Jag lever som jag lär 
Här är jag i min svarta nyårsstass.
Här syns mitt halssmycke lite bättre. Jag köpte det för ganska många år sedan, men det är fullt gångbart än idag .
Maxi med pojkvän, väntar på middag…
En bild från nyårsbordet….
Här är tunnbrödsnittarna…(hur goda som helst)….
Läs även andra bloggares åsikter om Foto, Bilder, Nyår, Nyårsmiddag, Mode, Smycken, Accesoarer
God morgon på er alla som är uppe med tuppen. Här är det ingen skillnad på om det är nyårsdagen eller arbetsdag, vi är uppe tidigt ändå. Är det inte Mini som vaknar tidigt så är det ngn av hundarna.
Vi hade i alla fall väldigt trevligt igår. Det blev mina föräldrar och Maxi samt hennes pojkvän som kom hit. Vid niotiden körde jag sedan hem Maxi med vän, de skulle sedan vidare till sina vänner.
Kvällen blev i övrigt lugn med en massa god mat. Vi började med lite olika typer av förrätter. Jag hade egentligen tänkt göra någonting på löjrom, men jag fick inte tag i någon. Jag var antagligen för sent ute. Så det blev lite smörgåssnittar, tunnbrödsnittar med rökt lax och pepparrotsvisp samt avokado med rödlök- och stenbitsromsröra och citron (det var bland annat detta jag skulle haft löjrom till).
Till huvudrätt blev det oxfilé med potatisgratäng och bearnaisesås. En "säker" rätt som är svår att misslyckas med (jag kör på säkra kort när det är nyår, både när det gäller klädsel och mat ). Efterrätten blev vaniljglass med varm hjortronsylt. Ungdomarna valde i och för sig chokladsås och strössel istället för sylten.
Jag brukar skryta med att våra hundar inte är ett enda dugg rädd för några nyårsraketer. Det har aldrig varit några problem, men i år blev helt plötsligt vår äldsta hund Liza jätterädd. Hon flämtade och skakade och hade verkligen panik i ögonen. Hon flyttade sig omväxlande från mitt knä till mannens knä, men var inte helt nöjd någonstans. Storpudeln brydde sig däremot inte alls, hon sov sig igenom smällarna och den andra mellanpudeln satt lugnt bredvid mig och tittade på himlen ). Det var en ny erfarenhet att ha en så rädd hund hemma, jag tyckte så synd om henne, men hontillslut ned sig och somnade lugnt bredvid mig.
Både Medi och Maxi skickade ett sms under natten där de talade om att de var hemma och att allting var bra. Det känns skönt nu på morgonen, annars hade jag undrar hur nyårsnatten hade varit för dem. Naturligtvis pratade jag med båda klockan tolv, men det är ju många timmar kvar av natten efter tolvslaget. Just nyårsfirandet tycker jag är lite jobbigt, med tanke på att det är så otroligt mycket fylla på ungdomsfesterna. Jag vet inte varför det bara måste hävas in en massa alkohol just då, märklig tradition tycker jag. Vad är det för skillnad på den festen och alla andra fester och tror de verkligen att de blir bättre ju fullare de är? Jag är alltid rädd att Medi och Maxi ska inta samma inställning…..
Läs även andra bloggares åsikter om Nyår, 2009, Nyårsmiddag, Fest, Fylla, Ungdomar, Oxfilé, Löjrom, Ungdomskultur, Tradition
nyår, den dag från vilken man räknar inträdet av ett nytt år, avhängig av den kalender man använder i en viss kultur; även den fest eller helg som är förknippad med denna dag. Fram till 153 f.Kr. räknade romarna årets början från 1 mars, därefter från 1 januari.
Den tidiga kristna kyrkan tog avstånd från de uppsluppna fester varmed man i romerska riket firade nyåret och förlade därför årets början till 25 december, och 1 januari firades i stället som dagen för Kristi omskärelse. Vissa kyrkor föredrog att låta nyår infalla nio månader tidigare, nämligen vid Marie bebådelsedag 25 mars, vilket var officiell nyårsdag i Storbritannien till 1753, medan man i Bysantinska riket valde 1 september; detta datum räknades som nyårsdag i Ryssland ända till 1700.
