Marie E - my point of view... » Högtider http://www.mariee.se - some dust from the bottom of my heart - Wed, 08 Feb 2012 18:13:46 +0000 en hourly 1 http://wordpress.org/?v=3.3.1 Mitt i veckan och helgplaner… http://www.mariee.se/2011/04/20/mitt-i-veckan-och-helgplaner/ http://www.mariee.se/2011/04/20/mitt-i-veckan-och-helgplaner/#comments Wed, 20 Apr 2011 07:50:48 +0000 Marie http://www.mariee.se/2011/04/20/mitt-i-veckan-och-helgplaner/ Mitt sportlov går i en rasande hastighet. Nu är det redan mitt i veckan. Å, andra sidan har jag hunnit med hur mycket som helst, inklusive rejäla sovmorgnar. Idag fortsätter min “utrensning” av hemmet. Det gäller ju att passa på när tid ges, dessutom frilägger det sommaren. Förr hade jag ofta sådana här utrensningar, numera blir det inte fullt lika ofta.

Mini leker hela dagen med kompisar så jag slipper ha alltför dåligt samvete för att jag håller på och fejar här hemma. De leker ömsom här och ömsom hos kompisen. Igår var det till och med så förnämligt att jag även hann sitta och jobba ett par timmar mitt på dagen. Naturligtvis har jag ju en del arbete som måste göras nu på lovet och jag tänkte i mitt stilla sinne att jag skulle försöka att fixa det när inte någon “märker” det. Jag ville liksom inte låta det påverka någon annans liv och så blev det. Hur smidigt som helst.

Imorgon skärtorsdag arbetar min man halvdag. Jag har tänkt att fixa den mer normala veckostädningen på förmiddagen och handla samt ordna med påskäggen på eftermiddagen. Jag tänkte att vi kunde göra det sistnämnda tillsammans.

På långfredag ska vi fira påsk hemma hos mina föräldrar tillsammans med min bror och hans familj. Maxi kommer också, men hennes pojkvän arbetar så han kommer inte. Medi är på kryssning tillsammans med sin pojkvän så de kan inte heller komma.

På påskafton firar vi påsk samt svåger som fyller år hemma hos mina svärföräldrar. Detta sker med andra ord tillsammans med svägerskan och hennes familj. Fullt hus även där alltså.

Påskdagen räknar jag med att den ska bli lite lugnare. Planerna är att vi ska vara hemma, men det återstår ju att se. Ofta tänker jag ett och sedan blir det ett annat.

Annandag påsk har jag planerat att själv bjuda på middag för Medi, Maxi med respektive. Jag har dock inte bestämt mig för om det blir påskmiddag eller påsklunch. Förutom tidpunkten så spelar det ju egentligen ingen roll, planerna är att ändå bjuda på samma sak vare sig det blir lunch eller middag . Medi och Maxi får bestämma när de passar dem bäst och så får vi se vad det blir.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Marie

]]> http://www.mariee.se/2011/04/20/mitt-i-veckan-och-helgplaner/feed/ 0 En midsommarnattsdröm… http://www.mariee.se/2010/06/26/en-midsommarnattsdrm/ http://www.mariee.se/2010/06/26/en-midsommarnattsdrm/#comments Sat, 26 Jun 2010 07:21:04 +0000 Marie http://www.mariee.se/2010/06/26/en-midsommarnattsdrm/ ….blev det inte, men en fin midsommar blev det i alla fall. Efter många om och men så firade vi alltså midsommar hos mina svärföräldrar. Där fanns även min svägerska med familj. Mini var mer än nöjd för hon ville fira midsommar tillsammans med sina kusiner. Dessutom tog vi svängen förbi mina föräldrar när vi åkte hem. Där fanns även min bror med familj så Mini fick fira midsommar med ALLA sina kusiner i år. Hon somnade med ett leende på läpparna…

