Vaknar upp till en mycket regnig morgon. I ärlighetens namn är jag glad över att det regnar och inte snöar som de har ”hotat” med. Det är bara att hoppas att dagen fortskrider på samma sätt. Den här årstiden föredrar jag regnet framför snön.

Påsken är som vanligt inbokad med diverse middagar både här och där, men just idag är dagen HELT fri. Både make och jag hade dock samma tanke, att Rutan (vår hund) ska klippas och badas). Detta innebär att vi har att göra åtminstone ca 3 timmar framåt. Jag tror att jag också ska försöka hinna med att klippa maken, han börjar också se lite luggsliten ut. ;-)

Jag har försökt att inte planera så mycket inför resten av veckan utan försöka tillägna så stora delar av den till Mini och mig. Efter en stressig arbetsperiod med många möten och utvecklingssamtal, känner jag att vi behöver tid tillsammans. Det blir lite kompensatoriskt över det hela. Jag har dock en del rättning som jag inte kan avstå ifrån. Eftersom jag kommer att vara sjukskriven i 1 månad om tre veckor måste jag försöka avrunda/avstämma våra arbetsområden. Allt för att underlätta för den vikarie som tar vid efter mig. Känns fortfarande mycket märkligt att jag ska vara borta från skolan en så lång period mitt i en termin…

Marie

Jag som egentligen är en riktig novis när det gäller svensk sjukvård (har haft turen att hålla mig frisk) får nu göra nya erfarenheter i en rasande fart. Härom veckan blev det ju ambulansfärd pga enorma smärtor och smärtlindring i form av morfin. Idag var det inskrivningssamtal till den operation jag ska göra i slutet av månaden. Ju mer jag möter vården ju mer inser jag hur förskonad jag trots allt har varit. De frågade exempelvis om jag tålde morfin innan de gav mig det, vilket jag inte kunde svara på eftersom jag aldrig fått det (så här i efterhand kan jag tala om att jag gjorde det men jag tyckte inte att det var ngn positiv upplevelse, kontrollfreak som jag är). Idag fick jag frågan hur jag tål narkos? Ja, hur jag tål narkos är ju en aning svårt att svara på eftersom jag aldrig har varit sövd. Jag har faktiskt gjort en lättare operation tidigare men då sövdes inte jag till narkosläkarens stora förvåning. Jag avböjde själv den sövningen eftersom operationen gick att genomföra med enbart smärtlindring. Kontrollfreaken i mig vill INTE bli sövd!! Nu måste jag dock släppa på kontrollen. Denna gång ska jag göra en betydligt större operation även om det egentligen inte är speciellt märkvärdig, de genomför hur många sådana som helst enligt läkaren. Operationen i sig ska tydligen ta ca 2 timmar och sjukhusvistelsen kommer att vara mellan 2-6 dgr. Det vanligaste är tydligen att man är hemma igen efter ett par dagar. Sjukskrivningen blir dock ganska lång, 4 veckor om det inte tiillstöter någon komplikation.

Efter att jag idag har träffat både läkare och narkosläkare känner jag mig något lugnare än vad jag gjorde innan, men jag måste erkänna att jag mer än gärna hade haft denna operation överstökad. Jag funderar på lilla Mini, jag funderar på mina elever. Jag funderar på alla. Kanske är det typiskt kvinnligt att tro att man är oersättlig. Det ska i alla fall bli skönt när allt är över och jag håller tummarna på att allting går som det ska. Nu ska jag i alla fall börja med att se fram emot påskledigheten och Medi och makens födelsedagar! :-)

Marie

Solen skiner igen och jag har överseende med att det ligger lite snö kvar sedan igår. Väderkänslig som jag är följer mitt humör vädret. Idag när solen skiner, skiner jag. Det har blivit mycket bättre med åren. Förr var det rent av hopplöst. Var det gråmulet så var jag också gråmulen vilket kunde vara enormt besvärligt speciellt vintertid…

Idag ska vi fortsätta att ta det lugnt. Mini ska på bowlingparty i eftermiddag, det är väl ungefär det som är bokat. Medi, som tillsammans med sin pojkvän har flyttat in till den kungliga huvudstaden, väntar på att vi ska besöka henne. Vi får se om vi får till det någonstans mellan hennes jobb och Minis bowlingparty. Annars får det bli i morgon.