Det var inte minst tillkomsten av tryckta almanackor som återinförde 1 januari som nyårsdag, vilket efter dagens kyrkliga innebörd (Jesu omskärelses fest) kallas circumcisionsstilen.
Källa: www.ne.se (http://www.ne.se.ezproxy.lhs.se:2048/artikel/273496)
nyårsfirande, viktig del av den religiösa festkalenderni de flesta levande och döda kulturer. Några grundelement finns t.ex. hos indianerna i n.v. Kalifornien, där ceremoniernas syfte är att förnya världen. Symboliskt återuppbyggs den heliga danshyddan; den nya elden tänds; förstlingen från fiskafänget eller skörden offras och andra riter utförs för att avvärja olyckor under det kommande året. Ceremonierna sägs vara instiftade av de andevarelser som före människorna befolkade jorden. – Jfr akitufesten
Det västerländska nyårsfirandet (och nyårsgåvorna) har rötter i romarnas calendae (januariae), kalenderfesten, som överlevde kristendomens införande. Den spred sig över större delen av Europa och fick på sina håll karaktär av karnevalsupptåg.
Till äldre folktro hörde att ens beteende på nyårsdagen skulle komma att utmärka resten av året: man skulle därför stiga upp tidigt för att vara morgonpigg under året, bära fina kläder för att inte behöva sakna kläder och äta ett äpple på morgonen för att förbli frisk ett år framöver. Däremot skulle man inte betala eller ge bort något under nyårsdagen, då blev det nya året idel utgifter. Man fick inte ens bära ut soporna, ty då "bar man bort lyckan" från hemmet. Man observerade också årets första besök av någon utomstående: kom det en man betydde det tur, medan en kvinna betydde otur under året.
Det moderna nyårsfirandet skiljer sig starkt från det familjecentrerade julfirandet genom att i stor utsträckning försiggå på restauranger och nöjeslokaler och har som familjefest i hög grad utformats av radions och TV:s programutbud – t.ex. nyårsvakandet, som tidigare inte var särskilt vanligt. En sed med gamla anor (om än förr i enklare form) är uppskjutandet av raketer, motsvarat av en äldre tids "nyårssmällar" eller "nyårsskjutning" med bössor, från början troligen ett sätt att hålla onda väsen på avstånd. Uppvaktandet av överordnade genom visiter på nyårsdagen har anor från 1600-talet och har hört hemma främst i ämbetsmanna- och officerskretsar.
Källa: www.ne.se (Nationalencyklopedin • Lång
http://www.ne.se.ezproxy.lhs.se:2048/artikel/273498)
Medi ringde i morse och sa att hon hade klädångest inför nyårsafton. Hon har redan köpt en klänning men är nu rädd för att den är för fin. Mamma vad tycker du att jag ska ha på mig? frågar hon desperat.
Mitt svar till henne och till alla andra som har eventuell klädångest inför nyår är att satsa på ett säkert kort – svart. Svart går alltid bra, överallt till allting. Är man som Medi ung och smal tycker jag att man ska satsa på en svart top och figurnära kjol. Är man inte fullt så ungs eller smal kan man satsa på något som sitter lite lösare, men det ska vara genomgående svart. Svart betraktas som både tufft och silfullt, helt beroende på hur kläderna "doseras". Vill man vara sexig får man satsa på en kortare kjol och en något mer urringad top, vill man vara stilig är det bra om kjolen åtminstone går till knäna och toppen bör inte skylta med sitt innehåll. Dessutom kan man lägga sig någonstans mitt emellan. Så enkelt är det faktiskt att fixa en gångbar nyårsstass.
Är man som mig inte helt överförtjust i kjolar går det bra med en svart top med ett par svarta byxor till. Samma recept gäller här….vill man vara lite sexig gäller det nog att hitta ett par byxor som är ganska så figurnära, vill man vara stilig är det bra om man hittar ett par byxor med lite "svung" i )
Lägger man sedan till några utmärkande smycken så är saken klar…glitter och glamour hela natten lång och man behöver inte känna att man inte passar in. Ärligt talat så är det mycket svårare att avgöra om någon som bär svart är överklädd eller underklädd…det gäller alltså bara att vara lite smart )
Läs även andra bloggares åsikter om Kläder, Nyår, Nyårsstass, Nyårskläder, Glitter, Glamour, Den lilla svarta, Klädångest
