Mitt i veckan

17. februari 2010 · 4 comments · Categories: Arbete, Familj · Tags: ,

Så var drygt halva veckan gjord och jag trivs fortfarande bra på mitt nya arbete. Det är verkligen uppfriskande att umgås med barn hela dagarna. Igår gissade en elev att jag var arton år, bara någon timma senare var det en annan elev som trodde att jag var fyrtiosju…hahaha jag måste ha risat till mig rätt bra på bara en timma. ;-)

Idag var det en liten flicka (6 år) som tyckte att jag såg ut att ha så lena kinder och frågade mig om hon fick känna på dem. Ja, vad svarar man, jag sa i alla fall att det gick bra. Hon kände då på mina kinder och konstaterade att de var PRECIS så lena som hon hade trott. Hahahahaha….de är verkligen roliga, vi får väl se vad som händer i morgon.

Hur som helst så är allting bra. Mini har varit på skridskoskola i kväll och hon börjar bli riktigt duktig på att åka. Eftersom det ofta blir ganska mycket skridskoåkning i skolan så tycker jag att det är bra om hon kan åka skridskor. Mini och Maxi är inget vidare på det och det måste väl betraktas som mitt fel är jag rädd.

Maxi har förresten fått extrajobb som vikarie på en skola. Hon fick vicket genom sin pojkväns mamma som arbetar som biträdande rektor om jag har förstått det hela rätt. Hon tycket tydligen att det var jätteroligt och kommer att få några fasta dagar i veckan som hon ska vikariera på. Det är bra för hon behöver lite extrapengar nu när hon är självförsörjande med egen bostad. Arbetet hon har är ju deltid och på det här viset blir det i alla fall en heltidslön för hennes de. Perfekt i mitt tycke. Dessutom har hon ju så pass bra betyg från gymnasiet så om detta passar henne bra kan hon ju alltid studera vidare. Mattelärare skulle passa henne bra också, det har jag alltid tyckt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Hembakat

16. februari 2010 · 2 comments · Categories: Arbete, Diverse · Tags:

Idag har jag ätit mitt livs första hembakade semla och den var ljuvligt god. Det var ett par tjejer på jobbet som hade gjort dem. All heder åt deras bakkonst! :-)

God morgon

15. februari 2010 · 2 comments · Categories: Arbete, Familj · Tags: ,

Vaknade upp efter ytterligare en god natts sömn. Denna helg har jag verkligen lyckats, om man ser det ur sömnperspektiv. Det känns som rena hälsokuren faktiskt, att få sova ordentligt menar jag. Däremot är det fortfarande plågsamt mörkt när jag vaknar. Jag känner hur en viss desperat längtan till vår och sommar börjar växa sig stark inom mig och jag har förstått att jag inte är ensam.

Denna vecka ser ut att bli precis som alla andra veckor, förhållandevis intensiv. Den innehåller, förutom det dagliga arbetet, Minis skridskoskola, en vän som fyller 45 år, en svägerska som fyller 45 år samtidigt som jag har APT, arbetsplatsträff på jobbet. De flesta bestyr är alltså av det trevligare slaget. Eftersom jag är ny i gamet som lärare tycker jag även att APT- möten är trevliga, eller det kanske inte har att göra med att jag är ny. Vad vet jag? De kanske ÄR trevliga helt enkelt.

Hur som helst så ska jag nu hoppa in i duschen och börja min färd mot ett betydligt trevligare yttre än vad jag har just nu. Precis i detta ögonblick sitter jag i mjukisbyxor med liknande tröja till. Håret står på ända….eller har i ärlighetens namn bestämt sig för att stå i 90 graders vinkel rakt ut från huvudet och där under skymtar ett likblekt ansikte som har lite sminkrester kvar. Jag är mycket snartlik ett litet troll och eftersom jag inte vill skrämma ihjäl varken min familj eller några barn på skolan så krävs det en stor och omsorgsfull insats från min sida. Eftersom insatsen dessutom tar en liten stund, är det lika bra att jag börjar nu….så att jag hinner..;-)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Om att hamna på fel ställe

