Jag måste säga att detta faktiskt är en snygg räddning som konstfack gör. Den är både väl genomtänkt och framför allt välskriven, någon har tänkt till och inte bara på inte en front, sådant uppskattar i alla fall jag. Däremot kan man ju fundera på om vad de själva tycker egentligen…men räddningen var i alla fall snygg, speciellt om man tänker på förutsättningarna för den.
Läs även andra bloggares åsikter om Konstfack, Pykos, Tunnelbana, Etiska regler, Handledare, Samhälle, Juridik
Lästips!
Återigen härjar en debatt angående fildelning hos En liten tant som tillfälligt har bytt namn till "En tjôtig jävla tant", jag rekommenderar verkligen ett besök där!!
Läs även andra bloggares åsikter om Fildelning, Offentlighetsprincipen, Etiska argument, Pirater, Teknik, Digitala samhället, Samhälle, Politik, Upphovsrättslagen, Vuxna, Tonåringar
Jag har med ett stort leende på läpparna precis läst SvD, Brännpunkt där Tanja Bergkvist, filosofie doktor i matematik, frågar om all genusforskning verkligen är vetenskap eller om delar av det rentav är galenskap. Hon hänvisar till ett 3-årigt projekt som Vetenskapsrådet har beviljat, "Trumpeten som genussymbol" där man bland annat ska undersöka misstänkta genusspecifika klanger hos instrumentet. Hon beskriver också valda delar ur projektbeskrivningen:
”Den övergripande frågeställningen är att undersöka vilka mekanismer och sociala och kulturella sammanhang i tid och rum som gestaltas, skapas och återskapas genom trumpeten som genussymbol.
För att kunna utkristallisera dessa blir det nödvändigt att problematisera begreppen manligt och kvinnligt och undersöka närmare de föreställningar som är verksamma och skapar trumpeten som markör för manlighet.
Vilka normer ligger bakom detta? Hur kommer dessa till uttryck och hur tvingande tycks de vara?
Frågor som leder mig är: Vilken klang i trumpetens breda klangspektrum blir till norm och vilken klang uppfattas som avvikande och kallas för kvinnlig respektive manlig? Vad händer med klangen, när trumpetaren spelar med en ’kvinnlig klang’?
För att komma åt konstruktionen av trumpetbilden ska jag även analysera trumpetdiskurser både i akademisk tradition och i populära sammanhang.
Någon liknande studie har inte tidigare gjorts. Genusperspektiv har länge inte tagits i beaktning inom trumpetforskningen. På det viset innebär det planerade projektet ett viktigt kunskapstillskott inom forskningsfältet.
Intresset för genusforskningen ligger i att undersökningen kommer att belysa hur genus konstrueras i musiksammanhang, kopplat till instrumentet trumpet.” (SvD, Brännpunkt 09-03-01)
Sedan kommer vi till den roligaste delen (enligt mitt tycke och smak..observera att matematiken är inblandad..;-)). Hon drar en parallell till matematik och hur en hur en liknande projektansökan då skulle se ut:
"Jag tänkte börja med att ur ett genusperspektiv problematisera klassen av ekvationer i två variabler x och y, där x utgör den kvinnliga komponenten och y den manliga. Hur ofta förekommer y i förhållande till x, och vilken av dessa variabler tilldelas genomgående den högsta exponenten i såväl forskningsartiklar som studentlitteratur?
Hur påverkar detta i ekvationen inbyggda könsmönster den kvinnliga studentens självbild, och vilka mekanismer ligger bakom den förtryckarstruktur som döljer sig inom flerdimensionell analys?
Vilka matematiska normer (olika sätt att mäta längden av en vektor i ett normerat rum) ligger bakom detta problematiska faktum?
För en heltäckande analys måste man här även inkludera begreppet intersektionalitet, som innebär att ekvationen skapar sin identitet även utifrån övriga ingående variabler, utöver x och y.
