Har du tillgång till Smartboard eller någon annan typ av interaktiva hjälpmedel MÅSTE du gå in här: Skolplus – Digitalt stöd för grundskolan, speciellt om du har matte som specialitet. Jag blev verkligen positivt överraskad. Jag har redan hittat massor av användsningsområden och dessutom var det så otroligt lättanvänt att jag inte ens behövde lära mig det! Många tack, det är verkligen någon som har tänkt till!

Marie

Gårdagen var bra i övrigt också. Vi var (som mina bilder visar) på barnens dag här i Ramsele och sedan åkte vi till Hoting för att titta på både nya och gamla bilar. Efter att vi ätit middag spelade maken, jag och Mini minigolf. Lilla hunden är MYCKET bättre, för att inte säga helt bra. Möjligen är hon lite tröttare än vanligt, men det kan vara inbillning också. Hon betedde sig härom dagen som om hon mer eller mindre var döende så vi verkligen detaljstuderar henne nu. Det gör man ju inte normalt. Oron ställer till en del. Kanske beter hon sig som vanligt det är bara det att vi studerar henne lite FÖR mycket så vi märker ser allting så mycket tydligare än vad vi annars gör…kanske är det bara så.

Idag ska vi på hemslöjdsmarknad här i Ramsele. Jag hoppas att jag hinner sola lite också, måste ju underhålla den fina bränna som jag har fått. Vi har verkligen haft tur med vädret i år. Inte ens det skyfall som drabbade Sundsvall häromdagen berörde oss nämnvärt. Vi måste ha varit i utkanten av ovädret. Visserligen fick vi en liten skvätt men det var inte ens i närheten av de bilder som vi såg på tv från Sundsvall. Vi har i stort sett haft fint väder varenda dag sedan vi gick på semester så vi har verkligen ingenting att klaga på när det gäller vädret i alla fall. 

Marie

Läs även andra bloggares åsikter om Förskollärarprogrammet, Förskollärare, Utbildning, Högskoleutbildning, SU, Stockholms universitet, Löner, Ingångslöner, Hoting, Ramsele, Bilmuseum, Barnens dag, Familj, Hundar, Pudel, Väder, Semester

Marie

Läs även andra bloggares åsikter om Norge, Oslo, Lärare, Arbete, Lärarlöner, Löneutveckling,

Bara för att man misslyckas betyder det inte att man inte klarar av det, bara att man måste göra på ett annat sätt.

Okänd

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Lgr11, kap 1

Läs även andra bloggares åsikter om Lgr11, Läroplan, Skola, Värdegrund, Styrdokument

Konversation med en flicka i femman

- Hej Marie, hur gammal är du? (Undrar en flicka i femman).

- Gissa så får vi se hur nära du kommer, föreslår jag.

- 43, gissar flickan utan omsvep.

- Ja, det var verkligen en pricksäker gissning, svarar jag förvånat.

- Min lillebror sa att du var det, förklarar flickan.  (Jag har flickans lillebror som elev)

- Inte visste jag att du var SÅ gammal! Jag trodde att du var 29, säger hon med förundran i rösten.

Konversation med några flickor i trean

- Marie vi du har alltid klackskor på dig, konstaterar en liten flicka.

- Ja, det stämmer nog, svarar jag.

- Och alltid halsband, fortsätter en annan flicka.

- Ja, så är det nog, svarar jag lugnt.

- Vi har utklädningskläder på fritids, fortsätter samma flicka.

- Jaha, svarar jag lite undrande.

- Men det finns bara ett par klackskor där som vi brukar gömma för att ingen annan ska ta dem, fortsätter den första flickan.

-Jaha, svarar jag ännu mer undrande, är lite osäker på vart de vill komma.

Sedan kommer då själva förklaringen:

- Vi brukar klä ut oss till dig på fritids.

Konversation med några flickor i förskoleklassen

Av någon anledning hade jag ett ärende till den avdelning där förskoleklassen håller till. På min väg till mitt mål går jag förbi några flickor som hälsar så glatt och naturligtvis hälsar jag lika glatt tillbaka. Tilläggas kan kanske att som gammal frisör så är ju mode och utseende ett av mina stora intressen vilket naturligtvis genomsyrar mitt eget utseende (vilket kanske redan har framgått). Många elever noterar mitt alltid så nyfönade hår, klackskor, smycken och konstnaglar. En del tycker om det, andra är mer ifrågasättande, men alla noterar det. Många flickor tycker att det är fint. Hur som helst, när jag sedan är på återväg träffar jag på samma flickor som tidigare hade hälsat så glatt. När jag precis passerat dem ropar en av flickorna till mig:

- Hej då fina tanten!

