Inga Magnusson gjorde mig uppmärksam på att Expressens ledarredaktion tycker att det daltas för mycket med lärarna i Sverige idag och menar att lärarens egen motivation är drivkraften bakom en bra lärare, inte deras utbildning!?
Formell behörighet säger sannolikt väldigt lite om man är bra på att lära ut och motivera sina elever. (Expressen.se)
Innebär detta att omotiverade lärare är skolans största problem?! Nej, det tror inte jag i alla fall. Jag har nu under 3 års tid haft den stora äran att få auskultera till och från i skolor runt om i den kommun där jag har min praktik (inside information alltså) och jag skulle tro att de flesta av dessa skolor är tillräckligt representativa för skolan i stort. Jag har dagligen sett hur både engagerade och motiverade lärare mer eller mindre trollar med sina elever. Jag måste säga att de omotiverade lärare är en klar minoritet i skolan och jag är ledsen att säga det men denna gång tror jag faktiskt att Expressens ledarredaktion är helt ute och cyklar. De skulle behöva tillbringa någon vecka i en alldeles vanlig skola för att se hur övervägande lärare nästan vänder ut och in på sig själv för att tillgodose varje elev, deras föräldrar, rektorer och övrigt inblandade. Ibland är de bara en fråga innan de slår knut på sig själva för att allting ska bli så bra som möjligt. Det är nästintill oförskämt att säga någonting annat.
Att bara ha mage att (återigen) skjuta ett eventuellt samhällsproblem rakt i armarna på de stackars lärarna är verkligen oförskämt och vem vinner på det. Är det någon som har fått betalt för att göra detta eller vad är det frågan om? Usch, nu blev jag verkligen riktigt arg. Först överbelastar man lärarna med arbete och sedan kallar man dem för omotiverade, vem har mage att göra någonting sådant?
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Skola, Samhälle, Lärare. Motivation, Utbildning, Lärarutbildning, Outbildade lärare, Elever, Föräldrar, Rektorer
Jag kan hålla med Dig om mycket av vad Du skriver. På min skola så är det också så att de allra flesta lärare sliter för att få ihop det hela. Fast jag tycker att det måste finnas lagmässigt och praktiskt utrymme för att ta bort lärare och skolledare som inte klarar av jobbet.
Med en skolinspektion som säger att det är lärare och rektorers fel när ett antal gymnasieelever inte når målen då kan man ju undra vad vi ska ha skolinspektionen till. Jag misstänker att det finns ett antal gymnasieelever som inte är ett dugg motiverade för studier, speciellt med tanke på att de som vill lära sig ett praktiskt yrke tvingas läsa in högskolebehärighet.
Jag tror att Björklund behöver rensa lite på verksnivå, både bland ideologierna och bland de anställda. Där sitter många kvar med en gammaldags socialdemokratisk grundfilosofi i skolfrågor och det blir inte lätt att ändra skolan i positiv riktning om Skolverket är tvärs emot och inte vill förändra.
Inga M: Ja, men att kunna ta bort dåliga medarbetare är inte någonting som enbart gäller skolan, det är ett nödvändighet för många företag. Jag undrar faktiskt vad som skulle hända om vi slutade att betrakta skolan som en institution och istället såg den som ett företag, skulle man sluta att skylla allting på lärarna då och istället titta lite närmare (läs detaljsutudera) på de organisatoriska bitarna?
Jag undrar (utan att ha läst i Expressen, snygg källkoll, va
) om de inte syftar på en undersökning (gjord av ??? vederhäftigt och stabilt igen 
men jag minns det som något universitet, den som orkar hittar lätt vad jag gaggar om)som visade att en lärares engagemang för sitt ämne var den främsta framgångsfaktorn för elevernas lyckade studier (vad sägs om elevens engagemang?).
Nu har jag läst, och tycker att de missuppfattar undersökningen en aning. Det har varit väldigt mycket skolbashing de senaste åren. Smutskastning av en skola som faktiskt är en av världens bästa (även om det naturligtvis finns saker som inte är bra, och sådant som kan bli ännu bättre). Men på vissa punkter tycker jag att de har rätt. När jag läste till lärare var det många av mina medstudenter som jag inte skulle vilja ha som kollega eller lärare till mina barn. Oengagerade och bara intresserade av att ta sig igenom utbildningen med minsta möjliga insats, bidrog inte på seminarier och hade en väldigt omogen inställning till sina studier (vad kommer på tentan? så frågade några faktiskt). Så en poäng har de att utbildningen är inte det enda saliggörande, universiteten är för fega (för ekonomiskt sinnade) för att avråda/underkänna olämpliga lärare. Jag kan dra exempel både från studiekamrater och barnens lärare på olämpliga, utbildade lärare, men då går det kanske att identifiera dem…
Zoot: Jag kan hålla med dig om att alla lärarstudenter inte riktigt håller måttet, men jag tror faktiskt att det blir självsanerande i slutänden. Å andra sidan har jag också retat mig på det faktum att samhället både slösar tid och pengar på sådana som kanske inte borde vara lärare överhuvudtaget. Däremot kvarstår faktum (åtminstone enligt mig
)att dessa tvivelaktiga lärare sanerar ut sig själva så småningom, ÄVEN om jag inte tycker att det är lämpligt. Det hade varit lämpligare att stoppa dem innan de började att arbeta med barnen.
Inom parentes så har jag har till och med mött lärarstudenter som frågat mig om de kan få ta del av min hemtenta så de vet hur de ska skriva sin egen …jag har dock alltid nekat dem detta med förevändningen att om jag någon gång i framtiden kommer att möta dem som lärare till min yngsta (som fortfarande har skolan framför sig) så vill jag veta att hennes lärare har klarat av sin lärarutbildning på egen hand.
Det är ju taskigt mot dem som inte passar som lärare också, de slösar tid och pengar. En lose lose situation så att säga. Men det värsta är barnen som drabbas, tycker jag. En av mina döttrar hade en termin en lärare som var nyexad, inte trivdes, inte funkade och som sedan desss inte jobbat som lärare igen. Synd om alla, men en förlorad termin är mycket när man går i femman. Det blir lite så att kvaliten och omsorgen om både människor och utbildningarna får stryka på foten när genomströmning är universitetens högsta mål.
Självklart hjälper man varandra med skoljobb, men inte på vilket sätt som helst. Jag tycker att du satte en bra gräns. Om studenterna inte är så pass intresserade att de kan klara sin hemtenta själv, och inte har bättre inställning till lärande att de VILL klara den själv, så ska man ju inte stjälpa dem genom att hjälpa dem ta en smitväg.