Helgen inleddes med Minis konståkningsträning. Klockan tio i 9 var vi i ishuset  och förfrös oss. Mini har blivit väldigt duktig på att åka skridskor. Man märker stora framsteg från pass till pass för tillfället och det är naturligtvis stimulerande för Mini. 

Resterande dag har inte reserverats för någonting alls. Jag ska tvätta och plocka lite och köpa en födelsedagspresent eftersom Mini ska på pyjamasparty i eftermiddag, i övrigt lär det nog inte bli så mycket mer.

Marie

Så var vi då plötsligt framme vid sista dagen på en lång ledighet. I alla fall det som borde känts som en lång ledighet, men plötsligt tog den bara slut och det långa kändes plötsligt kort. Hur som helst så har jag och familjen haft en skön ledighet. Denna helg har till viss del gått åt till jobb. Jag har arbetat med sådant som jag hade tänkt portionera ut under hela ledigheten, men som jag sköt upp till sista stund. Nu är jag i alla fall klar med veckans läxor och det multiplikationsprov som jag ska börja med under några veckor framöver. Innan denna termin är över är ambitionen att alla mina 52 elever ska kunna tabell 0-10 utantill. Kanske inte ett helt realistiskt mål, men övervägande ska i alla fall kunna det. 

Vidare har jag gjort en LPP (lokal pedagogisk planering) på nästa arbetsområde i Biologi och som handlar om kropp och hälsa. Det tog mig några timmar men nu är den i alla fall klar och jag blev nöjd med den. 

Nu har vi inte bara varit ambitiösa denna helg. Igår hade jag ett avbrott för IKEA besök med Medi, medan maken och Mini åkte skidor. Idag var dessutom maken, jag, Medi och Mini i pulkabacken. 

Fördelen med att blanda in lite jobb i ledigheten så här på slutet av den är att man mentalt börjar förbereda vad som komma skall. Det känns faktiskt inte alltför svårt att gå upp i morgon för att gå till jobbet, jag känner mig helt förberedd. Dessutom börjar vi ju med en mjukstart i och med att eleverna inte börjar förrän på tisdag.

Marie

I morse vaknade jag och kände mig fortfarande mosig. Tog faktiskt tempen, tänkte att jag kanske inte borde gå till jobbet om febern fortfarande var hög. Jag hade 38,1 och det kändes så där mitt emellan om jag ska vara ärlig. Det hela slutade i alla fall med att jag tog alvedon och gick till jobbet. Jag tänkte i mitt stilla sinne att det skulle vara bättre för eleverna att träffa sin “vanliga” lärare när de kom tillbaka från sportlovet. De är ändå alltid lite stissiga efter ett lov och står då en vikarie där är ju risken att de blir ändå stissigare. Nej, det kändes som om det skulle vara bättre för dem med sin gamla fröken….tryggare så. Sagt och gjort, jag åkte dit och det gick förhållandevis bra. Nu är jag dock så trött att jag knappt orkar skriva detta inlägg. Därför avslutar jag nu och säger god natt!

Marie

Veckan som gått har varit …. omväxlande. En mycket nära vän till lilla Mini har varit mycket, mycket MYCKET sjuk men verkar nu vara på bättringsvägen vilket är OTROLIGT skönt!!! Människans sårbarhet och den egna maktlösheten blir otroligt påtaglig vid sådana här tillfällen.