Frågor som leder mig är: Kan man könsneutralisera en godtycklig ekvation i flera variabler genom en transformation eller social konstruktion som återför alla variabler på en icke könskodad variabel z?
Vad kan man i så fall säga om den primitiva funktion som erhålls efter integration med avseende på z? Är den primitiva funktionen manligt könskodad medan den komplexa variabeln z är kvinnlig?
Denna hypotes har starkt experimentellt stöd men måste ledas i bevis.
Hur kan man i så fall problematisera att kvinnligt/manligt gestaltas, skapas och återskapas i ekvationen även efter könsneutraliseringsprocessen?
Detta genusperspektiv är helt nytt – ingen liknande studie har tidigare gjorts för att problematisera flervariabelanalysen utifrån de könsroller som de
olika variablerna påtvingar ekvationerna. " (SvD, Brännpunkt 09-03-01).
Hahaha…vilken underbar parallell och fantastiskt skönt att se att det finns människor som kräver lite verklighetsförankring 
.
Kanske bör jag för tydlighetens skull tillägga att jag egentligen är för genusforskning, däremot anser jag inte att man ska "slösa" bort pengarna på vilka projekt som helst. Något mer jordnära projekt om jag får önska…
Läs även andra bloggares åsikter om Vetenskapsrådet, Forskning, Universitet, Höskolor, Genus, Genusforksning, Vetenskap, Genusperspektiv, Projekt, Matematik, Trumpet, Miusik, Klanger, Offentlig verksamhet
Bloggtips!
Om någon är intresserad av debatt angående fildelning vill jag bara tipsa om att göra ett besök hos En liten tant, just nu pågår där en rungande debatt.
Läs även andra bloggares åsikter om Fildelning, Upphovsrätt, Pirate Bay, Integritet, Allmänheten, Facebook, Yttrandefriheten, Offentlighetsprincipen, Makt
Hahaha….egentligen är det vansinnigt roligt och framför allt ett intressant fenomen…förlovningen mellan Victoria och Danliel menar jag. Nu tänker jag på alla värderingar som sätts på sin spets. Helt plötsligt är det ombytta roller. Nu är det HON som har makten, statusen och möjligen också pengarna. Dessutom kommer hennes blivande mans yttersta roll bli att stötta HENNE i HENNES arbete, eller som han uttrycker det själv; att han vill göra ett bra jobb vid sidan om kronprinsessan. Tänk bara vilka värden som utmanas och inte bara på gräsrotsnivå. Det är klart att detta skakar om.
Vi kan behöva lite sådana här omskakningar i värderingarna här i Sverige. Vi pratar om både jämställdhet och mångkultur, men samtidigt ska helst inga värderingar varken rubbas eller utmanas. Det blir genast debatt om könsrollerna är de omvända. Jag tycker vi ska vara glada för att vi har ett "modernt" kungahus som kan gå i bräschen för resten av samhället. Det kommer att behövas i framtiden, så kära kungahus fortsätt att skaka ni bara 
Läs även andra bloggares åsikter om Victoria, Daniel, Förlovning, Bröllop, Gräsrötter, Genus, Jämställdhet, Feminism, Könsroller, Samhälle, Makt, Status, Pengar
Hahaha, hittade detta på SvD.se
Läs även andra bloggares åsikter om Mona Sahlin, Språkbegåvning, Politik, Samhälle, Socialdemokraterna, Youtube
Jag gjorde ett besök hos Gerdaus skolblogg och fann jag att regeringen har besämt sig för att under 2009 satsa 125 miljoner kronor på att höja resultaten i matematik i de naturvetenskapliga ämnena (se pressmeddelande).
Nu har regeringen gett Skolverket i uppdrag att på fler sätt förbättra undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik. För detta får Skolverket 107 miljoner kronor under 2009. Den största delen, 87 miljoner kronor, är medel som kommuner och fristående skolor ska kunna söka för att utveckla sin undervisning i matematik i grundskolan. (Skolverket.se)
Själv kan jag naturligtvis bara le och vara glad åt detta, då matematik är min huvudsakliga inriktning.