Vi kom inte ned till mina svärföräldrar förrän vid tolvtiden. Vi  hade tänkt vara där vid elva, men som vanligt gick tiden snabbare än vi tänkt oss. Visserligen var inte lunchen förrän klockan 12, men det hade ju varit trevligt att vara där lite innan. Så tänkte vi i alla fall, men så blev det som sagt var inte. Hur som helst så åt vi midsommarlunch när vi kom fram och det var verkligen jättegott. Därefter tog vi en liten sällskaplig paus och vid tvåtiden gick vi till midsommarstången. Där blev det dans runt midsommarstång och så lite lotter. Naturligtvis vann vi ingenting (same procedure as last year… :-( ). Efter midsommardansen gick vi tillbaka till stugan och åt jordgubbstårta. Syndigt gott är allt jag kan säga. Därefter ville alla kusiner bada och det gjorde de också. Jag tror att Mini tyckte att det var förhållandevis kallt i vattnet men hon kastade sig i av ren vilja. Hon är ett litet blötdjur egentligen tror jag. Sedan åkte vi hem, via mina föräldrar.

Medi hade också en bra midsommar. Hon firade tillsammans med vänner och jag tror faktiskt att det var förhållandevis lugnt. Vi talade med varandra klockan 3 i natt och då hade hon precis kommit hem till syrrans lägenhet som hon passar nu när Maxi är på Öland. Hon och väninnan var där och skulle smaska på smörgåstårta. Själv kände jag mig inte alltför sugen på smörgåstårta den tiden på dygnet. Jag somnade istället om och sov till åtta. (Wow sovmorgon!)

Nu ska jag ut och springa. Egentligen skulle vi hem till mina föräldrar i dag så att Mini fick bada (de har pool), men vädret är inte så roligt idag. För tillfället är det molnigt. Har vi tur kanske solen kommer tillbaks fram på dagen, men det ser väl inte alltför lovande ut. Mini ska på maskerad i morgon så vi kan förbereda oss inför det istället. Det ska både inhandlas presenter och så ska vi hitta ngn maskeraddräkt. Japp, det får nog bli dagens bestyr tror jag.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]> http://www.mariee.se/2010/06/26/en-midsommarnattsdrm/feed/ 0 Långfredagen http://www.mariee.se/2009/04/10/langfredagen/ http://www.mariee.se/2009/04/10/langfredagen/#comments Fri, 10 Apr 2009 04:45:05 +0000 Marie http://www.mariee.se/?p=4048 Så var det långfredag igen då. I år ska Maxi och Medi med pojkvän komma hit på middag vid tretiden. Då det mer traditionella påskbordet inte smakar ungdomarna på samma sätt som för oss lite äldre, kommer vi att istället bjud a på fajitasmiddag. Det är nästan så att jag får lite dåligt samvete av att inte följa traditionerna.

Detta säger nationalencyklopedien om långfredagen:

"långfredagen, den skandinaviska benämningen på fredagen i stilla veckan i kyrkoåret, firad till minnet av Kristi död på korset (jfr påsk). Långfredagen började firas i Jerusalem på 300-talet och blev snart allmän i kyrkan. I gudstjänsten läser man om Jesu lidande, ibland i dramatiserad form, något som under 1500-talet byggdes ut till musikaliskt genomarbetade passioner. Traditionellt förekommer ingen mässa resp. liturgi, men ofta ett hyllande av korset (i väst med improperierna) och en symbolisk begravningsakt (särskilt i östkyrkan); i romersk liturgi utdelas sedan 1955 åter nattvarden. I det medeltida västerlandet (också i Sverige) skedde en symbolisk begravning med en hostia eller ett kors; även realistiska bilder av Kristus i graven förekom (kända exemplar finns i Uppland, i Åbotrakten och i Riddarholmskyrkan i Stockholm). I Spanien (bl.a. i Sevilla) förekommer väldiga botprocessioner med figurer ur passionshistorien. På många håll ringer man inte i kyrkklockorna denna dag; under svensk medeltid lindade man klockornas kläppar för att få ett dovt ljud (jfr dymmelveckan). Långfredagen blev tidigt helgdag i evangeliska områden. I romersk-katolska områden, där man förknippade begreppet helg med glädje, förblev den vardag; först i nutiden har den blivit helgdag i vissa katolskt dominerade länder. I "Den svenska kyrkohandboken" 1986 finns en särskild ritual för långfredagsgudstjänst.