13. februari 2010 · 2 comments · Categories: Arbete, Egna tankar
Nu när jag med blixtens hastighet har haft möjlighet att arbeta på två olika skolor inom samma kommun kan jag bara konstatera att det har varit som att vistas i två olika länder. Det var en smärre chock för mig att två kommunala skolor skulle kännas så otroligt olika. Därmed inte sagt att den ena behöver vara bättre än den andra, däremot passar jag bättre in på den ena än den andra. En erfarenhet som känns väldigt viktig för mig i mitt framtida yrkesliv. Det gäller alltså inte bara att hitta ett arbete som passar till den egna utbildningen eller som låter intressant. Det gäller med andra ord också att hitta en arbetsplats som har en liknande grundsyn som jag själv har på lärande, elev och lärarrelation samt ordning och struktur. Inga små punkter faktiskt. Hemligheten bakom lärarrollen ligger ju bland annat i dessa punkter. Ska jag kunna utvecklas på ett gynnsamt sätt så känner jag spontant att jag vill att det ska ske i gemensamt samarbete med den övriga personalen på skolan och då behöver man också en gemensam plattform att stå på. Visserligen kan man även utvecklas genom motpolerna, men det blir ytterst slitsamt. Så slitsamt för en nyexaminerad lärare att man tappar självförtroendet helt, tro mig! Vem har rätt och vem har fel? Ligger sanningen kanske mitt emellan och hur hittar vi i sådana fall den? Invändig kaos råder. Ser de inte det som jag ser? Hur kan de tänka så? Har jag fullständigt fel i mina tankar? De är ju ändå gamla i gården även om de själva också vill ha en förändring…etc…
 
Nu när man arbetar i intima lärararbetslag gäller det ju att man inte förvirrar varandra. Grundtanken bakom arbetslagsidén är ju trots allt att man ska stötta och stärka varandra.  På skolan som jag arbetar på nu känner jag en slags gemensam värdegrund. Nu vet jag förstås inte var denna värdegrund har kommit ifrån, möjligen är det en ledningsfråga. När jag studerade på Stockholms universitet trivdes jag olika bra på olika institutioner. På UMN, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskaps-ämnenas didaktik, kände jag mig alltid hemma. Där talade alla samma språk som jag själv gör. Här upplevde jag aldrig att vi talade förbi varandra eller inte nådde ända fram till varandra, där trivdes jag ypperligt. Jag trivdes så pass bra att jag med berått mod såg till att de flesta av mina kurser låg inom denna institution. Jag läste ju även på andra institutioner exempelvis på UHS, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap, en institution som kändes helt annorlunda om man jämför med UMN. Där arbetade också trevliga, intelligenta och extremt kompetenta människor, men vi nådde aldrig varandra lika självklart som vi gjorde på UMN…det kändes i alla fall så. När jag och någon lärare diskuterade med varandra så noterade jag att både läraren och jag förtydligade oss inför varandra. Det var visserligen små detaljer det handlade om, men kommunikationen var inte lika klockren mellan lärarna och mig som den var på UMN.
 
Jag minns att jag har nämnt detta fenomen vid ett flertal tillfällen under min utbildning och då genast fått gehör hos andra studenter, de hade upplevt precis samma sak. Skillnaden var att beroende på med vem man talade med så trivdes man på olika institutioner – vi är ju alla i grund och botten olika. Vissa älskade att vara på specialpedagogiska institutionen, medan andra var som jag  – älskade matematiska – osv. Gemensamt var dock att vi alla hade hittat någon institution som vi trivdes bäst på.
 
Nu när jag har haft förmånen att få arbeta på två olika skolor inom en kort period och upplevt i stort sett samma sak som jag upplevde på Stockholms universitet så slog mig en tanke, möjligen är den helt fel, men det är i alla fall en tanke och på min egen blogg så äger jag ju mina egna tankar ;-) . Biträdande rektorn, på den skola som jag arbetar på nu (det är hon som anställer lärarna på skolan), är naturvetare i grunden. Kan det möjligen vara så att detta är med och påverkar på något sätt…? Kan det vara därför som jag trivs på min nuvarande arbetsplats och är det därför som det nu känns rätt? Jag vet inte…det är som sagt bara en tanke…

 

 

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

En mycket bra dag!

08. februari 2010 · 1 comment · Categories: Arbete, Okategoriserad · Tags:

Idag har jag börjat på mitt "nya" arbete och det kändes jättebra. Jag har både hunnit stukturera en massa och tagit fram material att plocka av när jag blir "inslängd" som vikarie. (Jag är ju anställd som fast vikarie på skolan nu, det innebär i praktiken att jag kommer att befinna mig där jag behövs bäst). Idag fick jag även tillfälle att gå runt och presentera mig i alla ettor och tvåor, dessutom vikarierade jag i en årskurs 2…premiärvick.. ;-)

Jag hann dessutom få ordning på den praktiska biten också (det mesta i alla fall), sådant som nycklar, larmkort, skåp och namnbricka. Ja, jag har haft en riktigt effektiv dag faktiska och det är ju då som jag trivs som allra bäst. Det kommer nog att bli bra det här, jag hoppas i alla fall verkligen det.

