Tekniska museet…

Tekniska museet blev dagens aktivitet. Det var Mini, Maxi, jag, mannen och brorsan samt hans familj som åkte dit. Tyvärr lyckades jag inte ta några bra bilder därifrån. De blev antingen suddiga eller helt ointressanta. Det var svårt att fånga det tekniska bara genom ett fotografi om man säger så. Mini och hennes kusiner hade i alla fall väldigt roligt. Ja, det hade faktiskt vi vuxna det också. Tyvärr var det många fler än vi som hade kommit på samma idé. Det  gjorde att det var byst med folk och det blev också otroligt varmt där inne på museet. Vi var där i tre timmar och sedan kände vi att vi måste ut och andas frisk luft. Nu var det inte fullt så friskt ute som vi hade hoppats på. Det känns som kvalmig åskluft ute. Skulle inte förvåna mig alls om det blir åska i natt.

Nu är vi hemma igen och har precis ätit kycklingrullar med sallad och salsasås. Jättegott! Maxi leker en stund med Mini och jag passar på att blogga. I morgon blir det förhoppningsvis Eskilstuna zoo…det gäller nu bara att det fortsätter att vara uppehåll.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,


Är det väldigt komplicerat att vara lärare och samtidigt med i Facebook?

Jag har funderat mycket på om jag ska gå med i Facebook eller inte. Egentligen har jag ingen större önskan att bli medlem där, jag har det bra som jag har det. Den där gigantiska kompisboken för vuxna känns egentligen inte speciellt jag. Men ändå…jag känner att jag ställer mig utanför någonting som jag kanske borde ta del av och kanske skulle kunna ha nytta av att som lärare. Är det kanske rent av utvecklande för mig som pedagog att vara en del av denna gigantiska plattform för socialt umgänge och kommunikation? Bara det att jag vet vad det är som upptar elevernas intresse, tid och liv är ju egentligen en vinst. Att jag är insatt i något som elever tycker är mycket viktigt.

Jag är kluven, mycket kluven i frågan ska jag ärligt säga. Facebook kan även kännas som ett mäktigt socialt kontrollorgan. Visserligen spelar det inte mig någon roll om någon vill kontrollera mig jag har inte speciellt mycket att dölja. Vad jag är rädd för att att man helt oförskyllt ska bli ihopkopplad med “fel” personer. Jag har själv besökt bekantas sidor på Facebook (utan att vara inloggad) och surfat vidare på deras kontakter och bara ett par knapptryckningar bort från dem har någon av mer vansklig natur dykt upp och genast har jag ställt mig frågan: Känner DE varandra? Tanken väcks utan att jag har något egentligt belägg för min “misstanke”.

Sedan finns det många andra aspekter att ta hänsyn till. Ska man eller till och med kan man som lärare bli vän med elever eller föräldrar? Är inte det ett sätt att blanda ihop två olika roller, den privata och den professionella? Ja, jag är som sagt var osäker på hur jag ska göra. Jag kommer antagligen överlägga detta med mig själv ett tag till. ;-)

Lästips i ämnet:  Why I´m quitting Facebook.

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,


Regn, zoo och Trosa hamnstad…

Ja, nog fick jag regn alltid. 35 mm pratade min mamma om att det hade kommit. Själv låg jag och lyssnade på regnet i stort sett hela natten. Det smattrade oavbrutet på altantaket. Det mest fantastiska är att vår gräsmatta som var helt brun utan en tillstymmelse till någon grön färg, skiftade (åtminstone bitvis) ändå färg från brun till grön.  Hur går sådant till. Kan ett grässtrå gå från brunt till grönt bara med hjälp av vatten över en natt? Det tycker jag verkar väldigt otroligt. Ändå ser det ju ut som om det har hänt…jag begriper ingenting.

Idag skulle vi ha åkt till Eskilstuna zoo, men det känns fortfarande lite för regntungt för att vi ska våga oss på det. Vi får kanske hitta på något annat istället, någon typ av inomhus syssla. Trosa hamnstad kanske skulle kunna vara något. Visserligen är ju inte det inomhus, men hamnbodarna och glasstånden ligger i alla fall under tak så man skulle faktiskt kunna ströva runt där ändå, även om det regnar. Stövlar och paraply skulle kunna ta hand om resten…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,