I tisdags avlivade vi dessutom vår kära mellanpudel  Liza. Förutom att hon faktiskt var närmare 10 år (vilket i och för sig inte behöver vara någon ålder på just en pudel) fick hon en hormonstörning eller hormonsjukdom som gav henne otroliga besvär. Det mest besvärliga var att hon hade svårt att andas. Periodvis var det nästan som om hon kippade efter luft, medan det gick bättre andra stunder. Hormonsjukdomen var densamma som även människor kan få. Har man någon gång sett eller hört talas om människor vars kroppsdelar börjar växa abnormt, exempelvis näsan eller liknande, så vet man vilken sjukdom Liza led av…fast hundvarianten av det förstås. I hundars fall börjar huden växa och bli “för stor”. Det hade börjat på Liza och hade det fortsätt i samma takt hade hon snart sett ut som en Shar-Pei valp. Dessutom hade  svansroten blivit förtjockad. Precis vid svansroten blev svansen helt plötsligt dubbelt så stor (förmodligen den abnorma kroppsdelen som även människor kan drabbas av). Sjukdomen går att operera men i Lizas fall gav inte provsvaren på entydiga resultat vilket innebar att veterinären inte kunde garantera att Liza verkligen skulle bli bra. Hon skulle bli bra om det verkligen var den här sjukdomen och ingenting annat. Vi övervägde på allvar att operera henne (man opererar bort livmodern och då sjunker de “felaktiga” hormonerna igen) men efter en läkarundersökning inför operationen upptäcktes 2 knölar i hennes juver. Dessutom hade hon en misstänkt hudtumör som också behövdes opereras bort. För ett halvår sedan opererade vi ju dessutom bort två knölar i livmodern…ja, allting som Liza led av hade uppkommit inom loppet av mindre än ett halvt år. Vi bestämde oss för att hon istället fick somna. Hennes allmäntillstånd kändes allt annat än bra. Hon som alltid har varit den matgladaste hunden av alla ville inte längre äta ( vi fick trixa och fixa i henne maten) och dessutom hade hon fått svårt att hoppa upp i möbler.

Det är verkligen svårt att ta sådana beslut men det kändes samtidigt absurt att ""provoperera” henne. Om vi bara tar bort livmodern, juverna och skinnet så kanske vi har en frisk hund??!! Vi opererar helt enkelt bort halva hunden och ser om det funkar….så kändes det. Ett stort skäl till att vi inte ville operera henne igen var att hon mådde så OTROLIGT dåligt efter förra operationen. Hon blev fruktansvärt sjuk av det smärtstillande medlet och det enda de kunde göra då för att hjälpa henne mot smärtan var att sätta på ett plåster….vilket både de och vi visste inte hjälpte fullt ut. Det kändes som djurplågeri att eventuellt behöva utsätta henne för det igen. Dessutom led hon fruktansvärt av tratten hon var tvungen att ha på sig. Tänk då att sätta en tratt på en smärtpåverkad hund som inte kan andas ordentligt…vilken panik det måste vara… Nej, jag hoppas verkligen att vi tog “rätt” beslut även om det verkligen inte känns rätt just nu och att Liza har det så bra det bara går att ha det just nu. Lilla Mini blev alldeles utom sig av förtvivlan, men vi tröstar oss med (både hon och jag) att Liza leker tillsammans med våra tidigare hundar uppe i himlen!

I övrigt har veckan varit bra. Jag har bland annat haft mitt livs första medarbetarsamtal och det kändes som om det gick mycket bra. Det har varit många möten på skolan vilket resulterat i att jag haft en del rättningsjobb i helgen, men det är fix och färdigt nu. Idag ska vi åka till IKEA för att köpa nya möbler till min mans kontor. Han lyckas alltid röra till det så pass där inne att jag knappt står ut att ens titta på röran. Jag förstår inte hur han orkar sitta där inne och jobba. Hur som helst så ska vi alltså åka till IKEA och införskaffa mer/nya förvaringsmöjligheter för detta rum. Dessutom ska vi passa på och köpa ett nytt skrivbord. Det nuvarande är alldeles för brett och tar således upp alldeles för stor plats i rummet vilket också resulterar i att det ser rörigare ut än vad det behöver göra.

Marie

Läs även andra bloggares åsikter om Shar-Pei, Pudler, Mellanpudel, Veterinär, Hormonstörning, Hudtumör, Hundar, Sorg, IKEA, kontor, Förvaring, Skrivbord, Sjukdomar

Skämt åsido så är den största anledningen till att jag tackade nej att jag trivs så bra både på och med mitt nuvarande arbete. Jag arbetar med elever jag trivs med, vars föräldrar jag fungerar bra med, på en skola där jag stortrivs och med en ledning som jag trivs med. Vad kan man mer begära (förutom en tillsvidareanställning då vilket kommunen jag arbetar i inte kan erbjuda)? Jag valde trivseltrygghet föra ekonomisk trygghet och hoppas på att det ska löna sig på sikt även ekonomiskt.