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Matematik, No, Teknik, Matematikinrikning, Kommun, Undervisning, 2009
Expressen skriver idag om hur lärare i Malmö hoppar av yrket på grund av låga löner, stora klasser och svår arbetsmiljö.
Hittills har Malmö kommun valt att ge lägre lönepåslag än många andra kommuner. I dag är rikssnittet för LR:s lärare 26 853 kronor, i Malmö är det nästan 1 000 kronor lägre. (Expressen.se)
Läs också: Sydsvenskan.se – Låga lärarlöner i Malmö
Läs även andra bloggares åsikter om Lärare, Lärarlöner, Malmö, Malmö kommun, Protest, Arbetsmiljö, Lågavlönade, Löneutveckling
Idag skriver DN om hur konkurrensen ökar skolor emellan när Stockholms läns gymnasieelever minskar.
För eleverna Milou Lugmair och Eleonor Lefvert handlar det om vidareutbildning, för skolorna handlar valet om överlevnad. Skolpengen varierar efter program men i Stockholm inbringar varje elev i snitt drygt 75.000 kronor per år och skola. Friskolorna, som ska generera vinst, är extra måna om att locka till sig så många som möjligt. Och om konkurrensen om eleverna är hård i dag blir den stenhård framöver. Gymnasieelever är nämligen en bristvara. (DN.se)
Utbildningsförvaltningen räknar med att gruppen 16-18-åringar i länet minskar med drygt 12.000 individer fram till 2016, från cirka 77.000 till 65.000 stycken. Det motsvarar elevantalet på 48 fristående gymnasieskolor, som i genomsnitt har 250 elever var. (DN.se)
Framtida huggsexor om eleverna kan ju ge en intressant utveckling av debatter och övriga skolpolitiska sammanhang…
Läs även andra bloggares åsikter om Gymnasieskolan, Konkurrens, Friskolor, Skolpeng, Stockholms län, Utbildningsförvaltningen, Skola, Utbildning, Politik, Samhälle,
Läs om Dagens bortförklaring hos Chistermagister. (Nu är det i och för sig gårdagens 
).
Läs även andra bloggares åsikter om Mållgan, Låtsaskompis, Nyheter, Rattfylla, Polis, Tingsrätt, Dom
IT i skolan behöver en uppgradering skriver Håkan Ogelid, Computer Sweden. Han menar bland annat att alltför många elever aldrig kommer i kontakt med en nätuppkopplad dator vilket anligt honom innebär att:
Varje dag går Sverige miste om supertalanger i programmering. (CS.se)
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Sanhälle, IT, Internet, Uppgradering, Programmering, Nätuppkoppling
Idag skriver SvD om att fria tider kan vara krävande för studenter. Själv har jag om och om igen sett samma sak på universitetet. Vissa studenter kan bara inte studera alls om de inte är pressade. Det innebär att de läser all kurslitteratur och skriver sina tentor i absolut sista minuten. Själv undrar jag vad det blir för kvalitet på utbildningen då. Kan man verkligen tillgodogöra sig 6 böcker som man mer eller mindre har idiotläst på en vecka? Det är kanske inte så konstigt att jag ofta får frågor angående både kursen, litteraturen och tentorna.
Vi lite äldre studenter som redan har familj och barn tror jag är bäst på att strukturera oss (har inte gjort ngn undersökning ) men det beror nog på ren överlevnadsinstinkt som student. Det skulle inte vara möjligt för oss att säga upp familjen under en veckas tid för att idiotplugga. Vi får helt enkelt portionera ut våra studier så att vi hinner med allting inom ramen för en kurs, men på så vis får vi också bra struktur på våra studier.
