Marie E – my poin of view…

Janis – Metabolism -  skriver i sitt inlägg Det FINNS INGA obehöriga lärare om problematiken med begreppet obehöriga lärare. Hon menar att antingen har man gått lärarutbildningen och då blir man per automatik lärare eller så har man inte gått lärarutbildningen och då blir man inte heller med någon automatik i världen lärare. Begreppet outbildade lärare finns i realiteten alltså inte då man inte kan ta sig titeln lärare utan att vara utbildad för det. Logiken i resonemanget är glasklart och helt relevant i mina ögon.

Janis länkar vidare till Ann-Marie Körling och till Öpedagogen, två mycket trevliga och läsvärda bloggar som dessutom sköt startskottet för själva diskussionen.

 Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Skollag, Lärare, Obehöriga lärare, Yrkeltitel, Titel, Yrke, Profession, Lärarutbildning, Utbildning,

SvD skriver idag om nya satsningar på yrkeshögskolor, satsningar som ska vara arbetslivsanpassade samt ha en hög kvalité.

Arbetslivets krav på specialistkompetenser på eftergymnasial nivå ökar. Därför introduceras nu ett helt nytt och behovsanpassat utbildningskoncept, yrkeshögskola, i Sverige. Det är utbildningar som genomförs i nära samverkan med arbetslivet för att tillgodose framtidens kompetenskrav. Utan arbetslivets engagemang kommer yrkeshög- skolans utbildningar inte att kunna svara upp mot det kompetens- behov som finns, därför knyts ett särskilt arbetsmarknadsråd till ledningen för Myndigheten för yrkeshögskolan. (SvD.se)

Intresset för att starta sådana yrkeshögskoleutbildningar har tydligen visat sig vara stort.

Satsningen på yrkeshögskole- utbildningar är inte bara efterlängtade och efterfrågade, de bör också kvalitetssäkras och utökas till antal. Intresset för de första yrkeshögskoleutbildningarna har varit mycket stort. I den första omgången har 89 av 404 ansökningar om att starta utbildning redan i höst beviljats. Nästa ansökningsomgång sker i höst och intresset för att vilja anordna högskoleutbildningar bland såväl privata som offentliga aktörer är stort. (SvD.se)

Från och med 1 juli har alla eftergymnasiala utbildningar dessutom hamnat under en och samma myndighet, Myndigheten för högskolan.

Från den 1 juli har ansvaret för alla eftergymnasiala yrkesutbildningar samlats i ett gemensamt regelverk och under en och samma myndighet, Myndigheten för yrkeshögskolan. Det innebär att ett önskemål som länge framförts om ”en väg in”, nu äntligen kan infrias.

Två yrkeshögskoleexamina införs, en grundläggande och en avancerad. Ett nytt utbildningskoncept som svarar mot de behov som sedan länge uttryckts från arbetslivet har inrättats. (SvD.se)

Ja, vi får väl så småningom se vad det blir av allt detta. Det är kanske ingen idé att spekulera om än så länge, ingenting är ju riktigt klart. Möjligen kan  jag dock säga så mycket att jag spontant känner en viss nyfikenhet inför denna satsning.

 Läs även andra bloggares åsikter om Yrkeshögskoleutbildningar. Myndigheten för högskolan, Utbildningskoncept, Arbetslivsanpassad högskoleutbildning, Samhälle, Politik, Utbildning, Specialistkompetens, Yrkesutbildningar, Eftergymnasiala studier, Näringsliv

Inga Magnusson gjorde mig uppmärksam på att Expressens ledarredaktion tycker att det daltas för mycket med lärarna i Sverige idag och menar att lärarens egen motivation är drivkraften bakom en bra lärare, inte deras utbildning!?