Jag  var inte ens trött när jag kom hem. Jag var bara glad och energifull…så vill jag att det fortsätter hela livet nu… ;-)

I morgon ska jag vara vikarie i en av de klasser som jag hade innan jul och det ska också bli roligt. Det var för övrigt mycket roligt att träffa alla på skolan igen. En av lärarna som jag jobbade tillsammans med förra terminen är dessutom gravid, hon väntar tvillingar. Hon var jättefin i sin mage, även det var roligt att få se-

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Nu är det förkylt…

04. februari 2010 · 2 comments · Categories: Arbete, Familj · Tags: ,

Så var jag tillbaks igen efter ett litet uppehåll. Då jag har haft ett otroligt intensivt arbetsliv den senaste månaden så har jag knappt orkat att tänka på annat än jobbet. Nu är det dock över…för denna gång. Jag har nämligen sagt upp mig och börjar att arbeta igen på den skola som jag arbetade på innan jul. Efter MYCKET övervägande fram och tillbaka kom jag fram till att det var den bästa lösningen för mig. Tyvärr kan jag inte skriva så mycket här på bloggen om vad det är som har hänt, men jag är åtminstone tillbaka och bloggar igen…ett gott tecken alltså! :-) På måndag börjar jag alltså min nya tjänst som fast vikarie på en och samma skola. Jag är anställd terminen ut och hoppas på att det så småningom ska dyka upp någonting  så inför hösten.

Idag har jag trotsat min förkylning och både arbetat och varit till frisören. Jag blev blondin igen efter en ett par månader som något mörkare. Att jag inte lär mig! Jag trivs ju bäst som blond, jag begriper inte varför jag envisas med att bli mörkare mellan varven.

I övrigt så har vi hur mycket snö som helst. Mycket mer än vad jag egentligen vill ha. Jag börjar nästan oroa mig för att trycket på taket här hemma ska bli för stort. Det har nu snöat så mycket att till och med barnen börjar tycka att det blir för mycket. De tycker inte det är roligt att pulsa runt i nysnö HELA tiden. Grabbarna i skolan börjar längta efter sommaren då de kan vara ute och spela fotboll…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Ett ben i varje läger…

17. januari 2010 · 6 comments · Categories: Arbete, Egna tankar, Skola/Utbildning

Så handlar det om mitt "nya" arbete. Efter en vecka som; fritidspedagog med specialuppdrag i skolan, har jag förstått att jag står med ett ben i två olika "läger". En intressant position måste jag säga och framför allt inte den lättaste uppgiften. Ingen kommer att se på situationen som jag gör…jag får nämligen en enorm helhetsbild som är få förunnade i skolans värld trots att man kanske arbetat där i åratal. Så här långt kan jag dock konstatera att det uppstår en viss problematik om skolan och fritids befinner sig i exakt samma lokaler och dessutom med samma personal. Visserligen "kliver" lärarna "av" efter halva dagen…men de fortsätter ju trots detta att cirkulera i skolan. Jag börjar utveckla en viss skepsism mot att tala om uppdelningen skola och fritids. Kanske skulle man benämna det på något annat sätt istället…exempelvis vid skolans namn…eller enbart något så enkelt som skolverksamhet. Detta skulle kunna vara ett sätt att tydliggöra att samma regler gäller när man vistas på samma ställe och att även fritids är en organiserad verksamhet som inte innebär att man får göra precis som man vill… även om eftgermiddagsaktiviteterna bör vara betydligt friare. Så skulle man kunna se på det…om man vill. ;-)  

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Öppnar idag

15. januari 2010 · 3 comments · Categories: Arbete, Familj · Tags: ,

Veckolivet är fortfarande så pass intensivt att det är svårt att uppdatera i bloggen. I onsdags började Mini exempelvis på konståkningen skridskoskola och i går kväll var jag på möte mellan 17.30-19.30. I dag öppnar jag dessutom fritids och ska vara på skolan 06.20, då ska jag träffa en annan fritidspedagog som visar mig rutinerna vid morgonöppningen. Det här med att öppna så tidigt på morgonen är verkligen inte min grej insåg jag i natt. Jag har knappt sovit en blund, jag har hela tiden vaknat till för att titta på klockan och om och om igen konstaterat att jag inte är försenad. Jag känner att jag stressar upp mig….vilket inte alls är bra med tanke på mitt blodtryck. Jag var till och med så stressad att jag hade domningar i fingrarna under natten.