Läs även andra bloggares åsikter om Studenter, Föreläsningar, Schema, Universitet, Högskola, Litteratur, Tenta, Kurser, Studier
Nu har Skolverket publicerat uppgifter om provbetyg och slutbetyg för alla skolor i Sverige i databasen SIRIS. Tanken är att detta ska vara ett stöd för skolorna i deras kvalitetsarbete och samtidigt mana till diskussion om en likvärdig betygsättning.
Enligt läroplanen (Lpo 94) ska läraren vid betygssättning utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper och göra en allsidig bedömning. Hur stor del ett nationellt prov ska utgöra av underlaget vid betygssättningen finns inte reglerat.
- Att det finns skillnader mellan de resultat som eleverna har på proven och på betygen kan man förvänta sig. Problemet är att det finns stora skillnader mellan skolor, vilket är ett tecken på att betygssättningen inte är likvärdig, menar Tommy Lagergren, enhetschef på Skolverket. (Skolverket.se)
Själv är jag emot att de nationella proven ska utgöra den största grunden för betygsättningen. Det finns elever som mer eller mindre får blackouter bara man nämner prov. En provsituation är en onaturlig situation och det borde verkligen finnas ett massivt underlag av annat bedömningsmaterial som skulle vara minst lika värdefullt som nationella prov.
Återigen baserar jag mina åsikter på egen erfarenhet. Sådana elever som är jag som jag själv är det ju inga problem med. Jag är en riktig tävlingsmänniska och blir otroligt taggad när det är prov vilket leder till att jag är som bäst under press. Däremot har jag nära familjemedlemmar som presterar som sämst under press. Jag anser att man måste ta hänsyn till sådant också om man ska ha möjlighet att nå en likvärdig både utbildning och betygsättning, annars mäter man ju inte kunskap utan bara vilka som presterar bäst i provsituationer.
Att resultaten ser olika ut för skolorna kan ha olika förklaringar. Lärare kan ha ett bredare underlag än provresultatet för att bedöma elevernas måluppfyllelse. Det kan även bero på att skolorna har satt in särskilda insatser för elever som inte klarar proven, eller att de inte har satt in särskilda insatser. Det finns även variationer mellan klasser inom skolor och hur enskilda lärare bedömer eleverna. (Skolverket.se)
Återigen kommer vi till alla lokala variationer, jag har fortfarande svårt att tro att man verkligen gynnar en likvärdig utbildning med tanke på alla oändliga lokala variabler som finns idag…
Läs även andra bloggares åsikter om Skola. Utbildning, Politik, Samhälle, Nationella prov, Likvärdig utbildning, Betygsättning, Slutbetyg, Provresultat, Skolverket
I Du och Jobbet kan man läsa om att lärare har Sveriges sämsta psykosociala miljö och bygger på uppgifter som SCB har tagit fram åt dem. De skriver att var fjärde lärare både jobbar under hög anspänning och samtidigt tycker att de saknar stöd i sitt arbete.
Att ha ett yrke med hög anspänning innebär att man utsätts för höga krav och samtidigt har små möjligheter till inflytande och kontroll över sitt arbete.
Arbetssituationen blir än mer pressad om man saknar stöd av andra (chefer eller arbetskamrater). (Du och jobbet.se)
Metta Fjelkner på Lärarnas Riksförbund säger så här:
Det finns många förklaringar till att lärare pressas hårt på jobbet, kommenterar Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund (LR).
- Det ställs höga krav på lärare på väldigt många områden. Lärare ska vara allkonstnärer, inte bara eminenta pedagoger, utan dessutom socialarbetare och ta sig an elever med problem, administrera och marknadsföra skolan. Uppgifter som lärarna inte är utbildade för har tillkommit, utan att något tagits bort.
