef på Skolverket. (Skolverket.se)

Själv är jag emot att de nationella proven ska utgöra den största grunden för betygsättningen. Det finns elever som mer eller mindre får blackouter bara man nämner prov. En provsituation är en onaturlig situation och det borde verkligen finnas ett massivt underlag av annat bedömningsmaterial som skulle vara minst lika värdefullt som nationella prov.

Återigen baserar jag mina åsikter på egen erfarenhet. Sådana elever som är jag som jag själv är det ju inga problem med. Jag är en riktig tävlingsmänniska och blir otroligt taggad när det är prov vilket leder till att jag är som bäst under press. Däremot har jag nära familjemedlemmar som presterar som sämst under press. Jag anser att man måste ta hänsyn till sådant också om man ska ha möjlighet att nå en likvärdig både utbildning och betygsättning, annars mäter man ju inte kunskap utan bara vilka som presterar bäst i provsituationer.

Att resultaten ser olika ut för skolorna kan ha olika förklaringar. Lärare kan ha ett bredare underlag än provresultatet för att bedöma elevernas måluppfyllelse. Det kan även bero på att skolorna har satt in särskilda insatser för elever som inte klarar proven, eller att de inte har satt in särskilda insatser. Det finns även variationer mellan klasser inom skolor och hur enskilda lärare bedömer eleverna. (Skolverket.se)

Återigen kommer vi till alla lokala variationer, jag har fortfarande svårt att tro att man verkligen gynnar en likvärdig utbildning med tanke på alla oändliga lokala variabler som finns idag… 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Min uppgift under kursen jag nu går är att skapa en undervisning utifrån strävansmålen, kursen heter ju "Att organisera för, värdera och bedöma lärande",  detta gällde alltså organiserabiten. Därefter ska jag naturligtvis värdera och bedöma lärande utifrån samma undervisning, men mitt största bekymmer (känns det som iaf) är att skapa undervisning utifrån strävansmålen.

Vi har klart och tydligt fått reda på att strävansmålen vänder sig till mig som lärare, det är utifrån strävansmålen jag ska arbeta när jag planerar min undervisning. Sedan har jag uppnåendemålen som säger mig vad eleven minst ska uppnå. Personligen tycker jag att kursplanerna är lite otydliga. Jag förstår inte riktigt, när det finns så mycket ord här i världen, måste man då skapa ett dokument som är så otroligt tolkningsbart? Eller det kanske inte är så otroligt tolkningsbart men alla måste tolka det.

Enligt kursen jag gick innan den här berättade en av lärarna att det är hur många lärare som helst som inte förstått att strävansmålen vänder sig till läraren och att uppnåendemålen är till för eleven. Om han nu har rätt är ju det rätt skrämmande. Här finns alltså ett dokument sedan 2000 som inte används som det är tänkt. Man har alltså använt det "fel" i 9 år nu.

Jaja, jag ska inte hetsa upp mig för allting. Jag ska istället snällt sätta mig och läsa strävansmålen för de naturorienterade ämnena, för jag tror att jag vill undervisa i NO :-) .

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,