Nattsömn

Mina barn är inprogrammerade på något sätt. Fråga mig inte hur, det bara är så. Jag vet det. Jag har alltid hävdat att Medi och Maxi inte började sova ordentligt förrän de var 6 år. Då sov de plötsligt i sina egna sängar utan att vakna titt som tätt på natten. Visserligen vaknade de ibland av att de drömt någon mardröm eller behövde gå på toaletten, men på det stora hela så sov de bra från 6 års ålder. Jag har alltid skyllt detta fenomen på att de faktiskt är syskon och kanske har mycket liknande gener. Nu har samma fenomen uppstått med Mini. Hon som alltid har bökat och stökat på nätterna och vaknat tidigt på morgnarna. Hon som kanske har varit den största orsaken till alla mina sömnlösa nätter har helt plötsligt börjat sova som en stock. Mini är 6,5 år gammal! Är det inte märkligt. Hon sover som en stock hela natten och vaknar inte förrän halv nio varje morgon. Jag lever i lyx! ;-)

För mig är det helt obegripligt att man kan föda tre barn som bökar och stökar oavbrutet nattetid i dryga 6 år för att sedan fullständigt bryta detta beteende och börja sova som ett litet barn borde göra på natten. Detta kan ju bara inte vara en slump. Vad är det som sker vid 6 års ålder? I Medi och Maxis fall sa jag alltid att det berodde på att de började använda hjärnan på ett helt annat sätt. Började läsa och se samband på ett helt annat sätt (orsak och verkan bland annat). Jag tänkte att hjärnan kanske varit underaktiverad tidigare och därmed inte tillräckligt trött när natten föll på. Jag vet inte om jag håller med om den teorin idag. Mini har alltid varit fenomenal på att nyttja sitt lilla huvud. Hon har varit slutledningarnas mästare sedan hon föddes. Nej, det måste vara någonting annat som inträffar vid hennes ålder. Kanske är det någon hormonell förändring som sker och som suger musten ur kroppen. Vid sex års ålder märker man ju hur de “går från” att vara väldigt barnsliga till att bete sig något mer vuxet, eller i alla fall ungdomligt. Ja, det måste vara någonting kroppsligt som sker just i den åldern!

Läsƒäven andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,


Solen stjäl min energi ;-)

Just nu sitter jag i soffan i vardagsrummet och pustar ut efter ytterligare en dag i solen. Både Mini och jag är snart bruna som pepparkakor. Mini har en härlig hud. Hon blir aldrig bränd bara vackert brun. Jag har aldrig någonsin behövt smörja in henne med solskyddsfaktor. Inte ens när hon var ytte pytte liten. Jag tror att hon har ärvt sitt pigment från sin farmor. Det roliga är att hon är inte speciellt brun på vintern (hon har alltså inte direkt brunare skinn än ngn annan, när hon inte är solbränd). Däremot verkar hon tåla solen hur bra som helst sommartid. Märkligt litet barn.

Mini fick som hon ville. Hennes kusiner var hos mormor och morfar så hon hade full sysselsättning hela dagen. Dessutom lyckades hon få  mig i poolen 2 ggr. Jag tänker att jag MÅSTE få henne att simma ordentligt i sommar.

Medi har arbetat i dag och jag hämtade henne efter jobbet. Vi åkte till centrum och handlade lite innan vi åkte hem. Nu är hon iväg igen och ska umgås med lite kompisar. Det gäller ju att ta vara på sommarkvällarna även om man jobbar.

Min egen kväll blir nog inte mycket mer spännande än att vi ska sortera en massa tvätt. Solen har dragit all energi ur mig så just nu känns det som en strålande idé. Det är ungefär så mycket jag orkar i kväll. ;-)

Läsƒäven andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,


Sann avkoppling

Just nu har jag sann avkoppling. Jag har egentligen ingenting att berätta på bloggen eftersom mina dagar egentligen är alltför enfaldiga att skriva om. Jag går upp på morgonen, sätter på en maskin tvätt, äter frukost tillsammans med Mini. tar en sväng via datorn för att sedan tillbringa hela dagen på ngn altan. Mini leker, kopplar av, badar, äter och tjatar omväxlande under tiden. Solen skiner konstant från en klarblå himmel och hundarna vill bara sova i värmen. Medi springer in och ut som tonåringar gör så man riskerar att få ett och annat magsår mellan varven, men inte ens hon är i sitt esse när det gäller att stressa upp mamsen (som tur är jobbar hon nästan hela sommaren :-D ). Maxi håller dessutom på att bli riktigt, riktigt vuxen. Hon grejar och hon fixar och hon planerar. Hon och hennes pojkvän har köpt bil ihop och nu ska de titta på en större lägenhet tillsammans. Livet är i ständigt förändring men just nu guppar jag bara med känns det som. Livet förändras och jag guppar runt i förändringarna utan alltför stor ansträngning. Hoppas det kan vara så här ett tag nu…men det är väl att hoppas på för mycket (vis av tidigare erfarenhet).

