Allmänhetens intresse för lärare och läraryrket verkar vara på väg in i absurdum. Har allmänintresset övergått till en hetsjakt istället ? Idag skriver SvD om att dagens nyblivna lärare är mindre begåvade än vad de nyblivna lärarna var för 15-20 år sedan.
Det är forskarna Jonas Vlachos och Erik Grönqvist som i en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Ifau) hävdar att unga och nyblivna ämneslärare i grundskolan inte är lika begåvade som tidigare generationer. Detta har mätts på tre sätt: Med lärarnas gymnasiebetyg, männens resultat från mönstringens begåvningstest samt de mönstrades ledarskapsförmågor. Enligt rapporten syns en nedgång i alla mått sedan 1980- och 1990-talet. (SvD)
Själv måste jag säga att det verkar vara väldigt svårt att "forska" fram säkra resultat när det gäller människors intelligens. Dessutom verkar det som om det i första hand är män det handlar om när det gäller möjligheter att skrapa fram några eventuella resultat som man kan analysera fram ngn tänkbar intelligens ifrån.
Huvudbudskapet i forskningen blev i alla fall:
Forskarnas huvudbudskap blev därmed att sambanden mellan lärarnas grundförmågor och deras resultat som yrkesmänniskor inte så lätt låter sig ringas in. Det finns inget enkelt sätt att välja ut de studenter som är bäst lämpade för läraryrket. (SvD)
Nu presenteras denna rapport en vecka innan Sigbrit Franke lägger fram ett betänkande angångde lärarutbildningen. Hon skulle gärna se att lärarutbildningens antagning ska kompletteras med någon form av test.
Däremot vill hon gärna att betygen kompletteras med någon form av test vid antagningen till lärarutbildningen.
– Jag tycker att det vore intressant att närmare utreda möjligheten att också använda sig av lämplighetsprov just när det gäller lärarutbildningen, säger Franke.
Ett sådant prov skulle kunna visa motivation för yrket, förmåga att uttrycka sig i tal och skrift och pedagogisk förmåga, enligt Franke. (SvD)
Där håller jag fullkomligt med henne. Jag har under min tid som lärarstudent läst texter från andra studenter som inte ens skulle ha blivit godkända i år 7. Ett par av texterna har mer eller mindre varit oläsbara då man inte kunde finna ngn röd tråd i dem utan de var bara ett virrvarr av tankar ofta blandat med ett oändligt antal stavfel. Dessutom har jag mött studenter som inte vågar tala i grupp och absolut inte inför publik. Dessutom har jag träffat ett par stycken som har talat så otroligt dålig svenska att det har var omöjligt att förstå vad de sa, jag har då funderat på hur det ska gå när dessa lärare sedan ska ut och undervisa barn. Om vi studenter inte förstår vad de säger som åtminstone vet ungefär vad det är de talar om, hur ska de kunna förklara sådana saker för eleverna som kanske är helt nya för dem…de har ju själva inte orden? Jag har även träffat på studenter som inte tycker om barn.
Ja, jag tycker verkligen att betygen ska kompletteras med någon form av lämplighetstest innan man antas till lärarutbildningen! Det är många lärarstudenter som har talat om detta och vi har många gånger förvånats över att det inte redan nu sker. Bara en sådan sak som att man kanske ska ha ett rent brottsregister innan man ska arbeta med barn?
Läs också: Lärares förmågor påverkar vissa elevers studieresultat.
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Lärare, Lärarutbildning, Forskning, Intelligens, Sigbrit Franke, Betyg, Nationella prov