Så var då brevlådan hel igen. Vi var tyvärr tvungna att köpa en ny. Den gamla blev fullständigt ramsned av påkörningen. Det var faktiskt lite irriterande att lägga ut en massa pengar på någonting som fungerade helt perfekt ända tills någon var tvungen att backa på den, undrar just hur det gick med bilen….

Gårdagen var en lugn dag. Jag tog några promenader medan maken arbetade med olika utomhussysslor. Tyvärr känns sommaren fortfarande ganska långt borta, då det ännu är så kallt ute. Jag kunde utan problem ha min tunnare vinterjacka på mig när jag tog min promenad. Det är någonting väldigt kylslaget i luften detta år. 

I natt sov jag gott, till skillnad från natten innan, men när jag vaknade kunde jag inte låta bli att planera matematikundervisningen i huvudet. Jag ska ju börja jobba igen den 28 maj om allting går som det ska, vilket innebär att mitt huvud nu börjar ”trappa upp” igen. Jag tror att vikarien har hunnit med att gå igenom bråk med eleverna, men kontrollfreak som jag är vill jag ju veta vad de förstått och inte förstått då det är en viktig del i matematiken och dessutom en del som vissa kan tycka vara lite extra svår. Jag har ju mitt upplägg på genomgångar och så och min grundtanke är att jag inte ska krångla till det för eleverna utan att vi hela tiden jämför matematikspråket med det vardagliga språket och händelser. Det blir absolut enklare för eleverna då. Därför känner jag att jag måste ”scanna av” mina elever, vad de har förstått och inte har förstått, när jag kommer tillbaka. Det känns viktigt att ingen elev känner sig rädd för eller ett motstånd för bråk, bara för att de eventuellt krånglar till det mer än nödvändigt. DET låg jag och funderade på när jag vaknade och HUR själva scanningen skulle gå till utan att jag ”misstänkliggör” vikariens undervisning.

Marie