Nu ska jag kika om jag kan hitta en “bra” bil till Medi. En billig förstabil så att jag får tillbaka min bil igen!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,


Sola och bada och…..(hehe)

Nej, det blir nog inte mer än sol och bad just nu. Det är stiltje i värmen. Mannen jobbar fortfarande medan Mini och jag ligger och vräker oss i solen. Förnämligt nog kan vi ligga vid poolkanten hemma hos mina föräldrar. Det vill säga trevligt sällskap och Mini har hur roligt som helst. Brorsan bor ju dessutom grannen med mina föräldrar så han är också där med sina barn. Mini är supernöjd. Jag tror att vi bosätter oss där på altanen i sommar. (Undrar bara hur roligt mina föräldrar tycker att det är ;-) ).


Fiska

Nu ska vi tydligen åka och fiska. Mini gräver just nu mask allt vad hon orkar. Hon frågade mig om jag kan tänka mig att hålla i maskarna utan handskar (vilket jag inte kan). ;-) Jag hävdade att jag skulle behöva plåtskydd för händerna om jag ska hålla i några maskar. I skrivande stund kommer Mini in med en hel burk med mask. Glädjestrålande över att “skrämma” sin mamma med dem. Barn är inte snälla av naturen. ;-)


En midsommarnattsdröm…

….blev det inte, men en fin midsommar blev det i alla fall. Efter många om och men så firade vi alltså midsommar hos mina svärföräldrar. Där fanns även min svägerska med familj. Mini var mer än nöjd för hon ville fira midsommar tillsammans med sina kusiner. Dessutom tog vi svängen förbi mina föräldrar när vi åkte hem. Där fanns även min bror med familj så Mini fick fira midsommar med ALLA sina kusiner i år. Hon somnade med ett leende på läpparna…

Vi kom inte ned till mina svärföräldrar förrän vid tolvtiden. Vi  hade tänkt vara där vid elva, men som vanligt gick tiden snabbare än vi tänkt oss. Visserligen var inte lunchen förrän klockan 12, men det hade ju varit trevligt att vara där lite innan. Så tänkte vi i alla fall, men så blev det som sagt var inte. Hur som helst så åt vi midsommarlunch när vi kom fram och det var verkligen jättegott. Därefter tog vi en liten sällskaplig paus och vid tvåtiden gick vi till midsommarstången. Där blev det dans runt midsommarstång och så lite lotter. Naturligtvis vann vi ingenting (same procedure as last year… :-( ). Efter midsommardansen gick vi tillbaka till stugan och åt jordgubbstårta. Syndigt gott är allt jag kan säga. Därefter ville alla kusiner bada och det gjorde de också. Jag tror att Mini tyckte att det var förhållandevis kallt i vattnet men hon kastade sig i av ren vilja. Hon är ett litet blötdjur egentligen tror jag. Sedan åkte vi hem, via mina föräldrar.

Medi hade också en bra midsommar. Hon firade tillsammans med vänner och jag tror faktiskt att det var förhållandevis lugnt. Vi talade med varandra klockan 3 i natt och då hade hon precis kommit hem till syrrans lägenhet som hon passar nu när Maxi är på Öland. Hon och väninnan var där och skulle smaska på smörgåstårta. Själv kände jag mig inte alltför sugen på smörgåstårta den tiden på dygnet. Jag somnade istället om och sov till åtta. (Wow sovmorgon!)

Nu ska jag ut och springa. Egentligen skulle vi hem till mina föräldrar i dag så att Mini fick bada (de har pool), men vädret är inte så roligt idag. För tillfället är det molnigt. Har vi tur kanske solen kommer tillbaks fram på dagen, men det ser väl inte alltför lovande ut. Mini ska på maskerad i morgon så vi kan förbereda oss inför det istället. Det ska både inhandlas presenter och så ska vi hitta ngn maskeraddräkt. Japp, det får nog bli dagens bestyr tror jag.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,


Trevlig midsommar till oss alla ;-)

dk8_c1aa

Ja, äntligen är det midsommar. Mini har väntat så på denna dag. Själv skulle jag faktiskt gärna hoppa över den i år på grund av en mängd anledningar, men det går ju inte. Man har ju ett ansvar gentemot barnen. Nu kommer det att bli så att vi åker ner till mina svärföräldrars landsställe som ligger i Trosa skärgård och firar midsommar tillsammans med dem och min svägerska med familj.