Hade jag tagit arbetet jag erbjöds hade jag börjat på en ny skola, med nya arbetsuppgifter som skall genomföras tillsammans med nya kollegor. Jag skulle ha nya barn med nya föräldrar och allt detta skulle ske i en ny kommun. Jag kände att jag inte ville någonting av detta när allting är så bra som det är just nu. Jag kommer dessutom ha förmånen att få  arbeta tillsammans med två otroligt duktiga pedagoger nu i höst på den skola där jag är och vill inte heller försitta den chansen…. Jag hoppas att jag valde rätt och inte är allmänt galen……

Läs även andra bloggares åsikter om Tillsivdareanställning, Vikariat, Lärare, Lärarvikarie, Skolledning, Elever, Föräldrar, Pedagoger,

Att vara fröken och ha skolavslutning visade sig vara en riktigt lönsam historia. Jag blev fullkomligen överöst med både blommor och presenter. Detta var faktiskt inte någonting jag hade förväntat mig men det var en jättetrevlig överraskning.

Läs även andra bloggares åsikter om Skolavslutning, Musiklärare, Lärare, Elever, Skola, Lönsamhet

Efter arbetsdagens slut hämtade jag upp Mini och så åkte vi hem och städade. Därefter var det bara att slänga sig i duschen för andra gången och försöka reda upp det som en spöregnande äventyrsstig hade ställt till. Därefter var det utgång med arbetslaget. Vi samlades hos den arbetskamrat som jag vikarierar för. Hon och hennes familj bor i Hammarby sjöstad och det var första gången som jag var inne i en lägenhet där. De bodde fantastiskt fint. Efter att vi inmundigat lite champagne med tilltugg gick vi till en närliggande restaurang som var både fantastisk mysig och som hade fantastiskt god mat. Själv åt jag grillad oxfilé med klyftpotatis och bearnaisesås. Inte tråkigt alls…

Vi var sammanlagt 6 stycken. Det var jag, och A som jag vikarierar för. Sedan var det M som jag arbetar med och så var det M som har arbetat tidigare i arbetslaget men numera är biträdande rektor för några förskolor om jag förstod det hela rätt. Naturligtvis var även M och P med samt snygg A. Tyvärr kunde inte musik A följa med och det var lite synd tycker jag. Han är annars en fena på att förhöja stämningen ytterligare ett snäpp. Hur som helst så hade vi det jättetrevligt och jag  var inte hemma förrän framåt halv ett igen, men då var jag jättetrött. Det tog inte många minuter från det att jag kom hem tills det att jag slog igen min blå…

Läs även andra bloggares åsikter om Restaurang, Äventyrsstig, Äventyr, Friluftsdag, Matsäck, Skattjakt, Arbetslag, Oxfilé, Städning, Veckorstäda

En vänlig kollega till mig hade dessutom den goda smaken att ge oss andra lite hjärngymnastik under fikat. Jag som älskar klurigheter blev naturligtvis väldigt glad och i nästa inlägg får även ni ta del av gympapasset.

Idag ska jag och Mini åka till plantagen och köpa blommor. Nu är det dags att “städa” även på utsidan och göra lite sommarfint. Hoppas också på en solkbränna under tiden. Här är det nämligen ett strålande solsken idag.

Läs även andra bloggares åsikter om Grillfest, Födelsedagsfest, Alkohol

Veckan har annars varit som veckor i övrigt. Jobb, jobb och åter jobb. Problemlösning hit och problemlösning dit. Jag tänker ibland på Alfons Åberg när jag är mitt uppe i någon problemlösning…” En sak i taget, ordning och reda. Var sak på sin plats”…ja, ungefär så….

På fredag ska jag både på födelsedagsfest (brorsan fyller) och på grillfest (på jobbet). Det ska bli trevligt. Helgen kommer nog att avsättas till hundklippning är jag rädd. Rädd och rädd är kanske att ta i men särskilt roligt är det inte, dock skönt när det är klart. Det tycker både hundarna och jag.

Läs även andra bloggares åsikter om Grillfest, Födelsedagsfest, Arbete, Trötthet, Tonårsförälder, Småbarnsförälder,

Jag har dessutom fått klart med mitt arbete inför hösten. Jag kommer att följa den tvåa som jag nu arbetar i till trean, jag blir då klassansvarig för dem. Jag kommer dock att dela denna klass samt ytterligare en trea med två andra pedagoger. Min huvudsakliga uppgift blir matematik…. (till min stora glädje). Det är ju mattelärare jag utbildat mig till….