Formell behörighet säger sannolikt väldigt lite om man är bra på att lära ut och motivera sina elever. (Expressen.se)

Innebär detta att omotiverade lärare är skolans största problem?! Nej, det tror inte jag i alla fall. Jag har nu under 3 års tid haft den stora äran att få auskultera till och från i skolor runt om i den kommun där jag har min praktik (inside information alltså) och jag skulle tro att de flesta av dessa skolor är tillräckligt representativa för skolan i stort. Jag har dagligen sett hur både engagerade och motiverade lärare mer eller mindre trollar med sina elever. Jag måste säga att de omotiverade lärare är en klar minoritet i skolan och jag är ledsen att säga det men denna gång tror jag faktiskt att Expressens ledarredaktion är helt ute och cyklar. De skulle behöva tillbringa någon vecka i en alldeles vanlig skola för att se hur övervägande lärare nästan vänder ut och in på sig själv för att tillgodose varje elev, deras föräldrar, rektorer och övrigt inblandade. Ibland är de bara en fråga innan de slår knut på sig själva för att allting ska bli så bra som möjligt. Det är nästintill oförskämt att säga någonting annat.

Att bara ha mage att (återigen) skjuta ett eventuellt samhällsproblem rakt i armarna på de stackars lärarna är verkligen oförskämt och vem vinner på det. Är det någon som har  fått betalt för att göra detta eller vad är det frågan om? Usch, nu blev jag  verkligen riktigt arg. Först överbelastar man lärarna med arbete och sedan kallar man dem för omotiverade, vem har mage att göra någonting sådant? 

Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Skola, Samhälle, Lärare. Motivation, Utbildning, Lärarutbildning, Outbildade lärare, Elever, Föräldrar, Rektorer

Janis (Metabolism) skriver ett inlägg som jag tycker är mycket läsvärt och tankeväckande. Visserligen går det nästan stick i stäv med mitt föregående inlägg, men även om jag anser att man (tyvärr) måste fundera på hur resurserna bäst ska fördelas så har Janis inlägg en stor poäng. Läs inlägget här. 

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Resurser, Komvux, Betyg, Politik, Samhälle

Möjligheten att läsa upp betyg på komvux kommer att stoppas. Det föreslår regeringen i den nya skollag som presenteras idag skriver DN, SvD och Expressen. Enligt Jan Björklund att möjligheten till att läsa upp sina betyg ett rent slöseri med samhällets resurser.

– Jag tycker att det är slöseri med samhällets resurser att den som redan har en komplett godkänd gymnasieutbildning ska kunna kräva att få läsa exakt samma utbildning en gång till, säger utbildningsminister Jan Björklund till Rapport. (Svd, DN, Expressen).

Själv kan jag tycka att förslaget är okej, MEN det krävs då även ytterligare en förändring och det är att eleverna även ska ges en möjlighet att överklaga betyg som de anser vara felaktigt satta. Detta ska gälla för både grundskola och gymnasium. Enligt mitt perspektiv stoppar man annars alla vägar till "rättvisa" betyg. Anser man  idag att man har fått ett felaktigt satt betyg kan man själv "rätta till det" genom att läsa upp betyget på komvux. Med det nya förslaget är man fullständigt i händerna på betygssättaren.

Anledningen till att jag trots allt tycker att förslaget är okej är att även jag anser att det är ett visst resursslöseri, resurser som samhället faktiskt inte har. Kanske får man helt enkelt acceptera att inte alla kan få MVG i alla ämnen. Jag har själv gått på komvux och sett hur ett flertal personer försökt att läsa in MVG i alla ämnen för att ha en möjlighet till att söka till läkarlinjen. Dessvärre lyckades de inte alltid vilket innebar att de själva och samhället  lagt ner bubbla resurer på någonting som ändå inte utmynnade i någonting nytt eller annat. Personerna i fråga stod mer eller mindre kvar och stampade på samma punkt efter avslutade kurser, läkarexamen var forfarande lika långt borta som den hade varit innan tiden på komvux.

 Läs även andra bloggares åsikter om Komvux, Betyg, Läsa upp betyg, Studier, Jan Björlund, Regeringen, Skollag, Skola, Utbildning, Samhälle, Resurser, Politik

Lärarnas riksförbund kritiserar Anders Borg och menar att det är allvarligt att han avfärdar Globaliseringsrådets expertrekommendationer om skolan. (DN.se – debatt) Enligt den granskning som Lärarnas riksförbund låtit göra av 30 kommuner visar det sig att vissa skolor inte upprättar några skolplaner, därmed bryter de mot lagen. Metta Fjelkner menar att om kommunerna brister i sitt ansvar måste istället staten kliva in och ta över ansvaret.