Långfredagen var (och är i den romersk-katolska kyrkan alltjämt) årets stora fastedag. I Sverige betonades dess karaktär av sorg- och botdag genom att den firades i stillhet, och många bar ännu på 1900-talet svarta kläder. Barn hölls inomhus, och offentliga nöjen som biografer, teatrar och danstillställningar var enligt lag förbjudna; förbudet upphävdes 1969. Maten var oftast fisk, särskilt salt sådan som sill, kabeljo eller salt laxrygg; mjölkmat borde undvikas – in i vår tid har det funnits de som därför avstått från grädde i kaffet på långfredagen. Bland de allmänna svenska långfredagssederna märks risningen: husfadern skulle med ett knippe nyskuret björkris aga sitt husfolk, en sed som utvecklades till en mer allmän ömsesidig och skämtsam risning familjemedlemmarna emellan (jfr fastlagsris)." (Källa: 2009-04-10 Nationalencyklopedin • Lång

http://www04.sub.su.se:2052/artikel/246804)

 Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

]]> http://www.mariee.se/2009/04/10/langfredagen/feed/ 0 Skärtorsdag http://www.mariee.se/2009/04/08/skartorsdag-2/ http://www.mariee.se/2009/04/08/skartorsdag-2/#comments Wed, 08 Apr 2009 20:30:36 +0000 Marie http://www.mariee.se/?p=4039

skärtorsdagen

"skärtorsdagen, dagen före långfredagen, då Jesus tvättade lärjungarnas fötter (Joh. 13:1–15) och instiftade nattvarden (Matt. 26:17–30). Skärtorsdagen infördes i kyrkoåret under 300-talets andra hälft och firas i både väst- och östkyrkan, bl.a. som en försoningsdag för botgörare. I Sverige var skärtorsdagen helgdag fram till 1772; i 1986 års evangeliebok har den åter egna texter och böner. Den har haft stark ställning som nattvardsdag, med en mässa präglad av ljus högtidlighet (i kontrast mot långfredagsgudstjänstens nattvardslösa sorgekaraktär). Altaret avkläds ofta sin liturgiska utstyrsel som avslutning på gudstjänsten och som förberedelse för långfredagen. I romersk-katolska kyrkan vigs denna dag de heliga oljorna (för smörjelse) i en särskild mässa. Till skärtorsdagen knyts olika kyrkobruk, bl.a. fottvagning. I svensk frikyrklighet kallas skärtorsdagens nattvardsgudstjänst ofta getsemanestund.

I svensk folklore har skärtorsdagen varit framför allt tidpunkten för häxornas blåkullafärder. För att inte kvastar och ugnsrakor skulle användas av häxorna att rida på brukade man gömma undan sådana redskap samt skydda sina kreatur genom att måla kors eller pentagram på lagårdsdörrarna. I samma syfte kunde påskeldar tändas även på skärtorsdagsnatten, och man sköt gevärsskott i luften (jämför sentida påsksmällare) samt höll skorstensspjället stängt för att inte locka till sig flygande häxor."