Läs även andra bloggares åsikter om Flytta, Förhållande, Blogg, Hönsmamma, Curlingförälder, Singel, Singelliv, Stockholmsvimmel, Nattliv, Arbete, Skola, Utbildning, Sömnlöshet, Sömnbrist

Det blev tyvärr inget bakande igår så det kvarstår som dagens ambition. Jag ska snart ge mig ut och springa och sedan ska Mini och jag baka 100 bullar medan mannen byter däck på min bil samt tvättar den. Jämställdhet ni vet…

Därefter blir det nog lite mockarutor också, men sedan är all måsten över för idag i alla fall. I morgon ska jag planera lite lektioner samt ta lite riktmärken i strävansmålen för matematik- och svenskundervisningen.

Läs även andra bloggares åsikter om Svenska, Matematik, Undervisning, Strävansmål, Kursplan, Vår, Väder, Mulet, Bullar, Baka, Jogga

För att förstå varför jag var så road så måste man förstå att elevledda samtal verkligen är hur politiskt rätt som helst om jag får uttrycka mig så. I en målstyrd och demokratisk skola så kan det egentligen inte bli mycket mer rätt. Eleverna får genom samtalen syn på sin egen utveckling och blir insatta i hur de uppnår mål och blir medvetna om det egna lärandet. Dessutom sitter det inte några vuxna och pratar över huvudet på dem utan de är hela tiden med och deltar i samtalet. Hur bra som helt med andra ord. Vi pedagoger lägger också ner mycket med både energi och tid för att få dessa samtal att fungera. VI avsätter en hel del tid så att alla elever ska kunna träna sig på att hålla dessa samtal så att de vet PRECIS vad de ska göra när föräldrarna kommer. Mitt i allt detta riktiga och pedagogiskt vackra sitter dock en lite kille som inte har en aning om att det är han som ska leda samtalet med sina föräldrar. När jag lite försiktig försöker påminna honom om att han ska göra precis på samma sätt som han har gjort när han har tränat tillsammans med sin kamrater tittar han på mig med sina stora förundrade ögon och säger:.

- Jaha, är det jag som ska berätta det. Jag trodde att det var som när vi gick i ettan….att läraren kommer och viftar lite med pennan och bläddrar i en massa papper.

Hahaha….vilken skön summering av vad vi lärare håller på med hela dagarna….speciellt i utvecklingssamtaltid.

Läs även andra bloggares åsikter om Utvecklingssamtal, Mål, Måluppfyllelse, Målstyrd skola, Pedagoger, Elever, Föräldrar, Magsjuka, Stress

I torsdagskväll fick jag dock ett säkert svar på frågan, då blev nämligen jag också magsjuk. Magkatarr smittar ju inte så det blev i ett nafs fullständigt uteslutet. För min del var det dessbättre en mycket lättare magsjuka. Jag var dålig i ungefär 5 timmar sedan var det över för min del. Visserligen var jag lite matt dagen efter men jag mådde inte dåligt. På eftermiddagen var jag till och med så pigg att jag beslöt mig för att "utrota" allt vad baciller heter hemma hos oss så alla handdukar och sängkläder åkte i tvätten och både toalett och badrum "sanerades". Nu hoppas jag för allt i världen att mannen klarar sig för då tror jag (håller tummarna hårt och tar i trä samtidigt) att det är över för den här gången. Nu behöver Mini bara äta upp sig igen, sedan är vi på spår.

Jag är som dessutom är förhållandevis bortskämd med att kunna arbeta trots att Mini är sjuk (både svärföräldrar, mina föräldrar och mannen brukar ställa upp) kände att jag var tvungen att vara hemma den här gången trots att jag har ett nytt jobb. När Mini är alarmerande sjuk (det blir man när man varken får i sig mat eller dryck) så faller lotten på mig. Rättare sagt vill jag inte släppa kontrollen till någon annan då. Då BEHÖVER jag full koll! Mammor kan bäst ni vet. Så det vart VAB för min del. Mitt första VAB sedan Mini föddes tror jag. Jag har ju inte behövt hålla på med det när jag pluggade, det gick att pussla ihop ändå när hon var sjuk när man pluggar. Däremot så har vi utvecklingssamtal på skolan just nu, så i onsdags eftermiddag åkte jag till skolan och höll fyra sådana i alla fall. Jag tänkte att 4-8 föräldrar tagit ledigt från sina arbeten för att komma till skolan, då blir det väldigt besvärligt att boka om.

