You are currently browsing the archives for the Skola/Utbildning category.

19 skolor!

augusti 21st, 2009

Idag har jag "flaggat" för att jag slutar min utbildning i oktober. Jag har skickat ut en presentation av mig själv och den lärarutbildning som jag har gått till 19 olika skolor. Oj, vad med skolor det finns här i Stockholmsområdet! De 19 skolor som jag valde ut var "bara" de skolor som låg "nästgårds". Jag måste ta och kolla upp hur många skolor det egentligen finns i Stockholms län.

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Lärartätheten i fokus

augusti 9th, 2009

Idag skriver DN om lärartäthet och att det inte ger någon kvalitetsgaranti bara för att  det finns många lärare.

För hundra elever är det viktigare att ha sju duktiga lärare än nio av varierande kvalitet. (DN.se)

Ja, det låter ju i alla fall bra. Problemet som jag ser det är att det är svårt att avgöra vem som kommer att bli  en "duktig" lärare. Det finns inga sådana prov eller tester som kan avgöra någonting sådant. Det kommer att visa sig så småningom när nyexade lärare börjar att arbeta på heltid, med egna elever. När teorierna är borta och utbytt mot ren praktik av de teoretiska kunskaperna, det är då det kommer att avgöras. Det är då det slutgiltiga provet görs, men inte ens i detta läge kan man säga om det är en "duktig" lärare det handlar om. Det kanske man kan säga efter ytterligare ett eller till och med några år, när man kan utläsa "facit" genom eleverna.

Naturligtvis innebär det här att det inte finns några garantier för att lärare blir duktiga bara för att de har en lärarexamen, det ökar på oddsen, men det ger inga garantier. Däremot kan vi inte sluta att utbilda lärare på grund av dessa orsaker, hur skulle ett land se ut utan lärare? Däremot finns det möjligheter att skapa ett utbildningssystem där det inte enbart hänger på hur "duktiga" lärare är. Utan vi är mer eller mindre "tvungna" att skapa en bra och fungerande skola även med hjälp av de lärare som inte är de värsta allkonstnärerna. Frågan är hur man då gör detta. Ja, enligt min åsikt är det "lättare" för en lärare att lyckas fånga och få med sig 10 elever än vad det är att fånga och få med sig 30 elever. Det handlar med andra ord om lärartätheten. Ja, jag överdrev en aning, det finns inga klasser med 10 elever, men det var ett sätt att få fram min poäng. Kanske behövs det inte fullt så "duktiga" lärare om klasserna är något mindre. För vad är det egentligen som utmärker en "duktig" lärare.

Inte är det väl bara ämneskuskaper som ingår i begreppet en duktig lärare? Nej, jag menar att det även ingår en mängd mer diffusa egenskaper i detta begrepp. Egenskaper som egna erfarenheter, empatisk förmåga, människokännedom, ledaregenskaper, yttrycksmöjligheter och lyhördhet. Jag har nu spaltat upp en mängd egenskaper som mer eller mindre är omätbara. Man kan se resultatet av dessa förmågor men de är och förblir dock omätbara. Därför kan man inte skriva in dem på ett CV och skicka med dem i sin arbetsansökan. Därför kommer vi nu och för all framtid att ha ett utbildningssystem där det kommer att finnas lärare som kan kategoriseras som duktiga och lärare som kan kategoriseras som mindre duktiga eller som det står i artikeln, av varierande kvalitet. Vi måste med andra ord skapa ett utbildningssystem som fungerar hur bra som helst ändå, även om det inte enbart innehåller elitlärare.

Jag kan också tilllägga att den lärare som jag själv har haft som varit bäst utbildad rent ämnesmässigt, var en urusel pedagog…. det var ingen som förstod vad han menade. Han var och svävade runt i sin egen verklighet medan vi studenter befann oss i klassrummet och försökte att tyda det han sa…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Platsbrist på högskolorna…

augusti 2nd, 2009

Idag skriver DN att det är platsbrist på högskolorna. Stora studentkullar i kombination med lågkonjunkturen är de troligt orsakerna till att fler nu söker sig till landets högskolor. 

I våras gick den största ungdomskullen på tjugo år ut gymnasiet och årskullarna före den var också ovanligt stora. Det i kombination med lågkonjunkturen har gjort att fler unga nu slåss om utbildningsplatserna. Framför allt yngre personer, 18–19 år, har sökt sig till högskola och universitet i höst. (DN.se)

Därmed har naturligtvis också intagningspoängen ökat. Utbildningar som kräver 20.0 i intagning har ökat från 14 till 21 stycken. Antagningspoängen stiger också på lärarprogrammet, vilket jag personligen inte har något emot.