Hur som helst så gissar jag att det blir en tidig kväll för mig ikväll trots att det är den efterlängtade fredagen. Veckostädningen är skjuten på till i morgon. Lördagen är annars tillängnad Minis handboll, veckostädning och hundpassning. Vi har i helgen besök av en liten extrahund. Sådant är alltid roligt. Dessutom skulle jag behöva klippa tassar och nosar på mina egna hundar. Jag ska försöka att avsätta tid till det, det känns kanske som helgens viktigaste mål.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Minimorgon

10. januari 2010 · 3 comments · Categories: Arbete, Familj · Tags: ,
Mini har börjat med att vakna så där tidigt igen. En period vaknade hon inte förrän framåt sju åtta, men nu är vi tillbaka till sex-sju igen. Själv tycker jag att det är liiite väl tidigt att vakna klockan sex en söndagsmorgon när man ändå inte har någonting planerat.
 
Vår kaffebryggare gick sönder igår så det är väl möjligen det då som får bli dagens projekt, inköp av ny sådan. Jag ska också läsa lite papper som jag har fått ifrån skolan. Bland annat de lokala målen som skolan arbetar efter. Dessutom tänker jag läsa igenom vad läroplanen säger om fritids. Det gäller ju att även vara insatt i deras styrdokument nu när jag ska verka i båda organisationerna.
  

 Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Jag har ett problem…

09. januari 2010 · 4 comments · Categories: Arbete, Egna tankar · Tags: ,
Jag har ett problem, ett personligt problem som för många säkert låter fullsändigt uppåt väggarna. Speciellt med tanke på hur situationen i världen ser ut med krig, klimathot, sviktande ekonomi och ständiga epidemier. Förvisso är det också så att i det stora världsalltet så är mitt problem verkligen inte stort, det är till och med mycket litet….för att inte säga försvinnande litet. På det personliga planet är det dock stort, för att inte säga gigantiskt stort. Mitt stora problem är att jag är i konstant behov av intellektuell stimulans. Vi talar dessutom inte om vilken stimulans som helst, utan nu talar vi om överstimulans…sådan överstimulering så att intellektet får sig en rejäl utmaning. Får inte jag denna stimulans blir jag orolig, rastlös och näst intill deprimerad. Det går egentligen inte att beskriva hur det känns, jag ser själv att det ser banalt ut i text, men det är det egentligen inte, för mig betyder det allt. Därför tyckte jag aldrig om mitt gamla jobb, som frisör ställdes jag aldrig inför sådana utmaningar eller överstimuleringar som fick mig att må bra.
 
Av samma orsak passade det mig ypperligt att studera. På universitetet fick jag tillgång till all stimulans jag kunde tänka mig. Jag studerade ju bara sådant jag inte kunde tidigare och jag studerade allting på djupet…jag kunde på så vis överstimulera mig själv. Jag tog lärarna till hjälp att för att ideligen spränga gränser och jag njöt som mest när när jag knappt klarade av någon uppgift för att den var så svår. När de andra studenterna grät eller hade hjärtklappning då njöt jag som mest. Kanske är jag galen…men jag fullkomligen älskar att bli utmanad…det gör mig lugn.
 
När jag tog mitt förra vikariat blev jag också utmanad. Jag hamnade mitt i någonting som gjorde att jag var tvungen att använda hela min potential för att lyckas och jag njöt även denna gång…det är nu som jag har fått problem. När jag går och tänker på mitt kommande arbete, jag har ju fått lite mer insikt nu tack vare de två studiedagar som jag varit där och informerat mig, så ser jag inte någon utmaning i det. På det sätt som lärarna vill att jag ska arbeta kommer det inte att bli någon utmaning för mig. Jag kommer inte att planera lektioner i den utsträckningen och jag kommer inte heller att hålla några lektioner i den utsträckningen. Just nu känns det som om det mer eller mindre är en fråga om att bara finnas där till hands. Vis av erfarenhet vet jag dock att min blotta uppenbarelse brukar skapa en lugn atmosfär i klassrummet. Om det nu blir som jag befarar finns det ingenting kvar till mig…utmaningen är liksom klar…och jag kommer att bli rastlös. Jag är i ett enormt behov av att få använda mig av den kunskap som jag numera går och bär på. Jag vet att jag kommer att må dåligt om jag inte får använda mig av den fullt ut. För mig räcker det inte att bara möta eleverna, jag har ett enormt behov av att utmana dem och låta mig själv utmanas av dem. Det är där glädjen för mig ligger. Jag tror dock att jag inte kommer att tillåtas ha en sådan position i det arbete som jag nu har tagit och det smärtar mig EMORMT.
 