Lyssnar man på lärare generellt så säger de ungefär samma sak som Metta Fjelkner. Kanske är det även detta man måste titta lite närmare på när man utvärderar skolan och funderar över varför den inte ser ut som man önskar att den ska göra. Det är så lätt att skylla på lärarutbildningen och olika typer av krav, men om skolan håller på att utvecklas till en organisatorisk "katastrof" så spelar det ju ingen som helst roll hur bra lärarutbildningen är eller hur kompetenta lärarna blir, det finns ju varken tid eller ork att utnyttja sin egen fulla kapacitet…
Läs även andra bloggares åsikter om Psykosocial miljö, Arbetssituation, Lärarnas Riksförbund, Metta Fjelkner, Pedagoger, Lärare, Socialarbetare, Administratör, Marknadsföring, Arbetskamrater, Skola, Utbildning, Politik, Samhälle
SOU 2008:109
Jag hittade utredningen, det är bara att läsa ). (Klicka på bilden så kommer ni till sidan.)
Sammanfattning:
Utredningen föreslår bland annat en lärarutbildning med en gemensam utbildningsvetenskaplig kärna och ett antal tydliga inriktningar. Två nya yrkesexamina, grundlärare och ämneslärare, föreslås ersätta den nuvarande lärarexamen. Detta innebär att samtliga universitet och högskolor som vill bedriva lärarutbildning kommer att få ansöka hos Högskoleverket om rätt att utfärda de nya examina.
Källa: regeringen.se
Läs också: Thomas Kroksmark
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Samhälle, Skola, Utbildning, Lärarutbildning, Regering, Grundlärare, Ämneslärare, Yrkesexamina, Utiversitet, Högskolor, ögskoleverket, Eamina, Lärarexamen
(Alla ni som inte är lärare eller lärarstudenter kan sluta läsa här. Detta inlägg är förmodligen helt ointressant för er!)
Till en början med finns det en debattartikel angående lärarlegitimation här, det verkar vara mycket som ska in i lärarlegitimationen. Visserligen tycker jag det är bra att man nu funderar över alla aspekter när man ändå är inne på att ta fram en lärarlegitimation. Däremot är jag kanske inte fullt lika glad över alla dessa svängningar just nu, när jag själv snart är klar med min utbildning. Jag har sökt information angående lärarlegitimation med tanke på detta och det har inte varit helt lätt att varken hitta information eller få någon som är insatt att yttra sig eftersom inga beslut är tagna. Skolverket hänvisade till denna länk och menade att jag kunde bilda mig en egen uppfattning om hur jag tror att framtiden kommer att bli!
För mig, som nu går in i slutspurten av min utbildning ,är det högintressant att veta hur tankarna går eftersom jag ännu har en viss möjlighet att påverka min utbildning. Det jag inte vill riskera är att jag går ut och redan då har en så förlegad utbildning att jag inte kan söka lärarlegitimation då jag inte har tillräcklig behörighet för denna. Visserligen talar man om övergångsbestämmelser och om jag nu har förstått det hela rätt så är tanken att man ska ha 8 år på sig att komplettera den utbildning man redan har. Här är det nog i första hand sådana lärare som inte har en lärarexamen i handen man tänker på, men vad jag oroar mig för är att det kanske inte bara blir dessa, utan att man kommer att ställa högre krav på oss som får vår examen i "skarven", speciellt med tanke på att vi inte har varit ute och arbetat ännu.
Jag ställer mig faktiskt mkt kritisk till att inte Stockholms universitet, som har lärarutbildningen jag nu går, tillhandahåller en viss information till oss studenter hur tongångarna går. Dessutom tycker jag att det skulle vara ett krav att tillhandahålla åtminstone studievägledarna sådan information, men den studievägledare jag talade med var så förvånad över mina frågor att jag hörde på henne att sådana tankar eller diskussioner hade i alla fall inte hon tagit del av tidigare. Ur min synvinkel kan jag inte för mitt liv förstå detta. Hur kan man guida studenter i en utbildning om man inte också har ett visst hum om man guidar dem mot en förlegad utbildning eller ej?