– Det är ovanligt många sökande som precis tagit studenten, men vi ser även en ökning totalt sett. Det är främst på de redan populära programmen och på lärarprogrammen som antagningspoängen stiger, säger Mattias Wickberg på Stockholms universitets antagningsenhet. (DN.se)

 Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Behavioristerna var kanske på rätt väg ändå….

juli 29th, 2009

Enligt en artikel i SvD visar en amerikansk hjärnstudie att det är lättare att lära av framgångar än av motgångar.

I försök med apor visar forskarna hur nervcellerna håller reda på om ett just genomfört agerande varit lyckosamt eller inte. Och inte nog med det, efter en framgångsrik handling blir nervcellerna också mer fininställda för att fånga upp vad djuret lärt sig så att det kan agera rätt även nästa gång.

Efter ett misslyckande däremot syns mycket små eller inga förändringar alls hos hjärncellerna och forskarna kunde inte skönja några tecken på att djuren kunde förbättra sitt agerande, rapporterar vetenskapstidskriften Neuron.

Var alltså Skinner och behaviorismen på rätt väg med sin "belöningspedagogik"?

Forskarna fann att nervcellerna aktiverades efter ett korrekt svar direkt följt av en belöning. Direkt efter det att apan svarat rätt behandlade hjärncellerna information betydligt effektivare och djuret agerade lättare rätt vid nästa uppgift några sekunder senare. Vid fel svar visade nervcellerna låg eller ingen aktivitet, och ett misstag följdes oftast av fler misstag.

– Med andra ord var det bara efter framgångar, inte misstag, som hjärnan bearbetade informationen och förbättrade apornas uppträdande, säger MIT-professorn Earl Miller som lett studien.

Nu väcktes många tankar och frågor hos mig känner jag. Vad innebär detta för den framtida pedagogiken? Kommer man nu att använda sig av dessa "nya" rön för att optimera inlärningen och hur skulle i så fall det gå till? Vad säger forskare inom pedagogiken om detta? Ska vi helt förkasta Vygotskij och hans teorier nu och gå "tillbaka" till Skinner och hans idéer om hur man lär sig bäst, eller finns det ytterligare något gångbart alternativ? Är senare forskning inom pedagogikens ramar oanvändbar nu med tanke på att  en belöningspedagogik verkar vara den mest effektfulla. Är det morot och piska som kommer att gälla i framtiden? Okej, jag överdriver…men visst omkullkastar denna forskning en hel del av den pedagogik som jag har läst mig till de senaste åren. 

Det skulle vara roligt att få höra vad någon framstående nutida forskare inom pedagogik har att säga om ovanstående artikel.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Intressant diskussion om betygssättning av lärare

juli 25th, 2009

Finns att läsa hos Mats - tysta tankar. Jag som själv är helt emot att elever ska betygsätta sina lärare finner naturligtvis diskussionen tillfredställande.

Jag läste själv Ola Mårtenssons artikel i SvD och var redan då inne på att skriva om den, men det blev aldrig så. Nu väljer jag alltså att istället länka till Mats artikel om den. Jag vill dock poängtera att jag "hakade upp mig" på samma citat som Mats syntes haka upp sig på. Dock inte av helt samma anledning, även om jag också var inne på hans tankar.

Självklart ska elever och deras föräldrar kunna påverka skolsituationen. Men att på lösa grunder be barn att betygsätta vuxna är en flumidé som får myspedagogerna att sprattla av lycka i de fotriktiga filttofflorna. (SvD.se)

Tankarna som dock tog överhand i mitt fall och som retade mig något enormt var att det verkar vara helt okej att använda en så arrogant ton, för att inte säga oförskämd ton, mot just pedagoger. En flumidé som får myspedagogerna att sprattla av lycka i de fotriktiga filttofflorna  - en mening och man har mer eller mindre underminerat statusen hos en hel yrkesgrupp då risken faktiskt finns att alla pedagoger besitter en del "myspedagogik"… (jag får rysningar bara av att skriva ordet. Myspedagogik vad är det för ngt och vem kom på själva ordet? Antingen är det väl pedagogik eller också är det inte det, finns det någon pedagogik som är "mysigare" än någon annan?).