Någonstans i min enfald trodde jag att mina år av understimulans var förbi, men det verkar inte så. Nu får jag dock ta det för vad det är och istället vara tacksam för att jag trots allt har ett arbete. Som arbetsmarknaden ser ut just nu är oddsen mycket större att man som nyexad lärare får gå arbetslös än att man verkligen hittar ett jobb. Jag är alltså egentligen lyckligt lottad, även om det inte känns så just nu. Just nu känner jag mig bara orolig, rastlös och understimulerad….en känsla som jag hoppades ALDRIG mer skulle komma tillbaka. Jag är SÅ besviken på att jag skulle bli tingad att uppleva denna känsla igen…
 
Måste nog påminna mig själv att kontrollera möjligheterna för att läsa in en magisterexamen…
 
 Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Spännande inledning på det nya arbetet…

08. januari 2010 · Write a comment · Categories: Arbete, Familj · Tags: ,

Idag var det stormöte i samlingssalen. Alla lärare skulle samlas där kvart över åtta i morse, så även jag. Där inledde rektorn mötet med att tala om att han skulle byta tjänst och att han inte hade en aning om vem som eventuellt skulle efterträda honom. Därefter presenterades att ytterligare nedskärningar var att vänta under 2010, bara positivt alltså….NOT! Det är alltså bara att hoppas att jag inte "skärs bort" igen då. Det skulle ju vara en underbar inledning på min lärarkarriär, eller vad tycker ni?

Annars var dagen bra. Det var mycket information att ta till sig även idag, men tack vare arbetet jag hade innan jul känner jag till mycket av rutinerna så denna gång känns inte allting lika "nytt" som det gjorde då.

Mini och mannen har roat sig själva idag när jag var på arbetet. De besökte bland annat Barnens planet som finns i Heron City. Gissa om Mini var glad eller om hon var glad.

Just nu sitter Mini och jag i soffan i vardagsrummet och "myser". Hon ligger mot min arm och tittar på barntv medan jag bloggar. Hon vet att jag inte är så förtjust i barnprogrammen så hon har överseende med att jag "datar" …snäll tjej ;-)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Första dagen kirrad :-)

07. januari 2010 · 4 comments · Categories: Arbete · Tags:

Första dagen på nya jobbet är nu kirrad. Det gick bra och det känns framför allt bra. Jag tror att jag fick ett bättre grepp om vad det är jag ska göra och vad det är som förväntas av mig. Idag träffade jag bara fritidspedagogerna, men jag kände spontant att jag kommer att gå bra ihop med dem allesammans. Hoppas att det blir så också. I morgon ska jag träffa lärarna och jag håller tummarna för att det blir ett lika positivt möte. Nu tänker jag i och för sig inte bjuda på något annat, men mina möten idag kändes spontant positiva. Det kändes inte som om det krävdes någon "insats" från min sida…hoppas att det även blir så med lärarna i morgon.

Om jag denna gång har förstått allting rätt så kommer jag att till största delen att vara i  en specifik årskurs 2 klass. Visserligen kommer jag att ha några timmar även på fritids, men det är förhållandevis få timmar som jag kommer att vistas där. I stort sett bara onsdagseftermiddagar. Dessvärre kommer jag att öppna fritids varje fredag….det blir ett äventyr må jag säga….då börjar jag 06.30!

Tanken är att jag ska vara alltifrån ett extrastöd till att jag leder lektionerna själv. Det kommer klassläraren och jag att göra upp beroende på vad som för tillfället passar bäst. Det är därför som just jag blev anställd, tanken är att det alltid ska finnas en person i klassrummet som är lärarutbildad. En bra tanke om jag får säga mitt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Två hektiska månader är nu slut

18. december 2009 · Write a comment · Categories: Arbete

Två hektiska månader är nu slut (mitt vikariat avslutades idag) och det är inte utan att jag tycker att det känns lite sorgligt. Trots att jag fick en mycket intensiv start på min nya karriär så har jag verkligen trivts bra med mitt yrkesval.