Källa: 2009-04-08 Nationalencyklopedin • Lång http://www04.sub.su.se:2052/artikel/309178 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

]]> http://www.mariee.se/2009/04/08/skartorsdag-2/feed/ 4 Önskar alla mina besökare en riktigt trevlig Alla hjärtans dag! http://www.mariee.se/2009/02/14/onskar-alla-mina-besokare-en-riktigt-trevlig-alla-hjartans-dag/ http://www.mariee.se/2009/02/14/onskar-alla-mina-besokare-en-riktigt-trevlig-alla-hjartans-dag/#comments Sat, 14 Feb 2009 07:13:03 +0000 Marie http://www.mariee.se/?p=3492

Alla hjärtans dag 

alla hjärtans dag, en numera i Sverige vanlig benämning på Valentindagen 14 februari. Även om denna traditions införande och moderna utformning i Sverige kan härledas ur amerikansk sed rör det sig om en vårfest med rötter i antik tradition. Dess huvudsyfte var på många håll, särskilt i Västeuropa, att para ihop ungdomar två och två inför den stundande vårens och sommarens lekar och danser. Till detta knöts talesätt med likartat innehåll, såsom att det var vid Valentin som fåglarna valde sina partner.

Redan under medeltiden utvecklades en särskild valentinpoesi, rimmade kärleksbrev med vilka ynglingar uppvaktade sina kärestor. En av de tidigaste diktarna av sådana valentinverser var Charles d’Orléans.

Under 1800-talet blev tryckta och ofta rikt utsirade valentinkort populära och var gärna smyckade med sidenbandsrosetter, sammet och spetsar. Numera är valentinkorten väl så ofta skämtsamma. Seden att skicka sådana kort står i anglosaxiska länder i kvantitet endast efter julkorten.

I Sverige har valentinfirandet inga äldre förebilder, troligen av klimatiska skäl. Under 1960-talet började man inom vissa affärsbranscher lansera 14 februari som "alla hjärtans dag", vilket numera, åtminstone bland ungdomar, är den enda benämningen. Den har fått särskilt stark spridning i skolorna, i början av 1990-talet främst i storstädernas gymnasieskolor, sedermera även i lägre klasser, och numera är firandet utbrett över hela landet. Den vanligaste seden är att ungdomarna ger varandra blommor, med eller utan ett kort och ofta anonymt. Vissa koder rörande val av blommor och färger har vuxit fram.

Källa: www.ne.se (http://www.ne.se.ezproxy.lhs.se:2048/artikel/111671)

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

]]> http://www.mariee.se/2009/02/14/onskar-alla-mina-besokare-en-riktigt-trevlig-alla-hjartans-dag/feed/ 3 Trettondedag jul http://www.mariee.se/2009/01/06/trettondedag-jul/ http://www.mariee.se/2009/01/06/trettondedag-jul/#comments Tue, 06 Jan 2009 08:42:50 +0000 Marie http://www.mariee.se/?p=2866 trettondedag jul, eller trettondagen, är den trettonde dagen efter juldagen, alltså den 6 januari. Den kallas också epifania. Det är en kristen helgdag då man firar Kristus, Guds son, och att han har kommit till jorden.

I romersk-katolska kyrkan och i protestantiska kyrkor är det här också en dag till minne av att heliga tre konungar kom och hyllade den nyfödde Jesus. Förr uppförde stjärngossar på trettondedag jul julspel som handlade om heliga tre konungar.

I ortodoxa kyrkor firar man också den här dagen som den dag då Johannes Döparen döpte Jesus.

Källa: www.ne.se (2009-01-06 Nationalencyklopedin • Enkel
http://www.ne.se.ezproxy.lhs.se:2048/artikel/918061)

]]> http://www.mariee.se/2009/01/06/trettondedag-jul/feed/ 0 Värnlösa barns dag http://www.mariee.se/2008/12/28/varnlosa-barns-dag/ http://www.mariee.se/2008/12/28/varnlosa-barns-dag/#comments Sun, 28 Dec 2008 12:31:05 +0000 Marie http://www.mariee.se/?p=2717

menlösa barns dag, numera värnlösa barns dag, en redan vid slutet av 300-talet i både öst- och västkyrkan spridd festdag i julveckan (i väst 28, i öst 29 december) till minne av de barn som Herodes lät mörda när han fick veta att Messias var född (Matt. 2:16-18). Den avskaffades som allmän helgdag i Sverige 1772.