Nyligen avslutade Globaliseringsrådet sitt arbete. Både slutrapporten och delrapporten om utbildning och skola är intressant och viktig läsning. Det är därför både trist och allvarligt att finansminister Anders Borg uttryckligen markerat att Globaliseringsrådets arbete inte är något som regeringen kommer att använda sig av. Borg avfärdar det hela med hänvisning till den ekonomiska krisen. Det ekonomiska läget i sig gör det dock än mer angeläget att ta till sig av experternas rekommendationer! (DN.se)

När det gäller skolplaner kan man fundera över deras egentliga funktion då vissa kommuner inte har några alls medan  andra kommuner har katalogliknande skolplaner. Trots dessa massiva skillnader har man inte påvisat något samband mellan skolornas prestationer och deras skolplaner:

Genomgången visar att prestationerna i kommunens skolor inte har något samband med hur pass bra eller dåliga skolplaner man tagit fram. Kommunernas mest centrala styrdokument har alltså inte fyllt någon funktion. Det spelar därför ingen roll om man skulle ta bort dessa styrdokument helt och hållet. Det är just detta som är skrämmande. Tid ägnas åt dokument som ingen bryr sig om eller som är så svårbegripliga att de inte fyller någon funktion. (DN.se)

Lärarnas riksförbund spaltar upp en egen kravlista (DN.se):

• Visa att skolan är en nationell angelägenhet och garantera en likvärdig statlig finansiering. Det blir därmed också lätt-
are att skapa lika villkor för fristående och kommunala skolor.
• Styrningen av skolan måste stärkas och vidareutvecklas. Resultaten från skol­inspektionens arbete måste tas på allvar och resurser tillföras och fördelas i syfte att skapa likvärdiga villkor.
• Inför 10-årig grundskola med engelska tidigare, kanske från årskurs ett.
• Uppvärdera läraryrket. Det viktiga är att en ny lärarutbildning skapas och en lärarlegitimation införs.
• Satsa på att fler kommer igenom gymnasieskolan genom att höja kvaliteten både i de studieförberedande och yrkesförberedande programmen.
• Utveckla studie- och yrkesvägledningen.
• Grundskolan skall tillhandahålla elever en grundutbildning som garanterar skriv- och läsförmåga.

Mm, återigen någonting att fundera över! 

Läs även andra bloggares åsikter om Lärarnas riksförbund, Decentralisering, Staten, Kommuner, Skola, Utbildning, Ansvar, Samhälle, Politik, Metta Fjelkner, Finansiering, Skolinspektionen, Lärarutbildningen, Lärarlegitimation, Grundskola

Intresset för att söka till så kallade elitklasser tycks inte vara fullt lika stort som man hade hoppats på, skriver DN.

Försöket med spetsutbildningar på gymnasienivå tillkom i all hast. Skolverket fick uppdraget den 1 december förra året och redan den 15 januari hade 10 skolor vaskats fram ur 100 ansökningar för att vara först ut med att erbjuda riksrekryterade elitutbildningar. Från och med i höst erbjuds sammanlagt 300 platser för teoretiskt intresserade elever i hela landet, som ofta har snabbare studietakt, möjlighet att läsa in universitetskurser och som tar in genom betyg, prov eller särskilda intervjuer.

Men intresset för de nya utbildningarna är svagt. Åtta av tio program har inte tillräckligt med ansökningar för att fylla alla platser. De flesta kommer att starta med grupper kring 20 elever. (DN.se)

Det kan nog vara svårt att hitta riktiga spjutspetsar bland eleverna om det inte finns tillräckligt många att leta bland. Å andra sidan är det kanske märkligt att man startar upp en ny utbildning och sedan förväntar sig at intresset ska vara stort redan från början. Det där med försiktigt föräldrar som vill sina barn väl och därmed också vill sätta in sina barn i välbeprövade verksamheter med gott rykte verkar inte ha varit med i planeringen.