Igår blev jag avtackad av biträdande rektor och hon sa några fina ord till mig som verkligen värmde. Idag fick jag dessutom tillfälle att själv tacka för mig hos både skolans rektor och biträdande rektor. Båda sa att jag var välkommen tillbaks vilket kändes skönt för då måste de alltså ha varit nöjda med mig.

Nu kommer jag att vara ledig i hela nitton dagar innan jag börjar att arbeta igen, min första riktiga ledighet på nästan ett och ett halvt år (jag pluggade ju i somras). Mini har inte ens sin handboll i morgon….det är alltså helledigt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Bittra lärare?

03. december 2009 · 3 comments · Categories: Arbete, Lärarrollen · Tags: ,

Idag kom jag på mig själv med att sucka högt. Jag nämde det för en manlig lärare. Jag menade på att när jag började att arbeta som lärare så tyckte jag att jag förvånansvärt ofta hörde min omgivning sucka och nu hade även jag börjat. Han skrattade och sa att det är kanske lätt att halka in i sådana mönster. Bara man inte blir bitter som vissa tenderar att bli fortsatte han sedan lite menande. Jag vet inte exakt vem det var han hade i åtanke eller om han menade lärare över lag men jag vet själv att jag har tänkt samma tanke ett flertal gånger genom åren och just i kombination med läraryrket….. Jag hävdade med bestämdhet att någon bitterhet inte skulle få bita tag i mig…men kände ett visst obehag efter hans ord….och bestämde mig snabbt för att humorn ska få bli ledord i min lärargärning. Humor bör ju motarbeta all form av bitterhet, inte sant?

 Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

En bra dag

02. december 2009 · 2 comments · Categories: Arbete, Familj · Tags: ,

Idag har jag haft en bra dag känns det som. Jag börjar äntligen få lite rutin på tillvaron igen. Att kastas in mitt in i för mig nya rutiner men som egentligen är pågående rutiner mitt i en termin har varit mkt intressant och inte helt enkelt. Att dessutom cirkulera tillsammans med tre olika lärare som dessutom är väldigt olika sins emellan har också varit mycket intressant och framförallt otroligt lärorikt. Idag kändes det dock som om jag landade på marken igen  efter några veckors flygning på låg höjd :-) ). Skämt å sido så kändes det idag som om allt nytt inte var fullt så nytt längre och det var riktigt skönt.

Mini var dessutom på ett stålande humör när jag hämtade henne hos hennes farmor och farfar, vilket inte gjorde dagen sämre. Extra plus i kanten var också att Mini och hennes farmor bakat en sockerkaka som Mini fick ta hem och bjuda sina kära föräldrar på :-) ).

Vintern har dessutom dykt upp från ingenstans. Visserligen är här ingen snö, men det är rejält kallt. I morgon ska jag ta en rejäl promenad med eleverna till en skridskobana. Det gäller med andra ord att tänka till en extra gång när jag ska klä mig.

 Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Fritidspedagog med specialuppdrag

29. november 2009 · 1 comment · Categories: Arbete, Skola/Utbildning · Tags: , ,

Den 18 december avslutar jag den tjänst som jag har just nu, därefter är jag ledig till den 7 januari. Det ska bli jätteskönt. Mini och jag ska "landa" tillsammans efter alla mina studieår och riktigt njuta av att det är "över" nu. Tro nu för all del inte att jag inte tyckte om att studera, för det gjorde jag. Däremot är ett liv som student ett helt annat liv och det var inte detta liv som var mitt mål. Däremot skulle jag vilja arbeta några år för att sedan läsa in en magisterexamen…men det får bli en senare fråga. Tanken finns där och sedan får framtiden utvisa  vad det blir av den…..

Hur som helst så kommer jag alltså att börja på en ny tjänst den 7 januari. Jag kommer då att vara anställd som fritidspegagog med specialuppdrag i skolan. Vilket innebär att jag kommer att ha en 40 timmarsvecka och tanken är att jag ska arbeta mellan 8-15 varje dag, men som vanligt i skolans värld så innebär diverse möten eller planeringar att det inte alltid kommer att se ut så….men som sagt det är tanken. Jag kommer att arbeta nära tillsammans med lärarna och eleverna som jag till största delen kommer att vara hos är från tre olika årskurs 2:or. Jag ser mycket fram emot även denna tjänst och det ska bli spännande att få vara delaktig just i denna årskurs då min målsättning faktiskt hela tiden har varit att så småningom bli klasslärare för en klass i "lågstadiet".

 Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Anställningskontrakt

20. november 2009 · 3 comments · Categories: Arbete, Studier · Tags: ,

Idag ska jag skriva på ett anställningskontrakt med nästa skola som jag ska arbeta på med start i början av januari. Vi har visserligen ett muntligt avtal, men idag ska det även bli ett skriftligt. Det ska bli spännande och se vad som väntas på den "nya" skolan. Fördelen med alla oändliga grupparbeten som jag har genomgått eller ibland till och med genomlidit är att jag är fullständigt orädd att byta arbetsplats eller arbetskamrater. Jag förlitar mig på att jag ska kunna anpassa mig tillräckligt mycket i nästan alla situationer att ett samarbete är möjligt. Denna oräddhet är bra när man ska förhandla om lön.

Igår fick jag in slutbetyget från den kurs som jag gått. Helhetsbetyget på kursen blev ett B och det är jag nöjd med. På de fyra tentorna fick jag 2 st A ett B och ett D, samlingbetyget bedömdes tydligen till ett B….fair tycker jag med tanke på mitt "störtdyk" där till D. Jag är fortfarande chockad över mitt D. Egentligen borde jag ha talat med den lärare som satte detta betyg. Inte för att få något nytt utan vad han baserade det på…jag är inte helt överens med honom där. Hur som helst så spelar detta D ingen roll eftersom det inte handlade om 4 olika kurser utan om en kurs där man fick ett slutbetyg …i mitt fall alltså B… Vad jag egentligen ville säga är att nu kan jag ÄNTLIGEN ansöka om  min lärarexamen…alla poäng är nu inne.  Jag ska ordna med papperna i helgen och skicka iväg dem så de som har hand om examensärenden på Stockholms universitet har mina papper på måndag.

Nej, nu ska jag in i duschen och göra mig iordning för en ny dag.

 Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Att arbeta igen

17. november 2009 · 2 comments · Categories: Arbete · Tags:

Ja, nu har jag snart arbetat i en månad, efter ett uppehåll på 6 år då jag först fick en liten sladdis för att sedan ägna mig 5 års studier för att förverkliga min dröm att bli lärare. Då det gick så snabbt mellan det att jag avslutade mina studier till det att jag började att arbeta hann jag inte riktigt med att mentalt uppfatta att jag verkligen hade avslutat mina studier. Det var inte förrän igår som jag kände att jag faktiskt arbetar igen och det är jätteskönt. Hur trevligt det än är att studera (jag älskar ny kunskap) så är det i alla fall inte i närheten av den tillfredställelse jag känner då jag arbetar. Jag är helt enkelt gjord för att arbeta, det går inte att komma ifrån. Jag är helt säker på att jag med största lätthet skulle kunna utveckla någon form av arbetsnarkomani.

Ja, hur går det då för mig på mitt arbete. Jo, jag tycker att det går förhållandevis bra. I och med att jag började mitt i en termin så blev jag mer eller mindre inslängd i arbetet. Detta innebar bland annat att jag stiftade ungefär 50 nya unga bekantskaper (elever) och cirka 10-15 vuxna bekantskaper (lärare) i ett nafs. Efter sju arbetsdagar tillsammans med eleverna kunde jag deras namn (till fullo) det är dock lite värre med alla lärarna…men de intresserar mig inte i samma utsträckning som eleverna gör, dessutom känner jag inte att det är lika viktigt att bygga relationer med dem lika snabbt som det är med eleverna…det får komma i sinom tid.

Däremot är det naturligtvis besvärligt att kasta sig in i nya rutiner. Jag måste fråga om ALLT. Från hur man kommer ut på telenätet (nollan skulle slås två gånger på denna skola) till hur man sjukanmäler eleverna eller var någonstans man kan sitta i matsalen. Enkla rutiner för de som redan arbetar på skolan men förfärligt många för mig som blir inkastad i dem utan någon egentlig introduktion. Det har dock gått bra och jag tror att jag fått kläm på de mesta nu. Det känns också som om eleverna har "prövat" mig färdigt nu och mina lektioner börjar inta en annan typ av lugn nu när eleverna och jag har börjat känna varandra lite bättre.

Dessutom är jag fortfarande nöjd med den lärarutbildning som jag har gått. Kan man göra som jag har gjort, hoppa in i undervisningen mitt i terminen och bara "köra vidare" på utsatt spår utan någon större svårighet så menar jag att jag måste ha fått en mycket bra utbildning. Åtminstone har jag tillgodogjort mig den utbildning som jag har gått på bästa sätt, det är helt klart. Det känns som om jag har befunnit mig i skolans värld en evighet och ingenting känns varken främmande eller speciellt svårt för mig, jag känner att jag har läget under kontroll. Naturligtvis bortser jag då från diverse rutiner som jag har behövt sätta mig in i, men sådana rutiner kan man ju inte utbilda sig för utan de måste man sätta sig in i beroende på vilken arbetsplats man arbetar på.

