Intresset för att söka till så kallade elitklasser tycks inte vara fullt lika stort som man hade hoppats på, skriver DN.

Försöket med spetsutbildningar på gymnasienivå tillkom i all hast. Skolverket fick uppdraget den 1 december förra året och redan den 15 januari hade 10 skolor vaskats fram ur 100 ansökningar för att vara först ut med att erbjuda riksrekryterade elitutbildningar. Från och med i höst erbjuds sammanlagt 300 platser för teoretiskt intresserade elever i hela landet, som ofta har snabbare studietakt, möjlighet att läsa in universitetskurser och som tar in genom betyg, prov eller särskilda intervjuer.

Men intresset för de nya utbildningarna är svagt. Åtta av tio program har inte tillräckligt med ansökningar för att fylla alla platser. De flesta kommer att starta med grupper kring 20 elever. (DN.se)

Det kan nog vara svårt att hitta riktiga spjutspetsar bland eleverna om det inte finns tillräckligt många att leta bland. Å andra sidan är det kanske märkligt att man startar upp en ny utbildning och sedan förväntar sig at intresset ska vara stort redan från början. Det där med försiktigt föräldrar som vill sina barn väl och därmed också vill sätta in sina barn i välbeprövade verksamheter med gott rykte verkar inte ha varit med i planeringen.

Just elitklasser i grundskolan har den senaste tiden varit föremål för diskussion. Skolminister Jan Björklund (FP) ska presentera en ny skollag före midsommar och ­föreslår bland annat att förbudet mot antagningsprov i teoretiska ämnen slopas. Björklund tvekar inte själv att kalla det för en satsning på elitklasser för de mest studiebegåvade eleverna – något som ogillas starkt av socialdemokraterna. (DN.se)

Dessvärre finns det tydligen väldigt lite klasser kring profilklasser och dess funktion.

I Sverige finns väldigt lite forskning om elitklasser och de utländs­ka studier som är gjorda går inte att direkt applicera på det svenska systemet. Den så kallade Pisa-studien pekar dock på att tidiga elitsatsningar i till exempel Tyskland och Frankrike inte leder till att länderna får något utbildningsmässigt försprång. (DN.se)

 Ann-Christine Kjell man är universitetslektor vid Stockholms universitet och hon har gjort en utvärdering av profilklasser. Hon menar att några av de fördelar som hon kan se med dessa klasser är:

De elever som betraktas som nördar i vanliga klasser var normala barn i profilklasserna. Alla i klassen arbetar mot samma mål och det är inte lika många konflikter i profilklasserna. (DN.se)

Nackdelarna har hon dock inte forskat kring och kan därför inte göra ett eget uttalande om dessa. Däremot hänvisar hon till andra forskare som menar att nackdelarna med profilklasser bland annat är:

Det fanns lärare som påpekade att profilklasserna ledde till en uppdelning mellan vi och dom, det ansågs finare och bättre att gå i ma/no-klass och det kunde uppfattas som negativt av andra elever. (DN.se)

Ja, det är väl bara att vänta och se vad det blir av elitsatsningen. Själv tycker jag att det är bra med lite nya "grepp" i skolan. Det är ett sätt att utvecklas vare sig satsningen lyckades eller inte. Lite nytt tänk måste ändå in i skolan om den inte ska stagnera helt.

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Stockholms universitet, Universitetslektor, Forskning, Profilklasser, Elitklasser, Intagningsprov, Spjutspetsar, Spjutspetsutgildning, Gymnasieutbildning, Högskoleutbildning, Naturprogrammet, Samhällsprogrammet, Byggprogrammet, Matematik, Fysik

Grundskolan kan få elitprov i matematik skriver DN.

Lagen tillåter intagningsprov till estetiska elitklasser för balett och musik i grundskolan. Men inte till klasser för matematik. Dit sker intagning efter närhetsprincipen, något som utbildningsministern vill ändra. (DN.se)

Orföranden i Lärarnas Riksförbund Metta Fjelkner anser att detta inte är speciellt märkvärdigt:

Ordföranden i Lärarnas riksförbund Metta Fjelkner anser att det ska "vara tillåtet att vara duktig i matematik" liksom det är "tillåtet att vara duktig i idrott och musik. Intagningstester är "inget dramatiskt", säger hon. (DN.se)

 Svd presenterar  däremot vissa farhågor hos sina läsare som menar att det finns risk att föräldrarna pressar sina barn mer om det upprättas elitprov.