Maxi firar midsommar på Öland tillsammans med pojkvän och hans familj. Medi firar midsommar tillsammans med bästa vännen. Jag har erbjudit mig att de skulle få komma hit och grilla om de ville för att sedan fortsätta ut med gemensamma vänner. De valde dock att låna Maxis lägenhet (och samtidigt passa katten) och midsommarmysa där. De ville inte ha några föräldrar inblandade i midsommaren om jag förstod det hela rätt…. Kanske beror det på att jag fortfarande envisas med att vara en så där tråkig mamma som tycker att man ska dricka mer än sparsamt. ;-)

Trevlig midsommar nu allihop!

Marie


Sommarbestyr…

Ja, vi har som sagt varit till IKEA. Det var Mini, jag, min kära mor och Maxi som åkte. Mitt primära mål var att få lite ordning i sovrummet.

Så här fint blev det:

IMGP5879

Vi har en säng som är 2.10 bred. Därför har vi aldrig hittat ngn sängram till den. Det går att specialbeställa, det vet jag, men det blir aldrig av. Jag vet inte ens var någonstans man kan göra detta. Problemet vi har haft har varit att vi dessutom inte haft ngt bra överkast till den breda sängen. Även överkast går att specialbeställa, men inte heller detta har blivit av. Nu har jag i alla fall köpt ett överkast som passar sängen fint. Jag köpte även till en par snygga kuddar och matchande lampskärmar.

IMGP5880

Vi har vårt sovrum på övervåningen och det är ett stort rum som vi har till vårt förfogande. Vi har således även en tv-hörna i sovrummet.

IMGP5881

Gardinen som man kan se på denna bilden matchar visserligen träpanelen i rummet ypperligt. Men då färgvalet egentligen inte är vårt eget (såg ut så när vi flyttade hit) och jag egentligen har tröttnat på den murriga färgen kommer jag att under denna dag (antagligen) byta ut gardinen mot en vit gardin som matchar överkastet istället. Samtidigt minskar jag ju radikalt på den röda och gröna tonen i rummet. Så småningom ska vi måla om, men då panelen är betsad i så mörk färg är vi lite rädda för att en övermålning inte ska bli helt bra. Därför ligger det på vänt. Vi måste nog tröttna ännu mer på rummet först. Det är samtidigt lite charmigt med färgvalet. Det känns som om man kommit hem till Carl Larsson när man kliver in i rummet. ;-)

IMGP5882

Här kan man även skymta trappan ned.

IMGP5883

Här ser man dörren in till det lilla badrum som ligger i direkt anslutning till sovrummet.

Liza och Rutan:

IMGP5877

Här är våra kära hundar. Liza, vår nyopererade hund, är hon som tittar in i kameran. Hon är ju van…både nationell och internationell champion som hon är. ;-) Skämt å sido så är hon MYCKET bättre just nu. Visste man inte om det skulle man aldrig tro att hon var nyopererad. Det är nu det gäller att vi håller henne i stillhet. Här ligger hon i tvättstugan tillsammans med sin lilla dotter (Rutan). Rutans uppdrag är för tillfället att hålla mamma sällskap. Liza är lugnast och gladast när de är tillsammans. Liza är nämligen VÄLDIGT sällskapssjuk och det passar inte henne nämnvärt att sitta instängd i tvättstugan hela dagarna. Däremot måste det bli så. Absolut stiltje de första två veckorna är vår stränga order från veterinären som opererade henne. Inte heller får hon halka på golvet. Därför har vi lagt ut trasmattor på hela golvet i tvättstugan. Vi har även lagt husset tröja i hundkorgen. Båda hundarna ÄLSKAR nämligen att ligga på någons använda kläder. Det är PRECIS lika knasiga båda två i det fallet. :-D