Marie

Läs även andra bloggares åsikter om Lärare, Lärarroll, Elev, Utseende, Mode, Smycken, Skola, Ålder,

I fredags mötte jag den andra klassen som jag ska undervisa i och detta möte blev minst lika bra som det första. Denna klass verkar dessutom lite lugnare och det kändes ju bra. Det är nämligen två stora klasser vi talar om. Det är två stycken 3:or med 26 elever i varje klass. Hur som helst så introducerade jag den nya matematikboken under dagen (mattesafari) och hade en liten genomgång av tal och talsorter. Det verkade inte som om någon elev tidigare stött på positionssystemet så jag passade på att introducera det också. Naturligtvis på ett enkelt sätt och jag tror att de flesta eleverna var med på noterna.

Nu återstår alltså bara resten av terminen. Jag har insett att jag kommer att ha mer än fullt upp den här terminen. Eftersom jag inte tidigare undervisat i år 3 innebär det att jag måste ta fram ALLT material . Jag har inte gammalt sparat material som jag kan luta mig emot.  Mitt största dilemma blir nog hur jag ska kunna utmana de starkaste eleverna i matematik. Inom kort måste jag ta och sätta mig ner se om jag kan hitta något häfte/bok/folder med extrauppgifter för dessa elever. Uppgifter som trots allt passar bra när man går i 3:an men är väldigt duktig i matematik. Det är ju inte så att bara för att man är duktig i matematik så har man hela matematiken klart för sig. När man går i trean är det förfarande många matematikhål kvar att fylla. Därför vill jag leta rätt på sådant material som jobbar på bredden och inte så linjärt som jag tycker att matematikböckerna gör. Jag kommer säkerligen få ta fram mycket eget material till dessa elever, men skulle även behöva hitta någonting som redan är färdigt så att jag har större möjligheter att alternera lite. Jag gissar att en viss tidsbrist och även tidspress kommer att sätta vissa käppar i hjulet för  mig när jag vill framställa eget material. Det är ju nationella prov också i 3:an vilket gör att jag får om möjligt ännu mer att göra.

Ja, ungefär så här har jag det just nu och ungefär så här går mina tankegångar för tillfället. Idag ska jag ha lite ledigt, eller rättare sagt: Idag ska jag vara helt ledig. Inte förrän i morgon ska jag sätta mig ner och rätta de matteböcker som den “nya” klassen har börjat räkna i. Jag vill bland annat se hur dessa elever verkar ligga till i matematiken, det vill säga få en första inblick i deras kunskaper och samtidigt försöka skapa mig en bild av hur “självgående” de är. Dessutom ska jag planera lite lektioner.

Marie

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Lärare, Elever, Terminer, Hösttermin, Skolstart, Matematik, Matematikundervisning, Undervisningsmaterial, Matematikböcker,

Jag är kluven, mycket kluven i frågan ska jag ärligt säga. Facebook kan även kännas som ett mäktigt socialt kontrollorgan. Visserligen spelar det inte mig någon roll om någon vill kontrollera mig jag har inte speciellt mycket att dölja. Vad jag är rädd för att att man helt oförskyllt ska bli ihopkopplad med “fel” personer. Jag har själv besökt bekantas sidor på Facebook (utan att vara inloggad) och surfat vidare på deras kontakter och bara ett par knapptryckningar bort från dem har någon av mer vansklig natur dykt upp och genast har jag ställt mig frågan: Känner DE varandra? Tanken väcks utan att jag har något egentligt belägg för min “misstanke”.

Sedan finns det många andra aspekter att ta hänsyn till. Ska man eller till och med kan man som lärare bli vän med elever eller föräldrar? Är inte det ett sätt att blanda ihop två olika roller, den privata och den professionella? Ja, jag är som sagt var osäker på hur jag ska göra. Jag kommer antagligen överlägga detta med mig själv ett tag till.