 Läs även andra bloggares åsikter om Sjukhus, Magsjuka, Vinterkräksjukan, Baciller, Sanering, Utvecklingssamtal, Vård av barn, VAB, Föräldrar, Lärare, Skola, Elever

Idag ska jag arbeta ett par timmar, men sedan är ingenting planerat. Blir vädret som det är just nu kommer dagen att bli mulen, vilket är lite tråkigt. Annars hade det kanske varit skönt att gå ut i solskenet, men så lär det väl inte bli. Jag ska i alla fall ta en joggingrunda nu på morgonen.

Läs även andra bloggares Ã¥sikter om Helg, Födelsedag, Mottagning, Fest, Födelsedagsmottagning, Mingla, Arbete, Väder, Mulet, Jogginrunda, Fest

Jag har dessutom gått igenom allting som eleverna har gjort i matematikboken den här terminen, så nu har vi samma "grund" eleverna och jag. I ärlighetens namn är jag inte klar med den ena klassens matteböcker utan jag ska fortsätta även i morgon.

I kväll har jag letat i lärarhandledningen (som tillhör matematikböckerna) efter extrauppgifter till eleverna (tänkte mig dessa som hemläxa). Jag hittade dock ingenting som jag var nöjd med. Därför har jag nu "tillverkat" en egen läxa åt eleverna. Jag tror att det kommer att bli ungefär så här i fortsättningen. Jag är så "kräsen" och dessutom vill jag att läxorna ska vara så extremt anpassade efter både elevernas nivå och efter vad vi håller på med i matematiken för tillfället så jag kommer antagligen alltid att få skapa egna hemläxor. Färdigtryckta arbetsblad är tydligen ingenting för mig. Lite synd faktiskt , för på det här sätter kommer det att bli en massa merjobb…det har jag i alla fall insett.

I morgon blir det körigt (som vanligt). Först är det ju lektioner som vanligt och därefter är det arbetslagsplanering. Sedan är det APT (arbetsplatsträff) på kvällen. Jag kommer att ha en oavbruten dag mellan klockan 07.40 till 18.00 om jag känner mig själv rätt. Tiden mellan planeringen och APT:n kommer jag att utnyttja för planering och ytterligare rättning av matematikböcker.

Läs även andra bloggares åsikter om APT, Skola, Lärare, Elever, Läxor, Hemläxa, Matematik, Matematikböcker, Undervisning, Matematikundervisning, Lektioner, Lärarhandledning, Arbetslag, Arbetslagsplanering, Planering, Lektionsplanering

Jag kommer också att undervisa i en 1:a. Där har jag ansvaret för matematikundervisningen men kommer också att ha lite specialuppdrag som är mer åt det specialpedagogiska hållet. (Spännande och jätteroligt!) Dessutom kommer jag att ha klassråd tillsammans med 1:an.

Rent praktiskt innebär detta att jag och en lärare till mer eller mindre "delar" på dessa två klasser vilket i sin tur gör att jag har någon att fråga nu så här i början innan jag kommer in i arbetet helt. Dessutom någon som är väl insatt i hur klasserna är vana vid att arbeta och som till min stora glädje även har en gedigen erfarenhet av läraryrket. Just nu känns det som om jag inte kunnat få ett bättre arbete. Att huvudfokus dessutom ligger på matematik (som är mitt huvudämne) gör ju hela tjänsten guld värld för mig.

I veckan som gått har jag tillbringat mycket tid i de båda klasserna för att i första hand bekanta mig med barnen, men även för att se hur de arbetar. Det vill säga vilka rutiner de har och vilka regler eller vilka krav som gäller just i de här klasserna. Dessutom har jag försökt att planera och strukturera så mycket som möjligt inför nästa vecka så att inte allting blir alldeles för rörigt för mig. Jag har i alla fall kommit så långt att jag vet vad vi ska göra under varje lektion hela nästa vecka och det känns skönt. Jag har dessutom delat upp den resterande delen av matematikböckerna på den resterande terminen. Detta innebär att jag vet exakt hur mycket tid matematikboken får ta från vecka till vecka och jag vet dessutom hur mycket tid som finns över för olika typer av genomgångar samt mer praktisk matematik. Matematik som alltså inte bygger på att arbeta i någon matematikbok. Om två veckor börjar dessutom utvecklingssamtal som ska hållas och även detta kräver sin man…

Ja, som ni hör så går jag en spännande tid tillmötes. En tid som alltså kommer att kräva sin man, men jag är inte orolig. Med en stor portion ambition (och den är det ju aldrig något fel, det vet ju ni som känner mig sedan tidigare) och genuin planering så kommer detta att bli bra. För första gången sedan jag slutade studera får jag nu arbeta efter eget huvud och kan dessutom utnyttja hela min egen potential både när det gäller ambition och kreativitet. Detta känns fantastiskt.