Jag som tycker om att dra paralleller med läkare undrar vad som hade hänt om man skrivit en artikel där man uttrycker sig på liknande sätt, eller det hade förmodligen aldrig hänt. Tänk er själva:

En flumidé som får mysdoktorerna att sprattla av lycka i de fotriktiga och välventilerade foppatofflorna… (mysdoktorer med mysdiagoser…)

Nej, jag tror inte att någon hade valt att formulerat sig så i en artikel i SvD när det gäller läkare eller  någon annan yrkesgrupp heller för den delen. Denna "naturliga" arrogans verkar bara gälla just för pedagoger!

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Obehöriga lärare, finns det?

juli 14th, 2009

Janis – Metabolism -  skriver i sitt inlägg Det FINNS INGA obehöriga lärare om problematiken med begreppet obehöriga lärare. Hon menar att antingen har man gått lärarutbildningen och då blir man per automatik lärare eller så har man inte gått lärarutbildningen och då blir man inte heller med någon automatik i världen lärare. Begreppet outbildade lärare finns i realiteten alltså inte då man inte kan ta sig titeln lärare utan att vara utbildad för det. Logiken i resonemanget är glasklart och helt relevant i mina ögon.

Janis länkar vidare till Ann-Marie Körling och till Öpedagogen, två mycket trevliga och läsvärda bloggar som dessutom sköt startskottet för själva diskussionen.

 Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Satsning på yrkeshögskolor

juli 8th, 2009

SvD skriver idag om nya satsningar på yrkeshögskolor, satsningar som ska vara arbetslivsanpassade samt ha en hög kvalité.

Arbetslivets krav på specialistkompetenser på eftergymnasial nivå ökar. Därför introduceras nu ett helt nytt och behovsanpassat utbildningskoncept, yrkeshögskola, i Sverige. Det är utbildningar som genomförs i nära samverkan med arbetslivet för att tillgodose framtidens kompetenskrav. Utan arbetslivets engagemang kommer yrkeshög- skolans utbildningar inte att kunna svara upp mot det kompetens- behov som finns, därför knyts ett särskilt arbetsmarknadsråd till ledningen för Myndigheten för yrkeshögskolan. (SvD.se)

Intresset för att starta sådana yrkeshögskoleutbildningar har tydligen visat sig vara stort.

Satsningen på yrkeshögskole- utbildningar är inte bara efterlängtade och efterfrågade, de bör också kvalitetssäkras och utökas till antal. Intresset för de första yrkeshögskoleutbildningarna har varit mycket stort. I den första omgången har 89 av 404 ansökningar om att starta utbildning redan i höst beviljats. Nästa ansökningsomgång sker i höst och intresset för att vilja anordna högskoleutbildningar bland såväl privata som offentliga aktörer är stort. (SvD.se)

Från och med 1 juli har alla eftergymnasiala utbildningar dessutom hamnat under en och samma myndighet, Myndigheten för högskolan.

Från den 1 juli har ansvaret för alla eftergymnasiala yrkesutbildningar samlats i ett gemensamt regelverk och under en och samma myndighet, Myndigheten för yrkeshögskolan. Det innebär att ett önskemål som länge framförts om ”en väg in”, nu äntligen kan infrias.

Två yrkeshögskoleexamina införs, en grundläggande och en avancerad. Ett nytt utbildningskoncept som svarar mot de behov som sedan länge uttryckts från arbetslivet har inrättats. (SvD.se)

Ja, vi får väl så småningom se vad det blir av allt detta. Det är kanske ingen idé att spekulera om än så länge, ingenting är ju riktigt klart. Möjligen kan  jag dock säga så mycket att jag spontant känner en viss nyfikenhet inför denna satsning.

 Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Daltande med lärare?

juni 29th, 2009

Inga Magnusson gjorde mig uppmärksam på att Expressens ledarredaktion tycker att det daltas för mycket med lärarna i Sverige idag och menar att lärarens egen motivation är drivkraften bakom en bra lärare, inte deras utbildning!?