I katolska länder har den firats med bl.a. barnprocessioner. Till de profana sederna hör att (i t.ex. Nederländerna) barn och föräldrar denna dag byter roller (och kläder).

Källa: www.ne.se (2008-12-28 Nationalencyklopedin • Lång
http://www.ne.se.ezproxy.lhs.se:2048/artikel/254477)

Läs även andra bloggares åsikter om,

]]> http://www.mariee.se/2008/12/28/varnlosa-barns-dag/feed/ 0 Nu är det jul igen… http://www.mariee.se/2008/12/24/nu-ar-det-jul-igen/ http://www.mariee.se/2008/12/24/nu-ar-det-jul-igen/#comments Wed, 24 Dec 2008 07:19:35 +0000 Marie http://www.mariee.se/?p=2666

Jul

jul (jfr fornvästnordiska jól, ett ord som ännu inte fått någon tillfredsställande etymologisk förklaring), den kristna högtid som firas 25 december till minne av Jesu födelse (fornsvenska Kristi födslodagher eller Herrens födslodagher, på latin in nativitate Domini eller dies natalis). Firandet av Jesu historiska framträdande i världen anknyter till äldre sed att fira högtid i samband med vintersolståndet. I östkyrkan har epifania (6 januari, vår trettondedag jul) den starkaste ställningen; då firas Jesu dop eller hans födelse. Detta sammanhänger med gamla beräkningar av vintersolståndet i östra medelhavsområdet.

Att högtidlighålla födelsedagar har inom kyrkan uppfattats som en hednisk och gudlös sedvänja, beskriven i Bibelns berättelser om Farao och Herodes. Först vid 300-talets mitt började man i det kristna Rom fira Jesu födelse; tidpunkten för födelsen anges dock inte i evangelierna. Sannolikt inrättades högtiden som motvikt till firandet 25 december av solguden som romersk riksgudomlighet, dies natalis solis invicti (‘den oövervinneliga solens födelsedag’), en skapelse av soldatkejsaren Aurelianus år 272 e.Kr. Möjligen har kalendariska spekulationer medverkat, varvid världens skapelse, Kristi lidande och Marie bebådelse förlades till 25 mars. Sol- och ljussymboliken kring Jesus Kristus underlättade den kristna omtolkningen.

Norröver åtföljdes julen även av utomkristna folkliga bruk från romerska saturnalier och nyårsfester. Anknytningen till förkristen nordisk religion är svårare att göra; källorna är tysta eller flertydiga. Ordet jól dyker upp första gången ca 900 i ett hyllningskväde till Harald Hårfager i formen "dricka jul". Men tidpunkt och innehåll är ovissa; sannolikt handlade det snarare om en fruktbarhetsfest, ett alvablot på senhösten till "god årsväxt och fred", än om ett midvinterblot som i Snorre Sturlassons kungasagor.

Carl-Martin Edsman 

Julens gudstjänster

 

Till julfirandet hör, förutom juldagens huvudgudstjänst, julbön på julaftons eftermiddag, midnattsmässa på julnatten och julotta på juldagens morgon. Medan julottan tidigare hade en dominerande ställning har julbönen och på senare tid även midnattsmässan alltmer tagit över som folklig julgudstjänst. Särskilt inom katolska kyrkan har midnattsmässan en stark ställning, medan julottan där är sällsynt.

