SvD skriver idag om nya satsningar på yrkeshögskolor, satsningar som ska vara arbetslivsanpassade samt ha en hög kvalité.
Arbetslivets krav på specialistkompetenser på eftergymnasial nivå ökar. Därför introduceras nu ett helt nytt och behovsanpassat utbildningskoncept, yrkeshögskola, i Sverige. Det är utbildningar som genomförs i nära samverkan med arbetslivet för att tillgodose framtidens kompetenskrav. Utan arbetslivets engagemang kommer yrkeshög- skolans utbildningar inte att kunna svara upp mot det kompetens- behov som finns, därför knyts ett särskilt arbetsmarknadsråd till ledningen för Myndigheten för yrkeshögskolan. (SvD.se)
Intresset för att starta sådana yrkeshögskoleutbildningar har tydligen visat sig vara stort.
Satsningen på yrkeshögskole- utbildningar är inte bara efterlängtade och efterfrågade, de bör också kvalitetssäkras och utökas till antal. Intresset för de första yrkeshögskoleutbildningarna har varit mycket stort. I den första omgången har 89 av 404 ansökningar om att starta utbildning redan i höst beviljats. Nästa ansökningsomgång sker i höst och intresset för att vilja anordna högskoleutbildningar bland såväl privata som offentliga aktörer är stort. (SvD.se)
Från och med 1 juli har alla eftergymnasiala utbildningar dessutom hamnat under en och samma myndighet, Myndigheten för högskolan.
Från den 1 juli har ansvaret för alla eftergymnasiala yrkesutbildningar samlats i ett gemensamt regelverk och under en och samma myndighet, Myndigheten för yrkeshögskolan. Det innebär att ett önskemål som länge framförts om ”en väg in”, nu äntligen kan infrias.
Två yrkeshögskoleexamina införs, en grundläggande och en avancerad. Ett nytt utbildningskoncept som svarar mot de behov som sedan länge uttryckts från arbetslivet har inrättats. (SvD.se)
Ja, vi får väl så småningom se vad det blir av allt detta. Det är kanske ingen idé att spekulera om än så länge, ingenting är ju riktigt klart. Möjligen kan jag dock säga så mycket att jag spontant känner en viss nyfikenhet inför denna satsning.
Läs även andra bloggares åsikter om Yrkeshögskoleutbildningar. Myndigheten för högskolan, Utbildningskoncept, Arbetslivsanpassad högskoleutbildning, Samhälle, Politik, Utbildning, Specialistkompetens, Yrkesutbildningar, Eftergymnasiala studier, Näringsliv
Igår skrev DN om hur kvinnliga bloggare kränks på nätet.
Karin Eder-Ekman, redaktör på debattsajten Newsmill, ser en trend i att kvinnliga debattörer och bloggare är mest utsatta på nätet vad gäller kränkande kommentarer. Hon menar att kommentarerna sällan anmäls av andra läsare. (DN.se)
Kränkningar av olika slag är tyvärr någonting som även jag har fått uppleva, det är bland annat därför som jag själv godkänner alla kommentarer innan de publiceras i min blogg. Det är också av den anledningen som jag har skapat "regler" för hur man får kommentera på min blogg. Jag tycker egentligen att det är väldigt tråkigt att det ska behöva vara så, men jag insåg efter något års bloggande att det var ohållbart att vissa kommentatorer ska ges möjlighet till att ocensurerat ge sig på både mig själv och andra läsare och kommentatorer.
– Så fort en kommentar om en folkgrupp eller liknande kommer upp är folk duktiga på att anmäla den kommentaren till oss redaktörer, och då går vi in och rensar. Men ingen anmäler kommentarer som innehåller kvinnohat, säger Karin Eder Ekman. (DN.se)
I min egen blogg ser jag mig själv som redaktör, det är bland annat därför jag anser att det står mig fritt att sovra i de kommentarer som görs i bloggen, även om jag helst hade sett att jag hade sluppit detta fenomen.
Medie- och genusforskaren Hillevi Ganetz är inte förvånad över att kvinnohat nått internet i så stor utsträckning. Hon menar att internet i högsta grad påverkas av de strukturer som styr samhället och kulturen, och hatet späs på av anonymiteten. (DN.se)
Spontant känner jag dock att det kvinnohat som finns på internet inte visar sig fullt lika påtagligt ute i samhället. Det är inte alls en fråga om samma påhopp IRL. Säger jag vad jag tycker där får jag inte alls samma reaktioner som när jag uttrycker mig på nätet. Jag måste (tyvärr) "väga" mina ord mycket mer här på nätet än vad jag känner att jag behöver göra i verkliga livet.
– Man måste ta upp problemet till diskussion på internet. Det är precis som sexuella trakasserier på en arbetsplats, det måste man gå till botten med och belysa. Samma sak gäller för internet. Det är tragiskt, där ser man yttrandefrihetens gränser – den väjer inte för kön, säger Hillevi Ganetz. (DN.se)
Jag kan inte annat än att hålla med. Ett av problemen med internet är naturligtvis dess begränsning att skapa "lagar" och "regler" som folk verkligen efterföljer. Tyvärr är det fråga om en viss anarki här ute och det är tydligen sådant som en hel del människor inte är sena att utnyttja.
Läs även andra bloggares åsikter om Media, Genus, Kvinnor, Kvinnohat, Kommentarer, Internet, Patriarkat, Samhällsstrukturer, Samhälle, Kultur, Anonymitet, Yttrandefrihet, Trakasserier, Anarki, Blogg, Regler, Lagar, Moderering
