Hur stor del ska nationella prov ha vid betygsättningen?

Nu har Skolverket publicerat uppgifter om provbetyg och slutbetyg för alla skolor i Sverige i databasen SIRIS. Tanken är att detta ska vara ett stöd för skolorna i deras kvalitetsarbete och samtidigt mana till diskussion om en likvärdig betygsättning.

Enligt läroplanen (Lpo 94) ska läraren vid betygssättning utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper och göra en allsidig bedömning. Hur stor del ett nationellt prov ska utgöra av underlaget vid betygssättningen finns inte reglerat.
- Att det finns skillnader mellan de resultat som eleverna har på proven och på betygen kan man förvänta sig. Problemet är att det finns stora skillnader mellan skolor, vilket är ett tecken på att betygssättningen inte är likvärdig, menar Tommy Lagergren, enhetschef på Skolverket. (Skolverket.se)

Själv är jag emot att de nationella proven ska utgöra den största grunden för betygsättningen. Det finns elever som mer eller mindre får blackouter bara man nämner prov. En provsituation är en onaturlig situation och det borde verkligen finnas ett massivt underlag av annat bedömningsmaterial som skulle vara minst lika värdefullt som nationella prov.

Återigen baserar jag mina åsikter på egen erfarenhet. Sådana elever som är jag som jag själv är det ju inga problem med. Jag är en riktig tävlingsmänniska och blir otroligt taggad när det är prov vilket leder till att jag är som bäst under press. Däremot har jag nära familjemedlemmar som presterar som sämst under press. Jag anser att man måste ta hänsyn till sådant också om man ska ha möjlighet att nå en likvärdig både utbildning och betygsättning, annars mäter man ju inte kunskap utan bara vilka som presterar bäst i provsituationer.

Att resultaten ser olika ut för skolorna kan ha olika förklaringar. Lärare kan ha ett bredare underlag än provresultatet för att bedöma elevernas måluppfyllelse. Det kan även bero på att skolorna har satt in särskilda insatser för elever som inte klarar proven, eller att de inte har satt in särskilda insatser. Det finns även variationer mellan klasser inom skolor och hur enskilda lärare bedömer eleverna. (Skolverket.se)

Återigen kommer vi till alla lokala variationer, jag har fortfarande svårt att tro att man verkligen gynnar en likvärdig utbildning med tanke på alla oändliga lokala variabler som finns idag… 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

4 thoughts on “Hur stor del ska nationella prov ha vid betygsättningen?

  1. Jag tycker om att det finns nationella prov. De är bra som ett slags riktpunkter, men ska samtidigt tas med en nypa salt och sättas in i ett större sammanhang. De får inte ensamma avgöra betygssättning. Det blir alldeles för vanskligt. En del elever blir som Du skriver skärrade och presterar inte alls bra, andra har svårt att skriva bra och snabbt pga dyslexi och de kommer inte heller till sin rätt även om det finns muntliga delar också i proven.

    Störst nytta kanske de här proven har för läraren. För om jag ser att de flesta av mina elever presterar bra så ligger min undervisning rätt.

    De prov jag har varit med och genomfört med elever i årskurs 5 har också varit bra utformade även om de krävt en nästan omänsklig arbetsinsats från lärare. För en hel del ska göras indiviuellt / i par och hur sysselsätta resten av klassen? Och rättningarna är ingen lek heller!

    Jag har mailat lite tankar till Dig! Sånt som var för långt för bloggen.

  2. Inga M: För det första tackar jag för ditt mail och för det andra så verkar vi ha samma åsikter om de nationella proven.

    Jag kan tillägga att när jag gick på komvux var det bara de nationella proven som räknades. Det spelade ingen roll vad man gjorde i överigt…det var bara de proven som räknades. Märkligt system tyckte jag då…och tycker även så idag.

  3. Jag tyckte det var lite märkligt med både betygsättning och undervisning när Äldsta läste matte B på gymnasiet. Det nationella provet klarade hon och flera stycken på kursen med MVG lätt som en plätt, men den kurs de läste låg på en mycket högre nivå, de prov som läraren gav var mycket svårare, få nådde mer än G. Bara någon enstaka elev fick slutbetyget MVG. Jag har förstått att det där är ganska vanligt just med matte B, att enskilda lärare skruvar upp kraven långt över nivån på nationella provet. Som därmed spelar en rätt liten roll för slutbetyget. Inte riktigt bra det heller. Mellan läste en betydligt enklare kurs, hade sämre resultat på nationella provet men hamnade på samma slutbetyg. Och det är ju onekligen det som räknas när man ska söka vidare.

  4. Anna M: Mm..jag har en gång suttit med och fått uttala mig om de nationella proven (då jag själv läste på komvux) och jag uttalade mig just om hur stor del nationella proven fick ha på betyget. Jag hävdar med bestämdhet att proven kan göra mer skada än nytta om de används på fel sätt och tillskrivs en alldeles för stor roll.

    Kanske spelade även de nationella proven en stor toll även för din äldstas lärare bara det att han använde det på ett annat sätt och det blev tydligen lika fel det. Han verkar ju använda det som en måttståck för vilken nivå han själv ska ha på sin egen undervisning…. kanske är det svårt att ha nationella prov och lokala skolor….

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>