Formell behörighet säger sannolikt väldigt lite om man är bra på att lära ut och motivera sina elever. (Expressen.se)

Innebär detta att omotiverade lärare är skolans största problem?! Nej, det tror inte jag i alla fall. Jag har nu under 3 års tid haft den stora äran att få auskultera till och från i skolor runt om i den kommun där jag har min praktik (inside information alltså) och jag skulle tro att de flesta av dessa skolor är tillräckligt representativa för skolan i stort. Jag har dagligen sett hur både engagerade och motiverade lärare mer eller mindre trollar med sina elever. Jag måste säga att de omotiverade lärare är en klar minoritet i skolan och jag är ledsen att säga det men denna gång tror jag faktiskt att Expressens ledarredaktion är helt ute och cyklar. De skulle behöva tillbringa någon vecka i en alldeles vanlig skola för att se hur övervägande lärare nästan vänder ut och in på sig själv för att tillgodose varje elev, deras föräldrar, rektorer och övrigt inblandade. Ibland är de bara en fråga innan de slår knut på sig själva för att allting ska bli så bra som möjligt. Det är nästintill oförskämt att säga någonting annat.

Att bara ha mage att (återigen) skjuta ett eventuellt samhällsproblem rakt i armarna på de stackars lärarna är verkligen oförskämt och vem vinner på det. Är det någon som har  fått betalt för att göra detta eller vad är det frågan om? Usch, nu blev jag  verkligen riktigt arg. Först överbelastar man lärarna med arbete och sedan kallar man dem för omotiverade, vem har mage att göra någonting sådant? 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Lästips!

juni 15th, 2009

Janis (Metabolism) skriver ett inlägg som jag tycker är mycket läsvärt och tankeväckande. Visserligen går det nästan stick i stäv med mitt föregående inlägg, men även om jag anser att man (tyvärr) måste fundera på hur resurserna bäst ska fördelas så har Janis inlägg en stor poäng. Läs inlägget här

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Möjlighet att läsa upp betyg stoppas

juni 15th, 2009

Möjligheten att läsa upp betyg på komvux kommer att stoppas. Det föreslår regeringen i den nya skollag som presenteras idag skriver DN, SvD och Expressen. Enligt Jan Björklund att möjligheten till att läsa upp sina betyg ett rent slöseri med samhällets resurser.

– Jag tycker att det är slöseri med samhällets resurser att den som redan har en komplett godkänd gymnasieutbildning ska kunna kräva att få läsa exakt samma utbildning en gång till, säger utbildningsminister Jan Björklund till Rapport. (Svd, DN, Expressen).

 

Själv kan jag tycka att förslaget är okej, MEN det krävs då även ytterligare en förändring och det är att eleverna även ska ges en möjlighet att överklaga betyg som de anser vara felaktigt satta. Detta ska gälla för både grundskola och gymnasium. Enligt mitt perspektiv stoppar man annars alla vägar till "rättvisa" betyg. Anser man  idag att man har fått ett felaktigt satt betyg kan man själv "rätta till det" genom att läsa upp betyget på komvux. Med det nya förslaget är man fullständigt i händerna på betygssättaren.

Anledningen till att jag trots allt tycker att förslaget är okej är att även jag anser att det är ett visst resursslöseri, resurser som samhället faktiskt inte har. Kanske får man helt enkelt acceptera att inte alla kan få MVG i alla ämnen. Jag har själv gått på komvux och sett hur ett flertal personer försökt att läsa in MVG i alla ämnen för att ha en möjlighet till att söka till läkarlinjen. Dessvärre lyckades de inte alltid vilket innebar att de själva och samhället  lagt ner bubbla resurer på någonting som ändå inte utmynnade i någonting nytt eller annat. Personerna i fråga stod mer eller mindre kvar och stampade på samma punkt efter avslutade kurser, läkarexamen var forfarande lika långt borta som den hade varit innan tiden på komvux.

 Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Kommuner vs staten

juni 11th, 2009

Lärarnas riksförbund kritiserar Anders Borg och menar att det är allvarligt att han avfärdar Globaliseringsrådets expertrekommendationer om skolan. (DN.se – debatt) Enligt den granskning som Lärarnas riksförbund låtit göra av 30 kommuner visar det sig att vissa skolor inte upprättar några skolplaner, därmed bryter de mot lagen. Metta Fjelkner menar att om kommunerna brister i sitt ansvar måste istället staten kliva in och ta över ansvaret.