Just elitklasser i grundskolan har den senaste tiden varit föremål för diskussion. Skolminister Jan Björklund (FP) ska presentera en ny skollag före midsommar och ­föreslår bland annat att förbudet mot antagningsprov i teoretiska ämnen slopas. Björklund tvekar inte själv att kalla det för en satsning på elitklasser för de mest studiebegåvade eleverna – något som ogillas starkt av socialdemokraterna. (DN.se)

Dessvärre finns det tydligen väldigt lite klasser kring profilklasser och dess funktion.

I Sverige finns väldigt lite forskning om elitklasser och de utländs­ka studier som är gjorda går inte att direkt applicera på det svenska systemet. Den så kallade Pisa-studien pekar dock på att tidiga elitsatsningar i till exempel Tyskland och Frankrike inte leder till att länderna får något utbildningsmässigt försprång. (DN.se)

 Ann-Christine Kjell man är universitetslektor vid Stockholms universitet och hon har gjort en utvärdering av profilklasser. Hon menar att några av de fördelar som hon kan se med dessa klasser är:

De elever som betraktas som nördar i vanliga klasser var normala barn i profilklasserna. Alla i klassen arbetar mot samma mål och det är inte lika många konflikter i profilklasserna. (DN.se)

Nackdelarna har hon dock inte forskat kring och kan därför inte göra ett eget uttalande om dessa. Däremot hänvisar hon till andra forskare som menar att nackdelarna med profilklasser bland annat är:

Det fanns lärare som påpekade att profilklasserna ledde till en uppdelning mellan vi och dom, det ansågs finare och bättre att gå i ma/no-klass och det kunde uppfattas som negativt av andra elever. (DN.se)

Ja, det är väl bara att vänta och se vad det blir av elitsatsningen. Själv tycker jag att det är bra med lite nya "grepp" i skolan. Det är ett sätt att utvecklas vare sig satsningen lyckades eller inte. Lite nytt tänk måste ändå in i skolan om den inte ska stagnera helt.

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Stockholms universitet, Universitetslektor, Forskning, Profilklasser, Elitklasser, Intagningsprov, Spjutspetsar, Spjutspetsutgildning, Gymnasieutbildning, Högskoleutbildning, Naturprogrammet, Samhällsprogrammet, Byggprogrammet, Matematik, Fysik

Grundskolan kan få elitprov i matematik skriver DN.

Lagen tillåter intagningsprov till estetiska elitklasser för balett och musik i grundskolan. Men inte till klasser för matematik. Dit sker intagning efter närhetsprincipen, något som utbildningsministern vill ändra. (DN.se)

Orföranden i Lärarnas Riksförbund Metta Fjelkner anser att detta inte är speciellt märkvärdigt:

Ordföranden i Lärarnas riksförbund Metta Fjelkner anser att det ska "vara tillåtet att vara duktig i matematik" liksom det är "tillåtet att vara duktig i idrott och musik. Intagningstester är "inget dramatiskt", säger hon. (DN.se)

 Svd presenterar  däremot vissa farhågor hos sina läsare som menar att det finns risk att föräldrarna pressar sina barn mer om det upprättas elitprov.

Själv tror jag inte att förslaget grundar sig på ren välvilja till eleverna individuellt utan jag anser att det ligger något större tankar bakom. I globaliseringens anda måste även lilla Sverige kunna vara med och konkurrera och hur ska vi kunna göra detta utan att ha några spjutspetsar? Förslaget ligger på samhällsnivå och inte på individnivå…det är i alla fall en hyfsta kvalificerad gissning. 

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Elitprov, Elitklasser, Matematik

I slutrapporten som statens globaliseringsråd har tagit fram finns bland annat förslag på att införa avgifter på högre utbildning skriver DN.  Tanken är att studiemedlet ska höjas i motsvarande grad och att man sedan ska låta utbildningsinvesteringarna bli avdragsgilla.

En hög kunskapsnivå gör det möjligt för ett land att producera varor och tjänster med ett högt förädlingsvärde och en god löneutbetalningsförmåga. Låg variation i utbildning är också ett viktigt omfördelningsverktyg när traditionell omfördelning försvåras genom tilltagande institutionell konkurrens. För att stärka kunskapsbasen och öka den globala attraktionskraften föreslår vi att:

• Öka det statliga inflytandet över resursfördelningen till för- och grundskolan.

