Marie E – my point of view

Ja, nu har jag snart arbetat i en månad, efter ett uppehåll på 6 år då jag först fick en liten sladdis för att sedan ägna mig 5 års studier för att förverkliga min dröm att bli lärare. Då det gick så snabbt mellan det att jag avslutade mina studier till det att jag började att arbeta hann jag inte riktigt med att mentalt uppfatta att jag verkligen hade avslutat mina studier. Det var inte förrän igår som jag kände att jag faktiskt arbetar igen och det är jätteskönt. Hur trevligt det än är att studera (jag älskar ny kunskap) så är det i alla fall inte i närheten av den tillfredställelse jag känner då jag arbetar. Jag är helt enkelt gjord för att arbeta, det går inte att komma ifrån. Jag är helt säker på att jag med största lätthet skulle kunna utveckla någon form av arbetsnarkomani.

Ja, hur går det då för mig på mitt arbete. Jo, jag tycker att det går förhållandevis bra. I och med att jag började mitt i en termin så blev jag mer eller mindre inslängd i arbetet. Detta innebar bland annat att jag stiftade ungefär 50 nya unga bekantskaper (elever) och cirka 10-15 vuxna bekantskaper (lärare) i ett nafs. Efter sju arbetsdagar tillsammans med eleverna kunde jag deras namn (till fullo) det är dock lite värre med alla lärarna…men de intresserar mig inte i samma utsträckning som eleverna gör, dessutom känner jag inte att det är lika viktigt att bygga relationer med dem lika snabbt som det är med eleverna…det får komma i sinom tid.

Däremot är det naturligtvis besvärligt att kasta sig in i nya rutiner. Jag måste fråga om ALLT. Från hur man kommer ut på telenätet (nollan skulle slås två gånger på denna skola) till hur man sjukanmäler eleverna eller var någonstans man kan sitta i matsalen. Enkla rutiner för de som redan arbetar på skolan men förfärligt många för mig som blir inkastad i dem utan någon egentlig introduktion. Det har dock gått bra och jag tror att jag fått kläm på de mesta nu. Det känns också som om eleverna har "prövat" mig färdigt nu och mina lektioner börjar inta en annan typ av lugn nu när eleverna och jag har börjat känna varandra lite bättre.

Dessutom är jag fortfarande nöjd med den lärarutbildning som jag har gått. Kan man göra som jag har gjort, hoppa in i undervisningen mitt i terminen och bara "köra vidare" på utsatt spår utan någon större svårighet så menar jag att jag måste ha fått en mycket bra utbildning. Åtminstone har jag tillgodogjort mig den utbildning som jag har gått på bästa sätt, det är helt klart. Det känns som om jag har befunnit mig i skolans värld en evighet och ingenting känns varken främmande eller speciellt svårt för mig, jag känner att jag har läget under kontroll. Naturligtvis bortser jag då från diverse rutiner som jag har behövt sätta mig in i, men sådana rutiner kan man ju inte utbilda sig för utan de måste man sätta sig in i beroende på vilken arbetsplats man arbetar på.

Det är dessutom fantastiskt roligt att få arbeta med barn. Nu när både eleverna och jag börjat slappna av (då vi lärt känna varandra lite bättre) uppstår många ögonblick som känns speciella. Elever som vill vara duktiga, pockar på uppmärksamhet, vill vara bäst eller busigast, vill trilskas, vill skoja, vill ha lite stöd eller helt enkelt bara bli sedda. Mångfalden under en dag är fantastisk och jag njuter fortfarande av varenda sekund. Visst blir jag trött, viss känner jag mig förvirrad ibland…men det är ingenting emot den glädje jag känner för detta yrke.

Jag ser dock fram emot att så småningom få en egen klass där jag kan skapa mina egna rutiner och arbeta mer efter mitt eget huvud. Jag har många idéer på hur jag vill jobba i framtiden. Vissa rutiner kommer jag att ta med min från mitt nuvarande arbete,andra kommer jag att ändra lite på och vissa kanske jag förkastar helt. Jag känner dock min roll som lärare börjar sätta sig och att jag för första gången i mitt liv har en otrolig nytta av att vara en sådan kontrollfreak som jag är….normalt sett brukar jag inte uppfatta denna egenskap som någon tillgång….jag har snarare tyckt att det varit en mycket jobbig egenskap. Har man kontroll som lärare är nämligen mycket vunnet.

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Lärarutbildning, Lärare, Elev, Läraryrket, Lärarrollen, Rutiner, Arbetsplats

Efter många om och åtskilliga men har jag slutligen bestämt mig för att vaccinera mig. Mini och jag har lyckats få tag i vaccin idag och nu när det är gjort känns det skönt. Skönt att beslutet är taget och verkställt. Nu oroar jag mig naturligtvis för hur vi kommer att må, men än så länge känns det bra. Medis pojkvän som vaccinerade sig förra veckan sa att han fick ont i armen efter några timmar och att värken var som värst dagen efter. Vi får väl se imorgon hur vi mår.

Annars är allting bra. Det är forfarande roligt att arbeta och skönt att studierna är över. Idag talade jag förresten om nunnor och munkar på en historialektion och tillsammans med eleverna funderade vi över varför man valde att bli just munk eller nunna under medeltiden. En liten elev viftade ihärdigt med handen och menade att det nog berodde på strösslet. Jag som under min so kurs fick höra att man alltid kan ställa frågan – hur tänker du nu? till eleverna använde mig genast av denna "fras". Eleven svarade att munkar brukar ju ha strössel på sig och det är ju både sött och gott.

Läs även andra bloggares åsikter om Lektioner, Lärare, Elev, Historialektion, Samhällskunskap, Munkar, Nunnor, Strössel, Bakverk

Nu har jag äntligen börjat att arbeta igen efter 6 års uppehåll som inkluderat både en liten sladdis och studier. ÄNTLIGEN är jag ute i verkligheten igen och det känns jättebra. Olika saker sker hela tiden och varenda liten sekund innebär någonting nytt, det passar mig precis. Dessutom har jag hamnat på en trevlig skola och det verkar som om många i personalen har ungefär liknande värderingar som jag själv har. Det blir lite lättare då…

Tack vare att jag började mitt i en termin så hinner jag inte oroa mig för sådant som jag faktiskt trodde att jag skulle oroa mig för när jag väl började arbeta. Jag hinner helt enkelt inte. Jag kan bara konstatera att det verkar som om jag har gått en mycket bra utbildning då jag inte känner mig obekväm med att undervisa trots min rivstart in i arbetslivet (från den ena dagen som student till nästa dag som lärare).

Det blir dock inte samma tid kvar till bloggen. Den orkar jag inte riktigt med. Alla nya intryck gör mig trött efter en hel dag och dessutom försöker jag att sätta mig in i så mycket jag bara kan på så kort tid som möjligt. Detta för att jag vill sköta mitt jobb så bra det bara går, målet är trots allt att de ska vara nöjda med mig när jag slutar. Inte bara de förresten, jag vill själv känna mig minst lika nöjd om jag ska vara ärlig.

Nej, nu ska jag sätta mig och planera lite inför morgondagen….

Läs även andra bloggares åsikter om Arbete, Lärare, Yrke, Studier, Sladdis, Rivstart, Intryck, Planering