Behavioristerna var kanske på rätt väg ändå….

Enligt en artikel i SvD visar en amerikansk hjärnstudie att det är lättare att lära av framgångar än av motgångar.

I försök med apor visar forskarna hur nervcellerna håller reda på om ett just genomfört agerande varit lyckosamt eller inte. Och inte nog med det, efter en framgångsrik handling blir nervcellerna också mer fininställda för att fånga upp vad djuret lärt sig så att det kan agera rätt även nästa gång.

Efter ett misslyckande däremot syns mycket små eller inga förändringar alls hos hjärncellerna och forskarna kunde inte skönja några tecken på att djuren kunde förbättra sitt agerande, rapporterar vetenskapstidskriften Neuron.

Var alltså Skinner och behaviorismen på rätt väg med sin "belöningspedagogik"?

Forskarna fann att nervcellerna aktiverades efter ett korrekt svar direkt följt av en belöning. Direkt efter det att apan svarat rätt behandlade hjärncellerna information betydligt effektivare och djuret agerade lättare rätt vid nästa uppgift några sekunder senare. Vid fel svar visade nervcellerna låg eller ingen aktivitet, och ett misstag följdes oftast av fler misstag.

– Med andra ord var det bara efter framgångar, inte misstag, som hjärnan bearbetade informationen och förbättrade apornas uppträdande, säger MIT-professorn Earl Miller som lett studien.

Nu väcktes många tankar och frågor hos mig känner jag. Vad innebär detta för den framtida pedagogiken? Kommer man nu att använda sig av dessa "nya" rön för att optimera inlärningen och hur skulle i så fall det gå till? Vad säger forskare inom pedagogiken om detta? Ska vi helt förkasta Vygotskij och hans teorier nu och gå "tillbaka" till Skinner och hans idéer om hur man lär sig bäst, eller finns det ytterligare något gångbart alternativ? Är senare forskning inom pedagogikens ramar oanvändbar nu med tanke på att  en belöningspedagogik verkar vara den mest effektfulla. Är det morot och piska som kommer att gälla i framtiden? Okej, jag överdriver…men visst omkullkastar denna forskning en hel del av den pedagogik som jag har läst mig till de senaste åren. 

Det skulle vara roligt att få höra vad någon framstående nutida forskare inom pedagogik har att säga om ovanstående artikel.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

6 thoughts on “Behavioristerna var kanske på rätt väg ändå….

  1. Jag som nu snart står inför en vecka av idel ”komptenshöjande” verksamhet, skulle förstås önska att även skolledningar läste den här forskningsrapporten. Möjligtvis kunde även lärare då få lov att lära av sina goda gärningar och hela tiden slippa påminnas om sina mindre lyckade. :-))

    För mig så är Vygotsky i hög grad en pedagog som tar vara på det positiva i lärandeprocessen. Genom att se barnet som en som får lära sig först tillsammans med andra, sedan på egen hand och till slut som en som lär andra så tar han verkligen vara på det som ger framgång.

    Jag länkar hit om jag hinner.

  2. Inga M: Ja, för mig är också Vygotskij en person vars teorier stämmer väl överens med min syn på lärande och samspel. Däremot tror jag dessvärre (lite inside information kanske) att det finns ett glapp mellan de resutlat som hjärnforskare kommer fram till och det resultat forkare inom pedagogiken kommer fram till. Detta är naturligt i och för sig, hur många forkare är har utbildning för båda gebiten? Däremot skulle naturligtvis ett samarbete vara intressant. Hur ett sådant skulle kunna se ut har jag ingen aning om, men jag anser nog ändå att det borde vara det bästa. Kunde man utveckla pedagogiken både från forskning som handlar om mer biologiska faktorer och från den forskning som tar hänsyn till det mer relationella, kanske man skulle kunna få en inblick i hur ett optimalt sätt att lära skulle se ut.

  3. För mig står inte dessa rön i något motsatsförhållande till Vygotskij – som Inga M skriver så fokuserar ju båda på det positiva. Rönen du skriver om tar ju bara upp förstärkningen av det positiva – det är inte piska och morot, utan bara morot!

    Jag är verkligen sommarledig – detta är de första rader jag formulerat på länge, så jag är ringrostig men skulle gärna återkomma till detta när jag fått fart på hjärnhalvorna!

  4. Janis: Nej, det är inte något motsatsförhållande för mig heller, jag ser nog Vygotskijs perspektiv som en vidareutveckling av både Skinners och Piagets tankar. Däremot tror jag att de nya rönen gör en viss skillnad utbildningspolitiskt där man inte alltid tar den pedagogogiska forskningen i beaktning, en forskning som förmodligen syntes mer abstrakt än vad den forskning gör som är mer biologisk.

  5. Jag är nu ingen framstående nutida forskare, men lite har jag med mig i bagaget.

    Skinners pedagogik är effektiv enbart när det gäller att få ett önskat beteende. Det handlar inte alls om lärande i Vygotskijs anda.

    Skinners pedagogik används fortfarande i hög grad. Och har säkerligen sitt berättigande med tanke på att vi i samhället vill forma våra barn till att bli de medborgare vi vill ha.

    Som jag ser det, har Skinners och Piagets pedagogik skapat många problem då de varit enkelriktade och inte tagit hänsyn till elevernas kreativitet. Jag ser inte Vygotskijs pedagogik som DEN pedagogik som kommer lösa allt. Den ger iaf större utrymme till elevers frihet att lära det dom vill lära sig, utöver det dom måste lära sig. En framgång!

  6. Monika Ringborg:

    Jag tänkte när jag läste kursen om alla lärandeteorier att en blandning av herrarna Skinner, Piaget och Vygotskij kanske inte är så dumt. Jag tänkte dock att tyngdpunkten skulle ligga på Vygoskij och hans teorier. Nu när jag läser ditt inlägg så slår det mig igen att en blandning kanske inte är så dum. Även om man vill lägga tyngdpunkten på kreativiteten så åligger det ju oss lärare att forma eleverna…en blandning fast med en god portion sunt förnuft är kanske inte en så dum idé trots allt

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>