Så var det helg igen. Det är inte klokt vad intensivt allting är i december, det går för runt hela tiden. Allting ska hinnas med och avslutas på jobbet, ingen liten lös tråd ska helst vara kvar att nysta i när terminen är slut och bara det kräver sin man…eller i detta fall sin kvinna. Denna vecka har vi också hunnit med julshow på Minis skola vilket var jättetrevligt och utomordentligt välorganiserat. All heder åt personalen som arbetat med detta! Dessutom var vi på luciaföreställning på Minis konståkning idag, vilket också var jättetrevligt och välorganiserat, heder åt alla inblandade där med! Efter luciatåget passade jag på att ego-shoppa lite,  som en förberedelse inför julen. Det blev lite tillägg på snyggklädesfronten samt lite snygga attiraljer , sådant som krävs för att allt ska vara komplett.

Igår hade Mini förresten studiedag och då fick hon följa med mig till jobbet hela dagen. Hon har tjatat länge på att hon vill följa med mig dit någon gång, men jag har av olika anledningar valt att inte ta med henne dit, men igår var det alltså dags. Det gick jättebra och hon tyckte att det var jätteroligt, hon vill tillbringa alla sina framtida studiedagar på mitt jobb hädanefter.

Morgondagen kommer att gå åt till julklappsköp i större skala. Mini kommer att vara utlokaliserad hos farmor och farfar medan jag och maken far runt som skållade troll. Det är ungefär samma visa varje år och varje år lovar vi dessutom oss själva att börja lite mer i god tid nästa år….ungefär direkt efter årsskiftet vilket dessvärre ALDRIG blir av. Hoppet sägs dock vara det sista som lämnar människan så i morgon eftermiddag kommer vi att lova varandra samma sak igen och även denna gång tror vi verkligen på att vi ska infria våra löften….

Marie

Så var veckans första dag avklarad. Idag var det skridskoåkning som upptog hela förmiddagen och på eftermiddagen experimenterade vi med el och hade matte. Vi hade även APT (mellan 16-18) så dagen blev ganska lång.

När jag kom hem var Mini ledsen för att hon och en flicka i hennes klass hade blivit osams och det hade slutat med att flickan gjorde illa henne. De hela slutade dock bra. Mini och jag åkte hem till flickan och så reddes osämjan ut med en avslutande ursäkt. Normalt tycker jag att bråk som sker på skoltid även ska redas ut på skoltid, men i och med att detta inte hade skett och i och med att Mini var så otroligt ledsen kände jag att vi var tvugna att försöka hitta en lösning ikväll. Mini låg i soffan och hade ont i magen och ville inte gå till skolan när jag kom hem, det kändes inte okej, Dessutom är jag numera en van konfliktutredare och betraktar mig dessutom som en någorlunda duktig sådan och lösningen brukar inte ligga alltför avlägset om man bara tar tag i det på en gång och det gjorde det inte heller. Allting löste sig i ett nafs och Minis magonda försvann i ungefär samma takt. 

Nu ska jag sätta mig en stund framför tv:n för lite välförtjänt avkoppling…

Marie

Vaknar upp till ett kallt och frostklätt landskap. Känner även av temperatursänkningen här inne. Har vridit upp ett par element och sittter nu tillsammans med Mini i soffan i vardagsrummet, hon inlindad i filt och jag i en varm morgonrock. Kaffet är på väg men Mini sitter redan och tuggar på en smörgås medan hon tittar på barn tv. Båda två väntar vi på Tjuvarnas jul. Mini väntar för att hon vill se fortsättningen och jag väntar för att jag aldrig har sett den. Här är lugnt och skönt, den enda som är i full gas är Rutan, vår pudel, hon är pigg och glad och full av energi efter en runda ute och tallrik full av mat. Medi och Maxi är  hemma hos sig och har det så vitt jag vet också bra. Hade man kunna frysa tiden för ett stund hade det varit ett bra tillfälle nu…

Det mest troliga är dock att tiden inte kommer att frysas utan att även denna dag har en början och ett slut. Detta innebär att jag (efter tjuvarnas jul) ska springa en runda (i halkan) och därefter ska jag permanenta, klippa och färga min mamma så att hon blir julfin. Jag ska tror att jag också ska passa på att klippa min man när jag ändå håller på som frisör.

Marie

Så var veckostädningen kirrad liksom större delen utav veckan. Veckan har haft många bra inslag. VI har bland annat experimenterat med electricitet (NTA) vilket har varit jätteroligt. Idag hade jag världens bästa lektion tillsammans med en av mina båda klasser. Hela lektionen genomsyrades av att det var en enorm aktivitet och många gjorde olika saker beroende på att de arbetade olika fort, men alla skötte sina uppgifter alldeles utmärkt dessutom tog de ansvar både över sig själva och hela klassrumssituationen under pågående aktivitet. VI hade det verkligen trevligt tillsammans. 

I övrigt tycker jag att jag fått en väldigt massa gjort denna vecka, viket känns skönt. Ibland tycker man saker och ting släpar och ibland tycker man att man ligger i fas, just nu känns det som om jag ligger i fas.

Här är förresten ett fasligt väder, åtminstone blåser det rejält. Det blåser till och med så pass att vår soptunna låg inne i grannens häck när jag kom hem från jobbet.

Nej, nu måste jag gå och stoppa lilltjejen i säng. Vi måste hinna läsa SVJ (Den stora vänliga jätten) av Roald Dahl. Mini tycker att det är fantastiskt bra. Det tycker jag också, men det är en riktig tungvrickarbok att läsa högt. 