Lästips i ämnet:  Why I´m quitting Facebook.

Läs även andra bloggares åsikter om Facebook, Lärare, Elever, Föräldrar, Skola, Samhälle, Yrkesroll, Lärarroll, Privat, Professionell

Jag tycker att idén är strålande. Under min egen tid på högskolan ville jag hela tiden korta ner tiden. Jag tyckte att jag hade alltför långa sommarlov och hade mycket hellre studerat in lite tid där. Mitt sista sommarlov tog jag en 10 veckors kurs som jag kunde räkna in i min utbildning bara för att få ett tidigare slut. Hade jag vetat om att man kunde göra så tidigare hade jag även tagit kurser över tidigare somrar. Nej, det är inte säkert förresten. Utbudet av användbara kurser för en lärarstudent var inte särskilt stor sommartid och jag ville ju gärna plocka ihop en riktigt genuin lärarexamen. Hur som helst går i alla fall förslaget  helt i linje med mina egna tankar. Tänk även på vad många sommarjobb man lösgör till förmån för andra än bara högskolestuderande på det här sättet. I dagsläget är det ju hur många högskolestuderande som helst som går ut och “roffar” åt sig allehanda sommarjobb. Sommarjobb som många gånger även gymnasieelever skulle kunna ta.

Kritiken mot förslaget vet jag av erfarenhet (jag har diskuterat detta förr…även här på bloggen) att man inte ska “hasta” fram en utbildning. Kunskap måste sjunka in och förankras och sådant sker över tid. Inte genom att springa från kurs till kurs. För att verkligen bli bildad skulle således ett långt sommarlov vara till godo. För att inte säga en nödvändighet för att verkligen kunna tillgodogöra sig all kunskap. Bildning är ju inte att bara ha en massa kunskaper som ligger och skvalpar i en. Bildning är ju när kunskapen har blivit inkarnerad i en, blivit en del av en själv. Kunskapen gör så att man förändras, mognar och slutligen vet hur man på bästa sätt kan utnyttja in kunskapskälla. Kunskapens väg mot bildning bör således gå långsamt. Det gäller ju att samtidigt passa på att bli en vis person som vet att använda sin kunskap…ja, ungefär så. Enligt Högskoleverket är bildning en livslång process, medan utbildning är en begränsad. Resonerar man på det sättet kan man ju istället fundera på om inte utbildningstiden är för kort..

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Högskola, Högskoleverket, Terminer, Treterminssystem, Bildning, Utbildning, Kunskap, Ekonomi, Studenter, Sommarjobb, Samhällsekonomi, Studietid, Högskolekurser

Läs även andra bloggares åsikter om Flumskola, Skola, Politik, Samhälle, Betyg, Alliansen, Röd-gröna, Kunskapsskola,

Skämt åsido så är den största anledningen till att jag tackade nej att jag trivs så bra både på och med mitt nuvarande arbete. Jag arbetar med elever jag trivs med, vars föräldrar jag fungerar bra med, på en skola där jag stortrivs och med en ledning som jag trivs med. Vad kan man mer begära (förutom en tillsvidareanställning då vilket kommunen jag arbetar i inte kan erbjuda)? Jag valde trivseltrygghet föra ekonomisk trygghet och hoppas på att det ska löna sig på sikt även ekonomiskt.

Hade jag tagit arbetet jag erbjöds hade jag börjat på en ny skola, med nya arbetsuppgifter som skall genomföras tillsammans med nya kollegor. Jag skulle ha nya barn med nya föräldrar och allt detta skulle ske i en ny kommun. Jag kände att jag inte ville någonting av detta när allting är så bra som det är just nu. Jag kommer dessutom ha förmånen att få  arbeta tillsammans med två otroligt duktiga pedagoger nu i höst på den skola där jag är och vill inte heller försitta den chansen…. Jag hoppas att jag valde rätt och inte är allmänt galen……

Läs även andra bloggares åsikter om Tillsivdareanställning, Vikariat, Lärare, Lärarvikarie, Skolledning, Elever, Föräldrar, Pedagoger,

De får gärna höja min lön till 49 000 kronor i månaden om de vill. Sverige vill ju ligga i täten på allting annat så varför inte också när det gäller lärarlöner.