Julgudstjänsterna har sina rötter i kyrkans historia. Utöver juldagens huvudgudstjänst tillkom i Rom från 400–500-talen en mässa, först firad på efternatten mot juldagen, senare vid midnatt, och en mässa firad i gryningen. Båda spreds under tidig medeltid. Julottan härrör från julnattens matutin (jfr tidegärd); den omformades relativt snart efter reformationen till en gudstjänst huvudsakligen bestående av predikan och psalmsång. Särskilt i germanska länder (och i USA) har julfirandet gett upphov till en mycket rikhaltig kyrkomusik. Jfr kyrkoåret. Annandag jul är ägnad Stefanos, den förste martyren. Han firades 26 december redan innan julen infördes.

Anders Ekenberg

Källa: www.ne.se (2008-12-24 Nationalencyklopedin •
http://www.ne.se.ezproxy.lhs.se:2048/artikel/217863)

 

Julklapp

julklapp, ursprungligen namnet på en äldre inhemsk, svensk allmogesed, som bestod i att man vid jul kastade in en halmfigur, ett vedträ eller annan skämtgåva, försedd med en ofta satirisk vers eller tillägnan. Inom högre stånd hade nyårsgåvor äldre hävd och omnämndes redan på 1000-talet i Norge. År 1762 konstaterades i tidningen Swenska Mercurius att nyårsgåvor bara förekom bland tjänstefolk, medan "julklappar blivit mera gängse bland förnämt folk". Första gången sådana i nutida bemärkelse omnämns är i Carl Tersmedens minnen för år 1731. Julklappar utdelades i Sverige sannolikt redan mot 1700-talets slut av en till julbock utklädd person, en roll som hundra år senare övertagits av jultomten.

Källa: www.ne.se (2008-12-24 Nationalencyklopedin •
http://www.ne.se.ezproxy.lhs.se:2048/artikel/217945)

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

]]> http://www.mariee.se/2008/12/24/nu-ar-det-jul-igen/feed/ 1 3:e advent http://www.mariee.se/2008/12/14/3e-advent/ http://www.mariee.se/2008/12/14/3e-advent/#comments Sun, 14 Dec 2008 07:55:12 +0000 Marie http://www.mariee.se/?p=2530

Advent

 adve´nt (latin adve´ntus [Do´mini] ‘[Herrens] ankomst’, av adve´nio ‘anlända’) ingår i kyrkoåret som en förberedelse till julen sedan slutet av 400-talet. Perioden omfattar tiden från fjärde söndagen före jul t.o.m. julafton. Första söndagen i advent inleder kyrkoåret.

Källa: www.ne.se ( http://www.ne.se.ezproxy.lhs.se:2048/artikel/108560 )

 

adventsljus

adventsljus, fyra levande ljus som tänds söndagarna i advent, ett den första söndagen, två den andra osv. Seden kan i Sverige spåras tillbaka till 1800-talets slut. En föregångare vid denna tid var adventsgranen, ofta placerad i t.ex. kyrkor och sjukhus, och med ett större antal ljus som tändes på adventssöndagarna. Under 1920- och 1930-talen blev seden med fyra adventsljus vanligare, och särskilda adventsstakar (adventsljusstakar) började säljas i affärerna.

Källa: www.ne.se ( http://www.ne.se.ezproxy.lhs.se:2048/artikel/108573) 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

]]> http://www.mariee.se/2008/12/14/3e-advent/feed/ 1 Jag önskar alla en trevlig lucia… http://www.mariee.se/2008/12/13/jag-onskar-alla-en-trevlig-lucia/ http://www.mariee.se/2008/12/13/jag-onskar-alla-en-trevlig-lucia/#comments Sat, 13 Dec 2008 07:18:27 +0000 Marie http://www.mariee.se/?p=2515  

 

Lucia

Lucia, d. ca 304, kristen jungfru från Syrakusa, martyr, troligen under Diocletianus förföljelse. L. ingår i den romerska mässans kanon och firas 13 december. I senare legender berättas att hennes försmådde älskare förgäves sökte föra henne till ett horhus, att man sökte bränna henne på ett bål, som dock inte skadade henne, och att man slutligen stötte ett svärd i hennes hals. Anknytningen till ordet lux (latin, ‘ljus’) är förmodligen anledningen till att hon åkallats för ögonsjukdomar; hon avbildas med två ögon på en tallrik.