• Öka frihetsgraderna för universitet och högskolor, öka statliga anslag till civil forskning till en procent samt inrätta ett globalt excellenscenter baserat på ett ”Nobelanslag”.

• Införa möjligheten för avgifter på högre utbildning, höja studielånet i motsvarande grad och låta utbildningsinvesteringar vara avdragsgilla precis som realkapitalinvesteringar. (Dn, Debatt 09-05-16)

Ja, varför inte…. 

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Högre utbildning, Universitet, Högskolor, Staten, Samhället, Politik, Förskola, Grundskola, Forskning, Statens globaliseringsråd, Studielån, Utbildningsinvestering, Statliga anslag, Konkurrens

Jag har fullt upp med min c-uppsats. Den går stadigt framåt och ser ut att bli riktigt bra, däremot undrar jag om vi inte varit lite för ambitiösa…Å andra sidan så är det både stimulerande och roligt. Största problemet är att jag är så trött i huvudet efter 5-6 timmars intensivt skrivande framför dataskärmen att resten av dagen blir "förstörd". Jag hämtar mig inte under hela dagen utan min trötthet fortsätter ända tills jag går och lägger mig. Nu är jag i och för sig allergiker också, vilket kanske också har en viss påverkan på min trötthet. Våren är ju trots allt här och slänger en massa pollen runt omkring sig. Hur som helst så blir det inte mycket bloggande och det skyller jag min trötthet för. Jag tänkte i alla fall att jag skulle leverera några lästips:

SvD, Tre av fyra kommuner skär ner i skolan.

SvD, Oro i Strängnäs när skola stängs

Sydsvenskan, "Lärare bör söka jobb i Danmark"

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Kommuner, Strängnäs, Danmark, Nedskärningar, Lärare, Elever

Förstaklassare kan få fyradagarsvecka i Perstorps kommun, skriver DN. Tydligen har kommunens förstaklassare haft 5 timmars "överskottsundervisning" som nu skärs bort och genererar i en fyradagarsvecka istället.

Enligt den centrala timplanen ska eleverna i årskurs ett ha 22 lektioner i veckan. I Perstorp har de fått 27.

– Jag har överskridit min budget och tvingas nu skära bort dessa fem extra timmar i veckan, säger Karin Thörnkvist. Visst kan vi lägga ut de 22 timmarna på fem dagar, men jag tror inte det är det mest effektiva. (DN).

Jag kan inte låta bli att återigen fundera över om inte en centralstyrd skola skulle vara bättre. Jag tycker att den decentraliserade skolan skapar en möjlighet för lite väl  "kreativa" idéer. Det jag funderar på är hur väl sådana här situationer klingar med en likvärdig skola för alla!?

Läs också: Barnen får betala för krisen, DN. 

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Centralstyrd skola, Decentralicerad skola, Likvärdig skola, Fyradagarsvecka, LR, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Lärare, Elever, Förstaklassare, Lärarfacken

Sveriges lärare befarar en tuff länekamp, skriver DN. I lågkonjunktyrens tecken har kommunerna med sitt minskade skatteunderlag det tufft och risken är att det förhandlingarns i nästa avtalsrörelse kanske inte når så långt som man vill.

Med stigande arbetslöshet ökar det ekonomiska trycket på kommunerna, vilket de inte underlåter att föra fram i olika sammanhang.
– Det bådar inte gott. Den fråga vi ställer oss är om landets kommuner är beredda att betala för kompetens. Det har de inte velat i högkonjunktur så man kan fråga sig hur det blir nu. Men man kan inte säga att det är fel tid att komma med krav. I så fall skulle man alltid kunna argumentera för att det är fel tid. Våra medlemmar har förväntningar också på den här avtalsrörelsen, säger Metta Fjelkner. (DN.se)

Jag som absolut måste dra paralleller mellan allting funderar i mitt stilla sinne på hur det blir med planerna på en ny lärarutbildning. Risken är väl att om man vill hålla lönerna nere så kan man inte heller göra nya satsningar på en ny utbildning?  Jag tycker mig också märka en mer nedtonad Björklund för tillfället. Stridsropen ljuder inte fullt lika högt och ofta längre. Jag undrar jag om det kan ha något samband … 

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Lärarutbildning, En hållbar lärarutbildning, Kommuner, Avtalsrörelsen, Metta Fjelkner, LR, Björklund, Löner, Löneutveckling, Lågkonjunktur

Sverige saknar studievägledning skiver universitetskanslern Anders Flodström i dagens SvD, Brännpunkt. I och med att nya regler börjar gälla för antagning till högskola från och med nästa år blir det ännu viktigare för eleverna att göra "rätta" val. Planeringen en för att ta sig in på högskan börjar alltså redan vid elva- tolvårsåldern då man ska välja ett språk.