Nyligen avslutade Globaliseringsrådet sitt arbete. Både slutrapporten och delrapporten om utbildning och skola är intressant och viktig läsning. Det är därför både trist och allvarligt att finansminister Anders Borg uttryckligen markerat att Globaliseringsrådets arbete inte är något som regeringen kommer att använda sig av. Borg avfärdar det hela med hänvisning till den ekonomiska krisen. Det ekonomiska läget i sig gör det dock än mer angeläget att ta till sig av experternas rekommendationer! (DN.se)

 

När det gäller skolplaner kan man fundera över deras egentliga funktion då vissa kommuner inte har några alls medan  andra kommuner har katalogliknande skolplaner. Trots dessa massiva skillnader har man inte påvisat något samband mellan skolornas prestationer och deras skolplaner:

Genomgången visar att prestationerna i kommunens skolor inte har något samband med hur pass bra eller dåliga skolplaner man tagit fram. Kommunernas mest centrala styrdokument har alltså inte fyllt någon funktion. Det spelar därför ingen roll om man skulle ta bort dessa styrdokument helt och hållet. Det är just detta som är skrämmande. Tid ägnas åt dokument som ingen bryr sig om eller som är så svårbegripliga att de inte fyller någon funktion. (DN.se)

 

Lärarnas riksförbund spaltar upp en egen kravlista (DN.se):

• Visa att skolan är en nationell angelägenhet och garantera en likvärdig statlig finansiering. Det blir därmed också lätt-
are att skapa lika villkor för fristående och kommunala skolor.
• Styrningen av skolan måste stärkas och vidareutvecklas. Resultaten från skol­inspektionens arbete måste tas på allvar och resurser tillföras och fördelas i syfte att skapa likvärdiga villkor.
• Inför 10-årig grundskola med engelska tidigare, kanske från årskurs ett.
• Uppvärdera läraryrket. Det viktiga är att en ny lärarutbildning skapas och en lärarlegitimation införs.
• Satsa på att fler kommer igenom gymnasieskolan genom att höja kvaliteten både i de studieförberedande och yrkesförberedande programmen.
• Utveckla studie- och yrkesvägledningen.
• Grundskolan skall tillhandahålla elever en grundutbildning som garanterar skriv- och läsförmåga.

Mm, återigen någonting att fundera över! 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Dynamisk pedagogik

juni 10th, 2009

Sommarkursen jag går just nu heter dynamisk pedagogik. Man kan väl säga att dynamisk pedagogik är ett "eget" perspektiv där lärande utgår från lärandeprocesser genom olika estesiska gestaltningsformer, där utgångspunkten är ett praktiskt utforskande av demokratiska processer i den befintliga gruppen.

Än så länge verkar kursen vara jättebra. Jag får hur många idéer som helst på sammarbetsövningar och liknande. Jag skulle vilja påstå att kursen är ovärderlig för mig den dagen då jag ska få ihop en grupp elever till en och samma klass.

Jag tror att jag får återkomma till ämnet lite senare på grund av att jag måste iväg nu. Idag ska jag försöka ta lite bilder på mig och de andra kursdeltagarna när utövar någon tilldelad uppgift ;-) ). Det förutsätter i och för sig att jag får deras godkännande att lägga bilder av dem/oss på nätet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Spetsutbilning

maj 31st, 2009

Intresset för att söka till så kallade elitklasser tycks inte vara fullt lika stort som man hade hoppats på, skriver DN.

Försöket med spetsutbildningar på gymnasienivå tillkom i all hast. Skolverket fick uppdraget den 1 december förra året och redan den 15 januari hade 10 skolor vaskats fram ur 100 ansökningar för att vara först ut med att erbjuda riksrekryterade elitutbildningar. Från och med i höst erbjuds sammanlagt 300 platser för teoretiskt intresserade elever i hela landet, som ofta har snabbare studietakt, möjlighet att läsa in universitetskurser och som tar in genom betyg, prov eller särskilda intervjuer.

Men intresset för de nya utbildningarna är svagt. Åtta av tio program har inte tillräckligt med ansökningar för att fylla alla platser. De flesta kommer att starta med grupper kring 20 elever. (DN.se)

 

Det kan nog vara svårt att hitta riktiga spjutspetsar bland eleverna om det inte finns tillräckligt många att leta bland. Å andra sidan är det kanske märkligt att man startar upp en ny utbildning och sedan förväntar sig at intresset ska vara stort redan från början. Det där med försiktigt föräldrar som vill sina barn väl och därmed också vill sätta in sina barn i välbeprövade verksamheter med gott rykte verkar inte ha varit med i planeringen.

