Jag har med ett stort leende på läpparna precis läst SvD, Brännpunkt där Tanja Bergkvist, filosofie doktor i matematik, frågar om all genusforskning verkligen är vetenskap eller om delar av det rentav är galenskap. Hon hänvisar till ett 3-årigt projekt som Vetenskapsrådet har beviljat, "Trumpeten som genussymbol" där man bland annat ska undersöka misstänkta genusspecifika klanger hos instrumentet. Hon beskriver också valda delar ur projektbeskrivningen:
”Den övergripande frågeställningen är att undersöka vilka mekanismer och sociala och kulturella sammanhang i tid och rum som gestaltas, skapas och återskapas genom trumpeten som genussymbol.
För att kunna utkristallisera dessa blir det nödvändigt att problematisera begreppen manligt och kvinnligt och undersöka närmare de föreställningar som är verksamma och skapar trumpeten som markör för manlighet.
Vilka normer ligger bakom detta? Hur kommer dessa till uttryck och hur tvingande tycks de vara?
Frågor som leder mig är: Vilken klang i trumpetens breda klangspektrum blir till norm och vilken klang uppfattas som avvikande och kallas för kvinnlig respektive manlig? Vad händer med klangen, när trumpetaren spelar med en ’kvinnlig klang’?
För att komma åt konstruktionen av trumpetbilden ska jag även analysera trumpetdiskurser både i akademisk tradition och i populära sammanhang.
Någon liknande studie har inte tidigare gjorts. Genusperspektiv har länge inte tagits i beaktning inom trumpetforskningen. På det viset innebär det planerade projektet ett viktigt kunskapstillskott inom forskningsfältet.
Intresset för genusforskningen ligger i att undersökningen kommer att belysa hur genus konstrueras i musiksammanhang, kopplat till instrumentet trumpet.” (SvD, Brännpunkt 09-03-01)
Sedan kommer vi till den roligaste delen (enligt mitt tycke och smak..observera att matematiken är inblandad..;-)). Hon drar en parallell till matematik och hur en hur en liknande projektansökan då skulle se ut:
"Jag tänkte börja med att ur ett genusperspektiv problematisera klassen av ekvationer i två variabler x och y, där x utgör den kvinnliga komponenten och y den manliga. Hur ofta förekommer y i förhållande till x, och vilken av dessa variabler tilldelas genomgående den högsta exponenten i såväl forskningsartiklar som studentlitteratur?
Hur påverkar detta i ekvationen inbyggda könsmönster den kvinnliga studentens självbild, och vilka mekanismer ligger bakom den förtryckarstruktur som döljer sig inom flerdimensionell analys?
Vilka matematiska normer (olika sätt att mäta längden av en vektor i ett normerat rum) ligger bakom detta problematiska faktum?
För en heltäckande analys måste man här även inkludera begreppet intersektionalitet, som innebär att ekvationen skapar sin identitet även utifrån övriga ingående variabler, utöver x och y.
Frågor som leder mig är: Kan man könsneutralisera en godtycklig ekvation i flera variabler genom en transformation eller social konstruktion som återför alla variabler på en icke könskodad variabel z?
Vad kan man i så fall säga om den primitiva funktion som erhålls efter integration med avseende på z? Är den primitiva funktionen manligt könskodad medan den komplexa variabeln z är kvinnlig?
Denna hypotes har starkt experimentellt stöd men måste ledas i bevis.
Hur kan man i så fall problematisera att kvinnligt/manligt gestaltas, skapas och återskapas i ekvationen även efter könsneutraliseringsprocessen?
Detta genusperspektiv är helt nytt – ingen liknande studie har tidigare gjorts för att problematisera flervariabelanalysen utifrån de könsroller som de
olika variablerna påtvingar ekvationerna. " (SvD, Brännpunkt 09-03-01).
Hahaha…vilken underbar parallell och fantastiskt skönt att se att det finns människor som kräver lite verklighetsförankring 
.
Kanske bör jag för tydlighetens skull tillägga att jag egentligen är för genusforskning, däremot anser jag inte att man ska "slösa" bort pengarna på vilka projekt som helst. Något mer jordnära projekt om jag får önska…
Läs även andra bloggares åsikter om Vetenskapsrådet, Forskning, Universitet, Höskolor, Genus, Genusforksning, Vetenskap, Genusperspektiv, Projekt, Matematik, Trumpet, Miusik, Klanger, Offentlig verksamhet
).
Senaste kommentarer