Tro nu bara inte att allting är rosenrött. Jag är mycket medveten om att det kommer att bli en slags inkörsperiod för både mig och eleverna nu när jag tar över. Det kommer att bli en viss oro när allting inte är PRECIS som vanligt och både jag och eleverna kommer att få lägga tid på att lära känna varandra för att tillsammans bli ett "team". Det jag har emot mig är att de faktiskt har haft en mycket duktig lärare som de dessutom tycker mycket om. Jag tänkte dock vara lite smart och låta just detta bli en plattform även i vår framtida relation. Jag fortsätter alltså att bygga vidare på goda lärar-eleverrelationer. Rättare sagt utgår jag från dem och bygger vidare på dem, men naturligtvis på ett lite annorlunda sätt. Jag är ju jag och det går ju inte att förändra. Eleverna kommer trots allt (vilken ambitionsnivå jag än har) att faktiskt byta lärare….

Läs även andra bloggares åsikter om Lärartjänst, Arbete, Vikarie, Vikariat, Ansvar, Matematikundervisning, Lektionsplanering, Engelskundervisning, Musikundervisning, SO, NO, Klassråd, Matamatikböcker, Klassregler, Utvecklingssamtal

Hela min kalender är nu fullklottrad med allting som jag ska komma ihåg i nästa vecka. Allt sådant som jag själv ska göra, mängder av rutiner och annan information som ska underlätta mitt arbete. Hoppar man som jag in mitt i en pågående termin så måste man ju försöka att upprätthålla flertalet av de rutiner som eleverna är vana vid, annars blir det alltför förvirrande för dem. Därav alla mina otaliga anteckningar. Själv har jag ju inga inarbetade rutiner ännu men de kommer väl så småningom.

Det ska bli skönt att få en mer fast tillvaro samtidigt som denna fasta tillvaro kommer att ställa betydligt större krav på mig. Jag får ju nu ansvaret för att elevernas kunskapsinlärning. Att vara "springvikarie" innebär ju att någon annan har det mer övergripande ansvaret. Jag gillar ju ansvar så jag tror att mitt "nya" jobb kommer att passa mig bättre även på den fronten. Dessutom gillar jag den andra läraren som jag ska arbeta med och det känns också bra. Jag tror att vi kan trivas ihop. Hon verkar vara lika "rak" som jag själv tycker att jag är. Rak men ändå med en viss feeling för hur saker och ting ska sägas. Ja, jag hoppas på det här. Det känns väldigt bra just nu i alla fall. Vi får väl se när nästa vecka sätter fart. Jag är ju medveten om att det alltid är en inkörsperiod på sådant här. Både jag och eleverna måste ju lära känna varandra ordentligt…

Läs även andra bloggares åsikter om Lärartjänst. Skola, Vikarie, Elever, Lärare, Årskurser, Samarbete, Matematik, Svenska, Engelska, Musik, So, No, Livskunskap, Struktur, Kunskap, Ansvar

Idag har jag inga som helst planer och det bådar ju gott. Vi får med andra ord se vad vi förgyller den sista dagen med. Igår passade vi ju på att klippa hundarna. Jag tänkte att det var smart att göra det nu när jag ändå är ledig. Då behöver jag inte tänkta på dem under de närmsta veckorna utan koncentrera mig helt på jobbet. Det tar nämligen så många timmar att göra iordning hundarna, i stort sett en hel dag, och har man bara en helg ledigt så känns det mycket att ta en hel dag för att bara stå och arbeta med hundarna. När jag arbetar behöver jag hela min ledighet både till familjen och för att planera lite lektioner.

Läs även andra bloggares åsikter om Ledighet, Lov, Semester, Sportlov, Fik, Restaurang, Shopping, TV, TV-kväll, Hundar, Hundtrim, Hundklippning, Pudlar, Lektioner, Lärare,