Just elitklasser i grundskolan har den senaste tiden varit föremål för diskussion. Skolminister Jan Björklund (FP) ska presentera en ny skollag före midsommar och ­föreslår bland annat att förbudet mot antagningsprov i teoretiska ämnen slopas. Björklund tvekar inte själv att kalla det för en satsning på elitklasser för de mest studiebegåvade eleverna – något som ogillas starkt av socialdemokraterna. (DN.se)

 

Dessvärre finns det tydligen väldigt lite klasser kring profilklasser och dess funktion.

I Sverige finns väldigt lite forskning om elitklasser och de utländs­ka studier som är gjorda går inte att direkt applicera på det svenska systemet. Den så kallade Pisa-studien pekar dock på att tidiga elitsatsningar i till exempel Tyskland och Frankrike inte leder till att länderna får något utbildningsmässigt försprång. (DN.se)

 

 Ann-Christine Kjell man är universitetslektor vid Stockholms universitet och hon har gjort en utvärdering av profilklasser. Hon menar att några av de fördelar som hon kan se med dessa klasser är:

De elever som betraktas som nördar i vanliga klasser var normala barn i profilklasserna. Alla i klassen arbetar mot samma mål och det är inte lika många konflikter i profilklasserna. (DN.se)

 

Nackdelarna har hon dock inte forskat kring och kan därför inte göra ett eget uttalande om dessa. Däremot hänvisar hon till andra forskare som menar att nackdelarna med profilklasser bland annat är:

Det fanns lärare som påpekade att profilklasserna ledde till en uppdelning mellan vi och dom, det ansågs finare och bättre att gå i ma/no-klass och det kunde uppfattas som negativt av andra elever. (DN.se)

 

Ja, det är väl bara att vänta och se vad det blir av elitsatsningen. Själv tycker jag att det är bra med lite nya "grepp" i skolan. Det är ett sätt att utvecklas vare sig satsningen lyckades eller inte. Lite nytt tänk måste ändå in i skolan om den inte ska stagnera helt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Elitprov i matte

maj 19th, 2009

Grundskolan kan få elitprov i matematik skriver DN.

Lagen tillåter intagningsprov till estetiska elitklasser för balett och musik i grundskolan. Men inte till klasser för matematik. Dit sker intagning efter närhetsprincipen, något som utbildningsministern vill ändra. (DN.se)

 

Orföranden i Lärarnas Riksförbund Metta Fjelkner anser att detta inte är speciellt märkvärdigt:

Ordföranden i Lärarnas riksförbund Metta Fjelkner anser att det ska "vara tillåtet att vara duktig i matematik" liksom det är "tillåtet att vara duktig i idrott och musik. Intagningstester är "inget dramatiskt", säger hon. (DN.se)

 

 Svd presenterar  däremot vissa farhågor hos sina läsare som menar att det finns risk att föräldrarna pressar sina barn mer om det upprättas elitprov.

Själv tror jag inte att förslaget grundar sig på ren välvilja till eleverna individuellt utan jag anser att det ligger något större tankar bakom. I globaliseringens anda måste även lilla Sverige kunna vara med och konkurrera och hur ska vi kunna göra detta utan att ha några spjutspetsar? Förslaget ligger på samhällsnivå och inte på individnivå…det är i alla fall en hyfsta kvalificerad gissning. 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Införa avgifter på högre utbildning?

maj 17th, 2009

I slutrapporten som statens globaliseringsråd har tagit fram finns bland annat förslag på att införa avgifter på högre utbildning skriver DN.  Tanken är att studiemedlet ska höjas i motsvarande grad och att man sedan ska låta utbildningsinvesteringarna bli avdragsgilla.

En hög kunskapsnivå gör det möjligt för ett land att producera varor och tjänster med ett högt förädlingsvärde och en god löneutbetalningsförmåga. Låg variation i utbildning är också ett viktigt omfördelningsverktyg när traditionell omfördelning försvåras genom tilltagande institutionell konkurrens. För att stärka kunskapsbasen och öka den globala attraktionskraften föreslår vi att:

• Öka det statliga inflytandet över resursfördelningen till för- och grundskolan.

• Öka frihetsgraderna för universitet och högskolor, öka statliga anslag till civil forskning till en procent samt inrätta ett globalt excellenscenter baserat på ett ”Nobelanslag”.

• Införa möjligheten för avgifter på högre utbildning, höja studielånet i motsvarande grad och låta utbildningsinvesteringar vara avdragsgilla precis som realkapitalinvesteringar. (Dn, Debatt 09-05-16)

 

Ja, varför inte…. 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

BlogRankers.com Allmänt Nätets bästa sajter!