Hur som helst så hamnade jag slutligen hos Andreas Mörk på LR. Han var otroligt tillmötesgående och försökte att efter bästa förmåga tillsammans med mig komma fram till något användbart. Vad jag kunde förstå kommer en eventuell ny lärarutbildning och dess krav och en eventuell lärarlegitimation och dess krav att gå hand i hand om jag uppfattat allt korrekt.
Det förslag om en reformerad lärarutbildning som kommit fram under ledning av Sigbrit Franke, är därför mitt bästa tips om man vill försöka att själv bilda sig en uppfattning om hur framtiden kommer att se ut och vilka krav som kommer att gälla för att få lärarlegitimation. Andreas Mörk nämnde dessutom att jag skulle hålla både ögon och öron öppna under de kommande månaderna för det bör komma någonting inom loppet av ett par månader. Det kan ju stämma med tanke på att det är meningen att dessa eventuella bestämmelser/förändringar ska börja gälla från och med 1 januari 2010.
Researchen fortsätter
Läs även andra bloggares åsikter om Samhälle, Politik, Utbildning, Stockholms universitet, Lärarutbildningen, Lärarlegitimation, LR, Lärares yrkesetiska principer, Sigbrit Franke, Riksdag, Regering, Propositon, Övergångsbestämmelser, Behörighetskrav
Hos Skolverket finner man denna information angående lärarlegitimation: Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) , den kan man läsa och sedan försöka finna en egen uppfattning om hur man tror att det kan komma att bli om det nu blir ngn lärarlegitimation.
Läs även andra bloggares åsikter om Skolverket. Lärarlegitimation, Lärarbehörighet, Skola, Utbildning, Lärare, Politik, Samhälle
När jag var inne hos Soffie och hälsade på igår hade hon en massa funderingar angående lärarlegitimationen. Nu undrar jag om det är någon som vet någonting användbart kring detta. Har det varit på tal att man måste ha 15 hp i matematik, svenska och engelska för att få en lärarlegitimation. Eller är det bara om man tänkt att undervisa i dessa ämnen? Jag undrar mest för om det är så, då måste jag läsa in 15 hp engelska innan jag är klar. Jag vill ju inte gärna ha en "förlegad" utbildning redan innan jag börjar.
För mig är det här mkt viktigt att få svar på detta så fort som möjligt eftersom jag har 2 kurser kvar som jag kan välja fritt. Dessa kurser motsvarar just 15 hp vardera. Detta skulle i sådana fall innebära att mina visioner om en kurs i sommar havererar och att jag måste läsa engelska som sista kurs istället.
Även om jag läser in 15 hp engelska så kommer jag inte att utsätta ett enda barn under hela min livstid med att lära dem engelska. Det är nog min största akilleshäl när det gäller mina studier. Läsa går i och för sig bra, jag förstår mkt men grammatiken…den är så undermålig att jag borde bli bannlyst från alla lektioner i engelska för all framtid. Därav hade jag inte tänkt läsa engelska alls, eftersom jag bestämt mig för att aldrig förstöra något barn ). Det måste vara mkt bättre att undervisa i ngt man behärskar och är bra i….
Är det nu så att man måste ha engelska för att få lärarlegitimationen överhuvudtaget, ja då är jag beredd att läsa in en sådan kurs (till egentligen ingen nytta alls eftersom jag kommer att fortsätta vägra undervisa i ämnet). Därför är jag nu ytterst angelägen om att få höra från en vad ni tror och gärna vet om detta!
Läs även andra bloggares åsikter om Lärarlegitimation, Lärarexamen, Högskolepoäng, Svenska, Engelska, Matematik
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Samhälle, Politik
Lästips !
Läs gärna DN:s artikel angående moderaternas förslag om en Nätskola för skoltrötta elever, även Fredrikbloggen skriver om detta.
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Skoltrötthet, Skoltrötta elever, Nätskola, Distansutbildning, Moderaterna, Politik, Samhälle, Elever, Lärare, Kunskap
SvD Nyheter SvD Debatt DN Debatt
Senaste kommentarer