Läsƒäven andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,


IKEA

Idag ska jag, Mini och min mamma till IKEA. Jag ska köpa ett nytt överkast till sovrummet. Det har behövts länge men jag har inte hittat ngt som passar. Vår säng är nämligen 2,10 bred. Nu har jag dock hittat ett på IKEA som passar och som dessutom är snyggt. Jag ska också titta efter en ny gardin till sovrummet, en som matchar överkastet. Hittar jag inte någon är det dock inte en katastrof, jag har nämligen en backup-plan. ;-) Slutligen ska jag också införskaffa nya lampskärmar, även dessa matchandes det nya överkastet och sedan kommer jag tycka att jag har ett HELT nytt sovrum. Det är ju detaljerna som gör det….. :-)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,


Senaste rapport…

Det senaste jag hörde om vår lilla Liza var att hon är på bättringsvägen.Hon hade slutat att blöda och ätit lite. Meningen är att om det inte tillstöter någonting så kommer hon hem igen under dagen. Eftersom vi inte har hört någonting annat så förutsätter jag att hon verkligen kommer hem under dagen.

Idag ska vi till Tom Tits Experiment igen. De har nu öppnat sin uteavdelning och vi har lovat Mini att vi ska åka dit idag. VI har ju årskort där, vilket innebär att det inte gör någonting om vi åker dit i tid och otid. ;-)

Vår altan blev i stort sett klar igår efter reparationsarbetet. Snömassorna i vinter orsakade ju en del skador. Detta innebär hur som helst att vi även ska ta en sväng förbi Plantagen  och köpa lite blommor så att vi får midsommarfint där. Framsidan är ju redan “smyckad” men baksidan väntade vi med just på grund av den pågående reparationen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,


Tar jag det helt enkelt fel?

Man brukar säga att det är inte hur man har det utan hur man tar det. Om det nu är på det viset kanske jag tar saker och ting fel. Jag tycker nämligen stundvis att livet kan vara nog så jobbigt. Är det på grund av att jag tar saker och ting fel eller är mitt liv förhållandevis rörigt i jämfört med andras? Jag tänker ibland att jag inte ska saker och ting så hårt, men hur gör man då? Jag bryr mig ju om mina nära och kära. Dessutom väldigt mycket om mina närmaste. Hur ska jag kunna hålla deras liv ifrån mig på ett lagom distanserat sätt så att mitt eget liv blir lite drägligare…eller att jag “tar” saker på “rätt” sätt. Jag är en känslomänniska fylld av omtanke för min omgivning. Jag skulle vilja att alla har det bra och när de inte har det bra så berör det mig…..mycket.

Jag har en svärmor som är reumatiker och som har ständig värk. Just nu syntes hon inte få någon hjälp för sin ständiga värk….sådant berör mig.

Jag har någon som är mig mycket nära och mycket kär som precis har blivit av med jobbet…sådant berör mig.

En av Minis absolut bästa vänner har fått sitt tredje återfall i cancer och ….sådant berör mig.

Jag har en hund som är nyopererad för andra gången på en månad och som just nu ligger inlagd för blodiga avföringar….sådant berör mig.

Jag har en dotter som ofrivilligt flyttat hem igen efter två år efter ett hastigt uppbrott med sin pojkvän och som inte mår så där strålande som en mamma vill att en dotter ska göra….sådant berör mig.

Ja, jag vet inte om det där med att det är inte hur man har det utan hur man tar det hjälper mig särskilt väl. Hur kan man möjligen ta allt detta utan att bli känslomässigt illa berörd, man blir ledsen helt enkelt. Kanske både ledsen och stressad är korrekt. Hur håller man sådana här saker ifrån sig på ett alldeles svenskt lagom sätt. Tro nu inte att det är så att jag snöar in i någon depression eller så, nej så är det inte. Det är snarare så att jag försöker hjälpa till så gott jag kan. Jag försöker att finnas där och lyssna om det är någon som behöver. Jag fixar och jag trixar så gott jag bara kan, men även jag har mina begränsningar. Tyvärr äger jag inga övernaturliga krafter och ännu har jag inte lyckats att manipulera ödet, trots genuina försök. Men säg mig någon: HUR ska man ta “det” egentligen? Mitt sätt att handskas med livet eller “det” verkar inte var optimalt. För jag tycker faktiskt stundvis att saker och ting är ganska jobbiga. Idogt stretar jag på eller kanske till och med emot i ett genuint, ändlöst och ambitiöst försök att göra “allting” så bra som möjligt, både för min egen skull och för alla andras skull. Kanske är det där skon klämmer….”allting” är kanske ett för vitt begrepp alltför stor ambitionsnivå. Jag kanske får bryta ner saker och ting lite och försöka anpassa mig efter en lägre ambitionsnivå…jag är ju inte mer än människa…. jag heller….