Själv tror jag inte att förslaget grundar sig på ren välvilja till eleverna individuellt utan jag anser att det ligger något större tankar bakom. I globaliseringens anda måste även lilla Sverige kunna vara med och konkurrera och hur ska vi kunna göra detta utan att ha några spjutspetsar? Förslaget ligger på samhällsnivå och inte på individnivå…det är i alla fall en hyfsta kvalificerad gissning. 

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Elitprov, Elitklasser, Matematik

I slutrapporten som statens globaliseringsråd har tagit fram finns bland annat förslag på att införa avgifter på högre utbildning skriver DN.  Tanken är att studiemedlet ska höjas i motsvarande grad och att man sedan ska låta utbildningsinvesteringarna bli avdragsgilla.

En hög kunskapsnivå gör det möjligt för ett land att producera varor och tjänster med ett högt förädlingsvärde och en god löneutbetalningsförmåga. Låg variation i utbildning är också ett viktigt omfördelningsverktyg när traditionell omfördelning försvåras genom tilltagande institutionell konkurrens. För att stärka kunskapsbasen och öka den globala attraktionskraften föreslår vi att:

• Öka det statliga inflytandet över resursfördelningen till för- och grundskolan.

• Öka frihetsgraderna för universitet och högskolor, öka statliga anslag till civil forskning till en procent samt inrätta ett globalt excellenscenter baserat på ett ”Nobelanslag”.

• Införa möjligheten för avgifter på högre utbildning, höja studielånet i motsvarande grad och låta utbildningsinvesteringar vara avdragsgilla precis som realkapitalinvesteringar. (Dn, Debatt 09-05-16)

Ja, varför inte…. 

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Högre utbildning, Universitet, Högskolor, Staten, Samhället, Politik, Förskola, Grundskola, Forskning, Statens globaliseringsråd, Studielån, Utbildningsinvestering, Statliga anslag, Konkurrens

Jag har fullt upp med min c-uppsats. Den går stadigt framåt och ser ut att bli riktigt bra, däremot undrar jag om vi inte varit lite för ambitiösa…Å andra sidan så är det både stimulerande och roligt. Största problemet är att jag är så trött i huvudet efter 5-6 timmars intensivt skrivande framför dataskärmen att resten av dagen blir "förstörd". Jag hämtar mig inte under hela dagen utan min trötthet fortsätter ända tills jag går och lägger mig. Nu är jag i och för sig allergiker också, vilket kanske också har en viss påverkan på min trötthet. Våren är ju trots allt här och slänger en massa pollen runt omkring sig. Hur som helst så blir det inte mycket bloggande och det skyller jag min trötthet för. Jag tänkte i alla fall att jag skulle leverera några lästips:

SvD, Tre av fyra kommuner skär ner i skolan.

SvD, Oro i Strängnäs när skola stängs

Sydsvenskan, "Lärare bör söka jobb i Danmark"

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Kommuner, Strängnäs, Danmark, Nedskärningar, Lärare, Elever

Förstaklassare kan få fyradagarsvecka i Perstorps kommun, skriver DN. Tydligen har kommunens förstaklassare haft 5 timmars "överskottsundervisning" som nu skärs bort och genererar i en fyradagarsvecka istället.

Enligt den centrala timplanen ska eleverna i årskurs ett ha 22 lektioner i veckan. I Perstorp har de fått 27.

– Jag har överskridit min budget och tvingas nu skära bort dessa fem extra timmar i veckan, säger Karin Thörnkvist. Visst kan vi lägga ut de 22 timmarna på fem dagar, men jag tror inte det är det mest effektiva. (DN).