Det är dessutom fantastiskt roligt att få arbeta med barn. Nu när både eleverna och jag börjat slappna av (då vi lärt känna varandra lite bättre) uppstår många ögonblick som känns speciella. Elever som vill vara duktiga, pockar på uppmärksamhet, vill vara bäst eller busigast, vill trilskas, vill skoja, vill ha lite stöd eller helt enkelt bara bli sedda. Mångfalden under en dag är fantastisk och jag njuter fortfarande av varenda sekund. Visst blir jag trött, viss känner jag mig förvirrad ibland…men det är ingenting emot den glädje jag känner för detta yrke.

Jag ser dock fram emot att så småningom få en egen klass där jag kan skapa mina egna rutiner och arbeta mer efter mitt eget huvud. Jag har många idéer på hur jag vill jobba i framtiden. Vissa rutiner kommer jag att ta med min från mitt nuvarande arbete,andra kommer jag att ändra lite på och vissa kanske jag förkastar helt. Jag känner dock min roll som lärare börjar sätta sig och att jag för första gången i mitt liv har en otrolig nytta av att vara en sådan kontrollfreak som jag är….normalt sett brukar jag inte uppfatta denna egenskap som någon tillgång….jag har snarare tyckt att det varit en mycket jobbig egenskap. Har man kontroll som lärare är nämligen mycket vunnet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

 

Mini och jag har vaccinerat oss…

10. november 2009 · 4 comments · Categories: Arbete · Tags:

Efter många om och åtskilliga men har jag slutligen bestämt mig för att vaccinera mig. Mini och jag har lyckats få tag i vaccin idag och nu när det är gjort känns det skönt. Skönt att beslutet är taget och verkställt. Nu oroar jag mig naturligtvis för hur vi kommer att må, men än så länge känns det bra. Medis pojkvän som vaccinerade sig förra veckan sa att han fick ont i armen efter några timmar och att värken var som värst dagen efter. Vi får väl se imorgon hur vi mår.

Annars är allting bra. Det är forfarande roligt att arbeta och skönt att studierna är över. Idag talade jag förresten om nunnor och munkar på en historialektion och tillsammans med eleverna funderade vi över varför man valde att bli just munk eller nunna under medeltiden. En liten elev viftade ihärdigt med handen och menade att det nog berodde på strösslet. Jag som under min so kurs fick höra att man alltid kan ställa frågan – hur tänker du nu? till eleverna använde mig genast av denna "fras". Eleven svarade att munkar brukar ju ha strössel på sig och det är ju både sött och gott.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Mitt ”nya” liv är inlett….

03. november 2009 · 3 comments · Categories: Arbete · Tags:

Nu har jag äntligen börjat att arbeta igen efter 6 års uppehåll som inkluderat både en liten sladdis och studier. ÄNTLIGEN är jag ute i verkligheten igen och det känns jättebra. Olika saker sker hela tiden och varenda liten sekund innebär någonting nytt, det passar mig precis. Dessutom har jag hamnat på en trevlig skola och det verkar som om många i personalen har ungefär liknande värderingar som jag själv har. Det blir lite lättare då…

Tack vare att jag började mitt i en termin så hinner jag inte oroa mig för sådant som jag faktiskt trodde att jag skulle oroa mig för när jag väl började arbeta. Jag hinner helt enkelt inte. Jag kan bara konstatera att det verkar som om jag har gått en mycket bra utbildning då jag inte känner mig obekväm med att undervisa trots min rivstart in i arbetslivet (från den ena dagen som student till nästa dag som lärare).

Det blir dock inte samma tid kvar till bloggen. Den orkar jag inte riktigt med. Alla nya intryck gör mig trött efter en hel dag och dessutom försöker jag att sätta mig in i så mycket jag bara kan på så kort tid som möjligt. Detta för att jag vill sköta mitt jobb så bra det bara går, målet är trots allt att de ska vara nöjda med mig när jag slutar. Inte bara de förresten, jag vill själv känna mig minst lika nöjd om jag ska vara ärlig.

Nej, nu ska jag sätta mig och planera lite inför morgondagen….

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

« Older articles
Newer articles »