De nya antagningsreglerna till högskolan som börjar gälla hösten 2010 innebär att det första strategiska valet inför högre studier görs redan när man i elva-tolvårsåldern väljer språk. Det blir också svårare att rätta till felval i efterhand. (SvD)

Anders Flodström talar vidare om antal studievägledningstimmar eleverna får här i Sverige.

Sverige är i strykklass i Norden när det gäller studie- och yrkesvägledning. I Finland har man i skollagen fastställt 70 timmar studiehandledning i årskurs sju till nio. I Norge får man i årskurs sju till nio 113 timmar till vägledning och till att exempelvis prova på olika ämnen på gymnasiet. Danska elever i åttonde klass har rätt att prova på minst två olika gymnasieutbildningar. I nionde klass ges de möjlighet till ytterligare två veckors utbildningspraktik och i årskurs tio upp till hela sex veckor.

Detta ska jämföras med den svenska skolan där varje studie- och yrkesvägledare ansvarar för 550 elever. Det ger ungefär två och en halv timmar per elev och läsår. Undervisning och administration som ingår i tjänsten syns inte, så det kan vara ännu mindre. (SvD)

Om jag själv ska tycka någonting baserat på de erfarenheter jag har fått genom mig själv och genom mina flickor så är det bristen på tillgänglighet hos studievägledarna som är det sämsta. I vissa fall har det även handlat om kompetensen hos studievägledaren. Studievägledning skulle vara som ett enda stort och långt pågående samtal och man skulle aldrig behöva gå från ett sådant samtal med obesvarade frågor. Den studievägledning som finns idag känns som små isolerade punktinsatser, friställt från någon slags helhet. Ja, ungefär så kan man nog sammanfatta mina åsikter om studievägledningen i Sverige idag

Läs även andra bloggares åsikter om Studievägledning, Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Gymnasium, Språkval, Grundskola, Högskola, Universitet, Studievägledare, Studier

Tionde skolår testas på två skolor i Stockholm, skriver DN. Min första spontana reaktion var att någonting är fel i skolans organisation. Min tankte var att det måste vara fullt tillräckligt med en nioårig skolgång, man har helt enkelt 9 år på sig att lära eleverna det som de ska kunna.Nio år är ganska många år och min tanke var att det bara måste fungera om man organiserar det hela rätt.

Min nästa tanke var inte fullt lika spontan. Varför ska alla elever i hela Sverige ha en exakt lika lång skolgång? Arbetar alla elever i Sverige lika snabbt, kan alla elever tillgodogöra sig undervisningen lika snabbt? Vad händer om eleven blir sjuk under en längre tid, eller råkar ut för någon energikrävande kris under sin skoltid? Dessa elever kanske behöver ytterligare tid för att klara av grundskolan? Är det inte bättre att ge alla elever en sportslig chans att klara skolan trots vissa eventualiteter?

Jag gissar dessutom att det för den "drabbade" eleven inte känns som ett lika stort misslyckande om man bara förlänger sin utbildning ett år, jäfört med att börja IV. Detta har jag inga som helst belägg för alls, men jag tycker att resonemanget verkar rimligt….eller? 

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, 10-årig skola, Stockholm, Tionde skolår, IV, Elever, Lärare, Försöksverksamhet, Regering

Återigen måste jag tyvärr hänvisa till min brist på tid, men vill i alla fall ge ett par tips när det gäller de de skriftliga omdömena i skolan och offentlighetsprincipen. Elevernas personliga integritet riskerar att bli stående mitt emellan dessa:

Alla kan läsa om ditt barn.

Är skolbarnens integritet hotad? 

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Skriftliga omdömen, Personlig integritet, Offentlighetsprincipen