Läs även andra bloggares åsikter om Löner, Lärarlöner, Löneavtal, Lärarfack, LR, Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet, Sverige,

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Lärare, Elever, Fritidspedagog, Fritidsverksamhet, Undervisning, Fritidsaktiviteter

I nästan nio av tio grundskolor saknar lärarna personliga datorer som arbetsredskap. Det händer till och med att mer skattepengar satsas på kaffe än på datorer i den kommunala grundskolan. Då är det inte konstigt möjligheterna med den nya tekniken inte utnyttjas mer.
 

Finns bara ett ord för detta: skandal! Dessutom skulle det inte vare ett val för respektive skola att avgöra hur datoriserad man ska vara. Det borde vare någon form av centrala krav, men så är jag ju (som det framgått tidigare) för en centralisering av skolan igen.

Läs även andra bloggares åsikter om Lärare, Skola, Utbildning, Samhälle, Politik, Skolpolitik, Kommun, Stat, Nätverk, Trådlöst nätverk, Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund, Dagens Samhälle, Grundskola, Datorisering, Undervisning

Hur som helst så kommer jag alltså att börja på en ny tjänst den 7 januari. Jag kommer då att vara anställd som fritidspegagog med specialuppdrag i skolan. Vilket innebär att jag kommer att ha en 40 timmarsvecka och tanken är att jag ska arbeta mellan 8-15 varje dag, men som vanligt i skolans värld så innebär diverse möten eller planeringar att det inte alltid kommer att se ut så….men som sagt det är tanken. Jag kommer att arbeta nära tillsammans med lärarna och eleverna som jag till största delen kommer att vara hos är från tre olika årskurs 2:or. Jag ser mycket fram emot även denna tjänst och det ska bli spännande att få vara delaktig just i denna årskurs då min målsättning faktiskt hela tiden har varit att så småningom bli klasslärare för en klass i "lågstadiet".

 Läs även andra bloggares åsikter om Fritidspedagog, Specialuppdrag, Klass, Klasslärare, Skola, Utbildning, 40-timmars vecka, Lärare

 Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Lärare, Politik, Samhälle, Statlig verksamhet, Kommunal verksamhet, Utbildningspolitik, Lärarnas Riksförbund

Läs även andra bloggares åsikter om Lärarexamen, Ansökan, Student, Lärarstudent, Lärare, Behörig lärare

Idag ska jag få lära mig någonting som heter Alphasmart och Daisy, de ska vara någon form av hjälpmedel för elever med läs och skrivsvårigheter tror jag. Jag har sett dem rent fysiskt men jag har vet dock inte riktigt hur de fungerar eller hur man anser att de är ett hjälpmedel. Det kommer dock att förändras idag hoppas jag.  

Läs även andra bloggares åsikter om Höstlov, Elever, Lärare, Skola, Lektioner, Helklass, Halvklass, Hjälpmedel, Läs-och skrivsvårigheter, Läromedel, Studiedag

Jag har haft en trygg uppväxt tillsammans med två förnuftiga föräldrar som under hela min barndom har  haft ett och samma mantra: orsak och verkan. Detta har lett till att jag tidigt började leta samband, orsak- och verkansamband. Jag kan tipsa om att detta mantra är mycket matnyttigt både när man vill planera någonting och när man vill försöka förutsäga någonting. De gånger då orsak och verkan sambanden inte fungerar speciellt bra är då oerfarenhet blandar sig i som en variabel, vilket händer mig med då och då även om det blir alltmer sällan med åren. Tyvärr missbedömde jag orsak och verkan sambanden i samband med min lärarutbildning, eller i alla fall i samband med betygssättningen. Jag trodde i min enfald att strålande betyg i lärarutbildningen innebar att en arbetsgivare skulle se på mig så här:

Här har vi en mogen kvinna i 42-års åldern som har rent ut sagt strålande goda betyg från en hel lärarutbildning. Dessutom verkar hon vara en fullt fungerande trebarnsmor, hustru och som pricken över i:t även en matte. Detta måste innebära att jag framför mig har en mycket omhändertagande, ambitiös, strukturerad, uthållig och stresstålig person – alla sådana egenskaper som vi skulle behöva ha hos den lärare som vi anställer. Här gäller det att agera fort – henne MÅSTE vi ha!