Veckan som kommer blir ju snabbt avklarad tack vare påsken. På onsdag ska jag på läkarbesök inför min operation, dessutom ska jag ha lönesamtal samma dag. På torsdag kommer två forskare och filmar min matematikundervisning. Ja, ungefär så kommer veckan att se ut. Kommer dessutom att hålla terminens sista utvecklingssamtal på tisdag.

Marie

För att göra en lång historia kort skulle man kunna sammanfatta min vecka som bra dålig. Den bra delen hör till jobbet och den mindre bra delen till det privata. Lite kort konstaterar jag bara att mina utvecklingssamtal lider mot sitt slut och att jag har legat ett dygn på sjukhus på grund av smärtor. Det som är bra är att det inte berodde på några farliga smärtor, men att jag måste opereras för att det inte ska återkomma. Just nu mår jag helt okej, men känner mig lite sliten. Dessutom ser jag inte fram emot någon operation. Om allting flyter på som vi hoppas ska jag opereras i slutet av april och jag hoppas att jag kan hanka mig fram till dess utan allt för mycket obehag. Ungefär så. Inget egentligt dramatiskt som blev lite dramatiskt på grund av smärtor.

Idag ska jag försöka reda upp röran här hemma. Maken och Mini lyckades väl inte så bra på egen hand måste jag nog erkänna. Nu låg ju inte deras fokus på hemmet utan snarare på mig så de är förlåtna….åtminstone för den här gången. ;-) Jag har precis varit på en morgonpromenad med Rutan (vår pudel) och det var jätteskönt. Man uppskatter verkligen friheten i att kunna ta en promenad efter att ha känt sig ganska så ynklig något dygn….

Marie

Så lider helgen åter mot sitt slut. Idag har jag varit osedvanligt lat vilket var ganska skönt. Jag har pysslat runt lite här och där. Tvätten är snart kirrad och huset ser bra ut inför veckostarten igen. Vi har varit hundvakt hela helgen åt min bror och hans familj. Det är alltid lika trevligt att vara hundvakt. Jag var dessutom och shoppade lite nya vårkläder till Mini. Hon fick en klänning, tre par nya tights och nya skor. Hon var mycket nöjd.

Marie

20120311-101130.jpg

20120311-101140.jpg

Gårdagen blev ungefär lika slö som jag hade föreställt mig. Kanske ännu slöare eftersom jag inte ens tog någon morgonpromenad trots att det var det enda jag hade planerat. Dagen gick istället till att hålla ett öga på Mini och hennes kompis E samt halvligga i soffan och läsa Ett pedagogiskt blandband av Mikael Ekström. En varmt skriven bok med både humor och många bra små tips om hur man ska få sin undervisning/ sina lektionerna att fungera. Boken baserar sig antagligen mest på empiri men samtidigt har jag svårt att se att det skulle gå stick i stäv med forskningen på ngt sätt. Jag rekommenderar boken som både underhållning och konkret handledning. Den är dessutom extremt lättläst vilket gör att man plöjer igenom den på några timmar om man så önskar…

På eftermiddagen följde jag med Medi, när hon nappade på Tele2-erbjudandet. Faktiskt ett fantastiskt erbjudande om man kan använda tele2 nätet samt inte har bundet abonnemang.

Kvällen avslutades tillsammans med Maxi och hennes pojkvän. De kom hit och så åt vi middag tillsammans samt tittade på melodifestivalen. Mini var mycket nöjd med att de var här, hon skojade och stojade med dem frekvent under hela kvällen. ;-)

Marie

 

 

Det blev en slapparkväll framför tv:n precis som jag önskade. Vi började med Häxan surtant och slutade med På minuten. Sedan var tv:tittandet över om jag ska vara helt ärlig. Jag är barnsligt förtjust i Häxan surtant. Egentligen är det ganska tramsigt, men mig roar det ändå. Jag kan se Medi i häxan surtant när Medi var som mest tonårsobsitnat. Helt ärligt så tycker jag att de är en direkt kopia av varandra. ;-) Kanske är det just det som roar mig. En slags karikatyr på en ilsken tonåring.

Vi var även hundvakt åt väldens bästa lilla pudeltjej. Rutans syster tillika brorsans lilla yrväder. Hon och jag älskar varandra innerligt och tillbringade hela kvällen tillsammans.

Idag har jag som jag tidigare nämnde inga planer mer än en morgonpromenad. Det är plus 5 grader nu så jag väntar mig en skön runda.