Marie

Så var måndagen nästan över. När jag vaknade i mors kändes det VÄLDIGT jobbigt att gå upp, men när jag väl kom igång gick det bättre. Idag inleddes skoldagen med tända ljus och högläsning. Det var mysigt. Sedan gick dagen över till en mer vanlig skoldag. Matte – geometri och NO – Elektricitet. Matte är dock det som jag tycker är i särklass roligast att undervisa i.

Efter jobbet hämtade jag upp Mini och så åkte vi till Minis konståkningsträning. Nu är vi hemma igen och Mini säger att hon är illamående. Det är kanske inte alltför otroligt eftersom det går magsjuka för fullt i hennes klass. Det var tydligen manfall där under slutet av förra veckan. Det är bara att hoppas på att det blir en mild omgång, om det nu blir magsjuka här också…

Marie

Ytterligare en händelserk dag börjar lida mot sitt slut. Dagens innehåll har bland annat varit långpromenad, storhandling, Minilek och Miniläxor, skjutning av Medi, tacomiddag samt stortvätt. Maken och jag var också till Plantagen och köpte lite juldekorationer till utsidan.  Dagen avrundades slutligen med att vår  X-box brann upp. Mini kom utrusandes ur tv-rummet och skrek att det är rök i hela tv-rummet. Maken och jag skyndade (av naturliga skäl) dit och konstaterade att röken välde ut från X-boxen. Det hela slutade trots allt väldigt odramatiskt. Maken drog ur strömmen och bar ut x-boxen som vid det här laget stank något kopiöst. Vad det nu än var som orsakade rökutvecklingen så verkade det i ala fall vara över i och med att strömmen bröts. Dessvärre luktar det fortfarande en del i huset, men nu är det i alla fall mer hanterbart. Mini blev till en början lite rädd (hon har alltid varit ganska rädd för att det ska börja brinna någonstans av någon underlig anledning) men lugnade sig när hon märkte att maken och jag inte var alltför upphetsade. Vi agerade nog med större lugn än vad vi egentligen kände, men vi vet ju båda två hur orolig hon kan vara för just eld och då gäller det ju att inte förvärra saken. Nu sover hon gott i sin säng och det kändes som om hon inte fick några större men av händelsen.

Nu ska jag sätta mig en stund framför tv:n och sedan är det dags att sluta sina blå, allvaret börjar i morgon igen…

Marie

Så var vi här igen då, 1:a advent. Det är otroligt vad tiden går fort och i år har jag tyvärr ingen egentlig julstämning alls. Det är väl inte helt sant, inte efter gårdagen i alla fall. Nu när vi har julpyntat hela huset kom också känslan av julen smygande. Jag tror att vädret är den stora boven till frånvaron av julkänslan. Här är det ju nästan som vår eller kanske tidig höst ute. Det finns fortfarande stunder då solen skiner från klarblå himmel och fåglarna kvittrar lika vackert som på en högsommardag. 

Gårdagen tillbringades alltså med att julpynta. Dessutom gjorde vi om lite i Minis rum igen. Vi bytte ut hennes lilla skrivbord mot ett annat skrivbord, ett som jag använde då jag inledde mina studier (det vill säga innan jag fick ett eget litet krypin).  Skrivbordet i fråga har uppbyggnaden som en hel arbetsplats med både skrivbordsyta och hyllplan. Hur som helst så passade den jättebra i Minis rum. Ett rum som numera börjar ta formen av en lite större flickas rum. 

Dagens projekt blir inte lika stora. Vi måste visserligen storhandla, men sedan är det inte så mycket mer. Jag ska tvätta lite, rätta lite och planera lite och allting har en tyngdpunkt på lite förutom storhandlingen då. Just nu sitter jag bara här i mitt kök tillsammans med min man, hund och levande ljus skrivandes på min dator. Mini far runt och pysslar med sitt, ivrigt väntande på att klockan ska bli 10 så hon får ringa en kompis. Tittar jag ut genom fönstret känns det förvånansvärt mörkt ut där ute fortfarande. Kanske är det också därför som jag känner mig lite småseg, skönt småseg om jag kan vara ärlig. 

Marie

Vaknade alldeles för tidigt i förhållande till när jag somnade, speciellt med tanke på att det är helg och att jag är ledig. Medi var här i går kväll och det blir alltid mycket senare när någon av de äldsta tjejerna är hemma och hälsar på. Vi har så trevligt tillsammans och det känns liksom som om man vill ta vara på tiden när vi träffas, nu när vi inte ses lika ofta längre. Vi pratade, skattade, tittade på tv och åt kexar och ostar om vart annat och så försvann tiden alldeles för fort., precis som vanligt…

Idag är det meningen att jag ska försöka få fram lite julpynt. ALLT julpynt ska egentligen fram om jag ska vara helt ärlig. Sedan jag fick barn pyntar jag allting utom granen till den 1:a advent, till deras stora förtjusning. Dagen vi pyntar på har blivit en glädjens dag hemma hos oss. Förväntansfulla och glada ögon lyser och det är med stor inlevelse och god energi som sedan hela huset pyntas. I år har jag dock ställt till det lite för mig för jag tror att alla julsaker ligger "inpackade" baken en massa annan bråte som blev över efter att Medi flyttat hemifrån, vilket innebär en smörre upprensning innan vi kan få fram pyntet i år. Detta är dock ingenting som drabbar små väntasfulla Miniögon utan det blir snarare makens och mitt problem.

I övrigt hoppas jag på att det inte blir mycket gjort, jag har tänkt mig en ganska avkopplande helg. Jag ska (som vanligt) inleda den med en långpromenad och sedan tar jag tag i pyntandet. Maken och jag ska också ta och planera årets julklappsinköp över en kopp kaffe lite senare i eftermiddag. Det känns som om hälften är gjort när man väl vet vad man ska köpa och vem som ska få vad.

Marie