Men icke sa nicke, inte var betygen intressanta för att bilda sig en uppfattning om mig som person eller om min framtida yrkesroll. Nej, visserligen verkar det vara vara intressant att få reda på vilka kurser jag har gått, men endast i syfte för att man inte själv ska få kritik för att man har anställt obehörig personal. Ett papper att vifta med om någon skulle råka fråga helt enkelt. Skolverksmonstret är ju svårt att tämja och då gäller det att man har tillgång till de rätta metoderna….

Vart vill jag egentligen komma? Jo, orsak och verkan principen har jag redan nämnt och detta skulle  kunna översättas till tillgång och efterfrågan när det gäller läraryrket. För mig har det blivit fullständigt uppenbart att läraryrkets status ALDRIG KOMMER ATT HÖJAS och det beror inte på att lärarutbildningen skulle vara dålig. Det beror enbart på att tillgång och efterfrågan. Vad är det som efterfrågas? Ja, inte är det bra betyg i alla fall, utan man efterfrågar istället ERFARENGHET AV ATT HANDSKAS MED BARN OCH FÖRÄLDRAR- sådant som en helt outbildad person skulle kunna besitta.

Den lärarutbildning som har har gått har bjudit på ett enastående stort kursutbud som dessutom inneburit att jag har kunnat plocka ihop en fantastisk lärarutbildning. Kunskaperna har bara legat där och väntat på att någon ska hämta upp dem, vilket jag också har gjort. Drivkraften för mig har hela tiden varit en gångbar lärarexamen med goda betyg. Jag ville bli konkurrenskraftig samtidigt som jag ville ha nytta av HELA  min lärarutbildning i min framtida profession.

Andra studenter har under hela min utbildning försökt att hålla mig tillbaka och bestämt hävdat att betygen inte spelar någon roll när man söker arbete, vilket jag inte lyssnade på. De visar sig nu att de hade rätt och jag hade fel. Gör man ett nedslag där jag just nu vid detta tillfälle står är det bara att konstatera att det hade varit betydligt bättre om jag hade plockat ihop en lärarutbildning som bestod av kurser där man inte var tvungen att lägga ner hela sin själ. Dessutom borde jag inte ha satsat på höga betyg utan istället haft tid över att arbeta extra med barn, DET hade varit en efterfrågad utbildning.

Då är vi tillbaka till orsak och verkan igen. Jag har nu konstaterat att det inte är någon som helst fel på lärarutbildningen utan vad är det som är fel då?  Jo, efterfrågan. Hade skolan istället börjat värdesätta höga betyg när de anställer sin personal så hade naturligtvis fler studenter än jag börjat läsa på "allvar". Drivkraften att få höga betyg hade ökat vilket i sin tur skulle innebära att man höjer kunskapsnivån hos studenterna. Det är alltså inget fel på den utbildning som finns att tillgå . Det är inte heller något fel på kurslitteraturen eller utbudet av den utan litteraturen är snarare imponerande väl vald (och jag är inte lätt att imponera på trots att jag är en enkel lärarstudent). Det är inte heller fel på tentorna eller bedömningen av dem.  Vad som är fel är efterfrågan. Man får helt enkelt det man frågar efter. Lärare med måttliga pedagogiska- och ämneskunskaper men med en gedigen erfarenhet av att umgås barn och prata med deras föräldrar! Dessvärre är umgänget med barn inte det enda målet i en lärarens uppdrag utan det minst likga viktigt med kunskaps- och fostransuppdraget. Det är bara att konstatera att det är någonstans det klickar och konsekvenserna  av detta har jag redan beskrivit….

Läs även andra bloggares åsikter om Lärare, Lärarrutbildning, Pedagoger, Fostransuppdrag, Kunskapsuppdrag, Tillgång och efterfrågan, Orsak och verkan, Betyg, Utbildning, Status, Yrkesstatus, Drivkrafter

Läs även andra bloggares åsikter om Undervisning, Flumpedagogik, Katederundervisning, Utveckling, Kunskap, Lärande, Arbetsglädje

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Lärarutbildning, Stockholm, Stockholms län, Lärarjobb, Lärartjänster, Lärare

För hundra elever är det viktigare att ha sju duktiga lärare än nio av varierande kvalitet. (DN.se)

Ja, det låter ju i alla fall bra. Problemet som jag ser det är att det är svårt att avgöra vem som kommer att bli  en "duktig" lärare. Det finns inga sådana prov eller tester som kan avgöra någonting sådant. Det kommer att visa sig så småningom när nyexade lärare börjar att arbeta på heltid, med egna elever. När teorierna är borta och utbytt mot ren praktik av de teoretiska kunskaperna, det är då det kommer att avgöras. Det är då det slutgiltiga provet görs, men inte ens i detta läge kan man säga om det är en "duktig" lärare det handlar om. Det kanske man kan säga efter ytterligare ett eller till och med några år, när man kan utläsa "facit" genom eleverna.