Marie

…är det inte, men dock skönt att det är fredag idag. Jag tycker att jag har haft en bra vecka. Det har varit givande lektioner och trevliga barn. Igår var vi dessutom på Naturhistoriska riksmuseet och tittade på utställningen Den sinnrika människan med våra två fyror och vi hade jättetrevligt illsammans. Inte ett enda missöde på hela dagen. Då får man verkligen inte klaga.

Helgen är planerad för att vara oplanerad. :-D Maken är visserligen fortfarande dålig, men är så pass mycket bättre idag att man skulle kunna tänka sig att vi kan hitta på ngt trevlig om vi så önskar. I kväll tar vi det dock lugnt. Jag ser fram emot en slapparkväll framför tv:n om jag ska vara ärlig.

Marie

Min man är sjuk. Förmodligen har han fått den där förkylningen som jag hade förra veckan då jag åkte slalom och skridskor samt shoppade loss med lilltjejen uppe i Norrland. Min man shoppar inte loss, inte åker han skridskor eller slalom heller. Min man ligger HELT orörlig i soffan. Jag tror att jag måste gå och se om han andas…

 

Så var man tillbaka på jobbet igen då. Det gick bättre än väntat. Första dagen efter ett lov kan kännas lite trögt, men så var inte fallet idag. Jag satt och jobbade ett par timmar igår eftermiddag, jag tror faktiskt att det gjorde sitt till. Det blev liksom en liten mental förberedelse även om det inte var därför jag jobbade.

Efter jobbet tog jag en sväng till vårt lilla centrum för att se om jag hittade ett par byxor. Ja, jag hade gärna hittat flera par om jag ska vara ärlig, men jag hittade ingenting. Lika bra var kanske det. Det är ju vår snart och då får jag kanske nya idéer.

Igår satt jag förresten och surfade runt lite på olika hundsidor och blev helt plötsligt störtkär i Irländsk vattenspaniel. Det verkar inte vara ngn utbredd ras här i Sverige, men jag tycker att den ser förtjusande ut. Ett riktigt charmtroll. Jag måste ta reda på om det finns ngn kennel här i närheten som jag kan besöka. Jag vill se om den är lika charmig i verkligheten som den är på bild.

Nej, nu kan jag verkligen inte sitta här och blogga om ditten och datten. Mini måste i säng, allvaret har ju börjat nu igen. ;-)

Marie

….och har flyttat hemifrån!

20120304-102320.jpg

Gårdagen blev en fullspäckad dag. VI började med att åka till skoaffären med de trasiga stövlarna och dröm om min förvåning när vi fick tillbaka allt vi betalat för stövlarna! Det är tydligen 3 års reklamationsrätt på skor. I fem månader får man ut full ersättning för skorna. Vid sex månader börjar någonting som de kallar slitageavdrag. Om jag uppfattat det hela rätt kan man då tydligen dra av upp till 40% av inköpssumman beroende på hur slitna skorna är.

Jag blev väl egentligen inte speciellt förvånad över att vi fick ersättning för skorna. MIn förvåning var att vi fick tillbaka alla pengar och dessutom i handen. Jag trodde att vi skulle få tillbaka en viss summa och som tillgodokvitto. På det sättet som det blev nu har Mini alltså haft sina stövlar ”gratis” i nästan 5 månader….

Jag investerade dessutom i ett nytt örhänge. Jag har ju 5 hål i mina öron och har sedan en tid tillbaka tappat ett av mina örhängen. Problemet har varit att jag aldrig kommer ihåg att köpa ett nytt när vi är iväg och handlar, men igår kom jag helt plötsligt på det. Skönt att känna sig ”hel” igen. Jag tycker inte att det är fint när man ser hålet utan ett örhänge i.

Därefter åkte vi till Sportson och köpte en Crescentcykel till Mini. Det blev en 3 växlad. Mini har aldrig haft växlar förut och jag ville inte att hon skulle börja med en 7- eller 21-växlad. Jag tycker det känns lugnare om hon koncentrerar sig på sitt cyklande och trafiken istället för att vrida fram och tillbaka bland växlarna. Jag tog sedan en liten promenad med Mini för att hon skulle kunna premiäråka en sväng.