Luciafirande

De i stor utsträckning unika svenska bruken kring L. består av tre komponenter: en medeltida, en med rötter i 1600- och 1700-talen samt en nutida.

Luciafirande

Medeltiden

Under medeltiden markerade L. julfastans ingång, vilket blev orsak till ett omfattande kalasande före gryningen. Detta fortlevde även efter reformationen i en regel att man skulle äta t.ex. sju frukostar före soluppgången, varvid den på Lucianatten slaktade julgrisen levererade råvaran.

Luciafirande

1600- och 1700-talen

Under 1600- och 1700-talen framväxte den svenska lussebrudstraditionen. Det var troligen i början av 1700-talet som kinkenjestraditionen i främst Västergötland överfördes till Luciadagen med sin utklädning, som nu bytte namn till lussebrud. Denna är första gången noterad 1764 på Horns boställe n. om Skövde (jfr lussekatt). Att detta upptåg hamnade på just Luciadagen kan bero dels på dennas framträdande ställning i äldre allmogetradition, dels på att man i den slotts- och herrgårdsmiljö där seden med lussebrud sannolikt uppkom kunde associera mellan Lucianamnet (och dess anknytning till lux, ‘ljus’) och ljuskransen. Det fanns dessutom på många håll i Sverige en äldre typ av utklädning till lussegubbar, ett av jultidens många tiggeriupptåg. Detta Luciafirande levde som en lokal tradition i Vänerlandskapen men började under 1800-talets senare del spridas bl.a. till folkhögskolor o.d. även i andra delar av Sverige. Även västsvenska studenter i Lund och Uppsala förde med sig seden. Enligt en av Hilding Celander framförd och av Martin P:n Nilsson accepterad teori skulle i stället lussebruden kunna härledas ur den i stjärngosseupptågen medverkande änglafiguren. Även N.-A. Bringéus har varit benägen att tolka Luciaupptåget som utvecklat ur äldre inhemska maskerings- och utklädselupptåg.

Luciafirande

Modernt Luciafirande

Det moderna Luciafirandet inleddes när Stockholms Dagblad 1927 anordnade det första offentliga Luciatåget. Den nya seden spreds mycket snabbt över landet, oftast genom lokalpressens initiativ, liksom även till svenska Finland, där dock seden redan tidigare introducerats vid bl.a. skolorna. Lussandets snabba spridning kan sammanhänga med en tendens till ökat julfirande på arbetsplatser, i skolor och ålderdomshem, i föreningslivet, etc. Där var L. användbar med inslag som låg i tiden: show, skönhetstävling och välgörenhet.

Den vanliga Luciasången fick sin text ("Natten går tunga fjät…") 1928 av Arvid Rosén (1895–1973) på Teodoro Cottraus (1827–79) melodi "Barcarola napolitana" ("Sul mare lucica…").

Luciafirande

Övertro

En hel del övertro var knuten till Lucianatten, som ansågs vara årets längsta (vilket den också var under delar av medeltiden p.g.a. kalenderns förskjutning). Från L. associerade man vanligen till djävulsnamnet Lucifer och trodde att "Lussepär" eller den fruktade "lussefärden" under L:s kommando drog fram genom natten. Andra bruk hängde ihop med likheten mellan orden lus och Lucia – den natten kunde man t.ex. säga upp loppor och löss för avflyttning. Luciadagen var allmänt försedd med arbetsförbud, bl.a. mot vedhuggning och kringgärningar, vilket bör ha varit välbetänkt med tanke på morgonens fyllefest.

Källa: www.ne.se (http://www.ne.se.ezproxy.lhs.se:2048/artikel/245003) 

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

]]> http://www.mariee.se/2008/12/13/jag-onskar-alla-en-trevlig-lucia/feed/ 10