Naturligtvis innebär det här att det inte finns några garantier för att lärare blir duktiga bara för att de har en lärarexamen, det ökar på oddsen, men det ger inga garantier. Däremot kan vi inte sluta att utbilda lärare på grund av dessa orsaker, hur skulle ett land se ut utan lärare? Däremot finns det möjligheter att skapa ett utbildningssystem där det inte enbart hänger på hur "duktiga" lärare är. Utan vi är mer eller mindre "tvungna" att skapa en bra och fungerande skola även med hjälp av de lärare som inte är de värsta allkonstnärerna. Frågan är hur man då gör detta. Ja, enligt min åsikt är det "lättare" för en lärare att lyckas fånga och få med sig 10 elever än vad det är att fånga och få med sig 30 elever. Det handlar med andra ord om lärartätheten. Ja, jag överdrev en aning, det finns inga klasser med 10 elever, men det var ett sätt att få fram min poäng. Kanske behövs det inte fullt så "duktiga" lärare om klasserna är något mindre. För vad är det egentligen som utmärker en "duktig" lärare.

Inte är det väl bara ämneskuskaper som ingår i begreppet en duktig lärare? Nej, jag menar att det även ingår en mängd mer diffusa egenskaper i detta begrepp. Egenskaper som egna erfarenheter, empatisk förmåga, människokännedom, ledaregenskaper, yttrycksmöjligheter och lyhördhet. Jag har nu spaltat upp en mängd egenskaper som mer eller mindre är omätbara. Man kan se resultatet av dessa förmågor men de är och förblir dock omätbara. Därför kan man inte skriva in dem på ett CV och skicka med dem i sin arbetsansökan. Därför kommer vi nu och för all framtid att ha ett utbildningssystem där det kommer att finnas lärare som kan kategoriseras som duktiga och lärare som kan kategoriseras som mindre duktiga eller som det står i artikeln, av varierande kvalitet. Vi måste med andra ord skapa ett utbildningssystem som fungerar hur bra som helst ändå, även om det inte enbart innehåller elitlärare.

Jag kan också tilllägga att den lärare som jag själv har haft som varit bäst utbildad rent ämnesmässigt, var en urusel pedagog…. det var ingen som förstod vad han menade. Han var och svävade runt i sin egen verklighet medan vi studenter befann oss i klassrummet och försökte att tyda det han sa…

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Lärare, Pedagoger, Ämneskunskaper, Lärartäthet, Erfarenhet, Empati, Ledaregenskaper, Människokännedom, Utbildningssystem, Elitlärare, CV, Arbetsansökan, Tester, Prov, Elever

I våras gick den största ungdomskullen på tjugo år ut gymnasiet och årskullarna före den var också ovanligt stora. Det i kombination med lågkonjunkturen har gjort att fler unga nu slåss om utbildningsplatserna. Framför allt yngre personer, 18–19 år, har sökt sig till högskola och universitet i höst. (DN.se)

Därmed har naturligtvis också intagningspoängen ökat. Utbildningar som kräver 20.0 i intagning har ökat från 14 till 21 stycken. Antagningspoängen stiger också på lärarprogrammet, vilket jag personligen inte har något emot.

– Det är ovanligt många sökande som precis tagit studenten, men vi ser även en ökning totalt sett. Det är främst på de redan populära programmen och på lärarprogrammen som antagningspoängen stiger, säger Mattias Wickberg på Stockholms universitets antagningsenhet. (DN.se)

 Läs även andra bloggares åsikter om DN, Högskola, Utbildning, Skola, Gymnasium, Studenter, Lågkonjunktur, Politik, Samhälle, Universitet, Lärarprogrammet, Intagningspoäng