Men ärligt, hur f-n gör man för att ta ett fjärde cancerbesked på ett barn på "rätt sätt.?Hur håller man någonting sådadant på en "rimlig" nivå? Hur kan man "låta bli" att ett sådant besked inte ska påverka en för mycket? Ja, jag vet ärligt talat inte!

Jag har i alla fall beställd detta Hope-smycke till Mini från Barncancerfonden. Det är ett vackert smycke och samtidigt gör man en god gärning. Barncancer fonden får 150 kronor för varje sålt smycke. Detta kändes mer än rätt just nu.

 

hope

 

Klicka på bilden så kommer du till Barncancerfonden, den sida som man kan beställa smycket ifrån.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,


Liza är på Södra djursjukhuset…

Liza är just nu på Södra djursjukhuset. De tog in henne igår eftersom hon har blodig avföring (och inte måttligt blodig sådan heller) och spyr. Det kändes skönt att proffs skulle ta hand om henne och hålla koll över natten. Jag frågade hur det gick till där och de talade om att när det blir som i Lizas fall så övervakas hon hela natten. Det finns alltså personal som går in till henne med jämna mellanrum och både kollar henne och städar ur buren. Det kändes tryggt. Däremot är jag grymt orolig för jag tyckte att det kom mycket blod. Väldigt mycket blod om jag ska vara ärlig. Det droppade bitvis färsk blod ur henne att man hade kunnat misstänka ett löp om det nu inte var så att det kom från fel ställe. Det ska ringa en veterinär under dagen och så får vi se vad han/hon säger. Liza blir hur som helst kvar till i morgon. Ja, vi får som sagt vänta och se vad det handlar om. På sjukhuset tror de att det antingen är magsjuka eller att Liza inte tål den smärtstillande medicinen. Hon har i alla fall fått antibiotika ifall det skulle vara fråga om någon infektion och det känns i alla fall bra. Jag känner att de gör vad de kan och att de bryr sig om djuren.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,


Vild och galen … eller kanske bara galen?

Jag har idag tackat nej till en tillsvidareanställning med högre lön än den jag har idag!!! Det var en tillsvidareanställning i en angränsande kommun och jag skulle ha haft en etta. Jag har våndats i flera dygn nu och men nu är min inre kamp över och det känns jätteskönt. Den största våndan bestod i att tacka nej till en tillsvidareanställning, sådana växer just nu inte direkt på några träd!!! Jag skyller på att jag för första gången i mitt nästan 43 åriga liv ska vara lite wild and crazy (40-års kris månne). Frågan är dock om jag bara är allmänt galen.

Skämt åsido så är den största anledningen till att jag tackade nej att jag trivs så bra både på och med mitt nuvarande arbete. Jag arbetar med elever jag trivs med, vars föräldrar jag fungerar bra med, på en skola där jag stortrivs och med en ledning som jag trivs med. Vad kan man mer begära (förutom en tillsvidareanställning då vilket kommunen jag arbetar i inte kan erbjuda)? Jag valde trivseltrygghet föra ekonomisk trygghet och hoppas på att det ska löna sig på sikt även ekonomiskt.

Hade jag tagit arbetet jag erbjöds hade jag börjat på en ny skola, med nya arbetsuppgifter som skall genomföras tillsammans med nya kollegor. Jag skulle ha nya barn med nya föräldrar och allt detta skulle ske i en ny kommun. Jag kände att jag inte ville någonting av detta när allting är så bra som det är just nu. Jag kommer dessutom ha förmånen att få  arbeta tillsammans med två otroligt duktiga pedagoger nu i höst på den skola där jag är och vill inte heller försitta den chansen…. Jag hoppas att jag valde rätt och inte är allmänt galen……

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,


Fröken…en lönsam historia ;-)

I onsdags hade vi skolavslutning på skolan. En av de finaste skolavslutningar som jag varit på. P, vår musiklärare ska ha all eloge. Vilket fenomenalt jobb hon har gjort och vad bra allting blev. Även A ska ha en stor eloge för hans stora bidrag!

Att vara fröken och ha skolavslutning visade sig vara en riktigt lönsam historia. Jag blev fullkomligen överöst med både blommor och presenter. Detta var faktiskt inte någonting jag hade förväntat mig men det var en jättetrevlig överraskning.

IMGP5854

IMGP5855

IMGP5856

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,