Dagen avslutades sedan med att både Mini och Maxi var hemma på middag och tittade på andra chansen tillsammans med oss. Lördagen kändes som en bra dag i mitt liv. ;-)

Marie

20120303-144703.jpg

20120303-144734.jpg

20120303-144753.jpg

20120303-134247.jpg

20120303-113252.jpg

Ja, så var vi hemma igen efter en underbar dag ute på vägarna. Mini börjar dessutom bli resvan så allt eventuellt tjat har minimerats och hon roar sig själv där bak i baksätet. Då och då slänger hon ur sig en fråga om hur långt det är kvar, inte tjatigare än så ;-)

 

Idag ska vi åka och reklamera ett par av Minis vinterskor. Om det är någonting som jag verkligen lägger ner mycket pengar på så är det ordentliga skor till mina barn och så har det alltid varit. Idag betalar naturligtvis Medi och Maxi sina skor själva, men Minis fötter får jag än så länge sköta om. Jag köper varje höst två par ordentliga vinterstövlar till henne, ett par som reserv ifall ngt händer med det första paret (blir blöta eller så). Detta för att hon alltid, alltid ska vara varm om fötterna. Jag vet själv hur vedervärdigt det är att frysa om fötterna och kan jag rå över det så ska ingen av de mina behöva genomlida det om jag bara kan hindra det. Därav två ordentliga stövlar.

Detta är naturligtvis en kostsam historia. Varje par ligger på tusenlappen (det kostar det om skorna ska vara ordentliga, dvs med rätt foder och isolerade mot både väta och kyla). Nu har ett av dessa par gott sönder. Men eftersom jag köper så pass dyra skor behåller jag alltid kvittot för eventuella händelser som denna och om jag inte missminner mig så ska en sko hålla i två år (inte så att den inte slits under den tiden men den ska inte gå sönder och speciellt inte uppe på skaftet där den INTE slits). Därför tänker jag nu reklamera stöveln idag och så får vi höra vad de säger. Jag tror aldrig jag har reklamerat en stövel förut, men jag tror inte att det ska vara några problem. Vi får se…

Jag funderar dessutom på om vi ska gå ut och äta i kväll. Jag känner att det skulle vara en trevlig avslutning på den här veckan.

Marie

20120303-083127.jpg

20120302-091440.jpg

Idag bestämde vi oss för att åka hem en dag tidigare än vad det egentligen var tänkt (som jag tidigare nämnt). Vi har nog med största sannolikhet min förkylning att tacka för det. Det blev ju inte riktigt som vi hade tänkt. Dagarna gjorde vi i och för sig det vi hade tänkt men kvällarna var jag ju så trött på så att jag somnade ovaggad klockan 20-21 och lämnade maken ensam uppe. Vi hade nog tänkt oss liiiiite mysigare kvällar än så. Mini är dock nöjd med att hon fått åka så mycket skidor.

Det roliga är att jag nu mår mycket bättre, men vi kommer att åka hem i morgon i alla fall. Idag har jag städat efter oss så att det är fint till nästa gång. Dessutom har jag stekt ett helt berg med pannkakor så att vi har heeeela vägen hem. :-) Det känns tryggt att ha egen mat med sig i bilen, speciellt som vi har Mini med oss.

Marie

Denna natten gick mycket bättre än förra natten. Jag hade bara lite ont i halsen och dessutom hostade jag inte hälften så mycket. Dessvärre känns det som om jag har fått ögoninflammation, vilket kanske inte är helt roligt. Jag har aldrig haft det förut, men det rinner och kliar i ena ögat så jag förutsätter väl att det är just det jag har fått. Jag får väl skölja det med vatten under dagen och se om det ger med sig av sig själv. Det brukar det ju göra, åtminstone har det alltid gjort det på mina barn.

Dagen är ännu inte planerad, men spontant funderar jag på om en tur till Sollefteå skulle kunna vara något. Vi får ha rådslag sedan när allihop har vaknat till lite mer.

I natt har det faktiskt regnat här vilket tillintetgör skidåkningen, åtminstone idag. Vi funderar faktisk på om vi ska tidigarelägga hemfärden en dag eftersom jag är så pass förkyld och skidorna ändå inte kan utnyttjas. Det känns som om jag skulle ha nytta av ett par dagar hemma innan jag börjar jobba igen. Jag hade ju tänkt vila ut ordentligt det här lovet för att vara riktigt alert när jag börjar jobba igen, men min förkylning har ju gjort vad den kunnat för att suga orken ur mig.

Marie