Kommentarer till Ett ben i varje läger…

Av: Lotten

Lotten — Mon, 18 Jan 2010 11:54:40 +0000

Vår 7-åring förstod inte frågan när jag frågade vad han gjort i skolan och vad han gjort på fritids förra året. Han hade inte ens uppfattat att det var en övergång. Fritidsverksamheten är nämligen i rummet bredvid hans klassrum, och det används även under skoltid för hans klass. I förskoleklass och nu i ettan är det en enorm trygghet för honom att känna igen både lokaler och personal. För dotterns del är det en relativt uppdelad verksamhet. Visserligen i skolans lokaler men med annan personal än i klassrummet och nästan ingen ur hennes klass. Jag skulle faktiskt önska lite mer struktur på fritids. Barnen blir uttråkade av att sitta och rita i tre timmar…

Av: Lissen

Lissen — Mon, 18 Jan 2010 08:33:24 +0000

Helhetsynen inom skolan utifrån barnen tycker jag är viktigt.
Svårt, har ingen lösning. Men både kunskap och lek måste vara i symbios.
Tuffare verkligeht för både barn och lärare nuförtiden med stora grupper också.
Du får en stor erfarenhet från två perspektiv just nu, som förhoppningsvis i förlängningen blir positiv i din yrkesroll.
Kram Lissen

Av: Inga M

Inga M — Sun, 17 Jan 2010 23:15:44 +0000

På vår skola har vi provisoriska lokaler med fritis och skola i samma. Det funkar enligt dem som jobbar där inte så bra. Barnen får svårt att skilja på regelsystemen för skoltiden och fritistiden. Det måste ju bli olika eftersom det är olika verksamheter med olika mål. Hos oss är det också en betydande skillnad på personaltätheten. Läraren är ofta ensam med drygt 20 barn medan fritis har mer personal på den gruppen. Det betyder att läraren måste jobba på ett helt annat sätt för att få barnen i skolarbete. Däremot verkar det fungera bra med förskola och fritis i samma lokaler, men där har man mer behov av samma typ av möblering, utrustning och målen liknar nog varandra mer. Ja, detta är inte enklet, speciellt inte i besparingstider.

Av: Ulla

Ulla — Sun, 17 Jan 2010 14:17:50 +0000

Min fördom till lärarna är just detta att det inte alltid tar hänsyn till elevens hellhetsperspektiv. Lärare som jag uppfattar det, är mest fokuserad på att eleven ska uppnå målen. Och visst är det ett uppdrag, men då är det viktigt att ha kunskap om de elever som har det jobbigt. Hur ska man kunna lära sig något om mamma och pappa bråkar hemma eller vad de nu kan vara för bekymmer eleven har.
Nu kanske inte detta precis passar till ditt inlägg, men det var detta jag kom att tänka på när jag läste det

Av: Marie

Marie — Sun, 17 Jan 2010 08:28:23 +0000

Christer,

Jag ser även på det på det viset för jag tycker att det bästa skulle vara om man kunde separera verksamheterna. Nu är jag ju anställd för att det behövs mer ordning och inte mindre …om du förstår mitt utgångsläge. Därav min åsikt/insikt i just detta fall…

Av: Christer

Christer — Sun, 17 Jan 2010 08:00:52 +0000

Jag har arbetat på samma sätt och upplevde snarast att fritidsverksamheten blev lidande av att befinna sig i skolmiljön. Jag (och barnen) tyckte att leken och samvaron hämmades av skolans regler och traditioner.
Enligt det synsättet borde alltså skola och fritids i stället separeras mer. Så skulle man också kunna se på det…om man vill.