Jag kan inte låta bli att återigen fundera över om inte en centralstyrd skola skulle vara bättre. Jag tycker att den decentraliserade skolan skapar en möjlighet för lite väl  "kreativa" idéer. Det jag funderar på är hur väl sådana här situationer klingar med en likvärdig skola för alla!?

Läs också: Barnen får betala för krisen, DN. 

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Centralstyrd skola, Decentralicerad skola, Likvärdig skola, Fyradagarsvecka, LR, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Lärare, Elever, Förstaklassare, Lärarfacken

Tionde skolår testas på två skolor i Stockholm, skriver DN. Min första spontana reaktion var att någonting är fel i skolans organisation. Min tankte var att det måste vara fullt tillräckligt med en nioårig skolgång, man har helt enkelt 9 år på sig att lära eleverna det som de ska kunna.Nio år är ganska många år och min tanke var att det bara måste fungera om man organiserar det hela rätt.

Min nästa tanke var inte fullt lika spontan. Varför ska alla elever i hela Sverige ha en exakt lika lång skolgång? Arbetar alla elever i Sverige lika snabbt, kan alla elever tillgodogöra sig undervisningen lika snabbt? Vad händer om eleven blir sjuk under en längre tid, eller råkar ut för någon energikrävande kris under sin skoltid? Dessa elever kanske behöver ytterligare tid för att klara av grundskolan? Är det inte bättre att ge alla elever en sportslig chans att klara skolan trots vissa eventualiteter?

Jag gissar dessutom att det för den "drabbade" eleven inte känns som ett lika stort misslyckande om man bara förlänger sin utbildning ett år, jäfört med att börja IV. Detta har jag inga som helst belägg för alls, men jag tycker att resonemanget verkar rimligt….eller? 

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, 10-årig skola, Stockholm, Tionde skolår, IV, Elever, Lärare, Försöksverksamhet, Regering

Återigen måste jag tyvärr hänvisa till min brist på tid, men vill i alla fall ge ett par tips när det gäller de de skriftliga omdömena i skolan och offentlighetsprincipen. Elevernas personliga integritet riskerar att bli stående mitt emellan dessa:

Alla kan läsa om ditt barn.

Är skolbarnens integritet hotad? 

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Skriftliga omdömen, Personlig integritet, Offentlighetsprincipen

Idag skriver SvD att Oppositionen tar fram gemensam skolpolitik. Själv suckar jag bara lite lätt och tycker det är synd att man inte  istället tar fram en gemensam arbetsgrupp som försöker att komma överens över blockgränserna istället. En långsiktigt och gemensam skolpolitik över blockgränserna skulle förmodligen vara det absolut bästa för svensk skola, enligt min mening. Däremot vet jag att det är naivt att tro att man ens skulle vilja enas över en sådan "hetpotatis" som svensk utbildningspolitik som utan ansträngning skulle kunna bli ett kraftfullt vapen i kampen om makten vid nästa val. Återigen SUCK! Vuxna människor som inte kan  sätta sig över sina egna intressen…. Detta är kanske största anledningen till att jag och min verbala förmåga aldrig har varit intresserade av att bli politiker…..jag har inte tillräckligt starka egenintressen…

(Nu var jag verkligen elak känner jag och dessutom presenterar jag en sanning med modifikation, men jag har ju friheten att göra det i min egen blogg…  (Ops!)…, jag kanske passar som politiker ändå!!?? ;-))))).

 Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Alliansen, Oppositionen, Skolpolitikl, Utbildningspolitik, Politiker, Blockgränser

Idag skriver SvD om att skolbarnen i Stockholm slarvar med frukosten och ju äldre barnen blir ju mer slarvar de. För att barnen ska orka bättre är det många skolor som har börjat servera frukost till barnen.

Många äter sin frukost i flykten – tar en fika och en färdiginpackad macka i kiosken på väg till arbetet. Och en hel del barn gör som de vuxna visar: hoppar över dagens första måltid. (SvD Stockholm) 

Det är speciellt flickor som gärna hoppar över frukosten, de prioriterar hellre sminking och sömn enligt artikeln. Själv vill jag tillägga att det även är en utseendefråga i denna ålder, eller åtminstone ett par år senare. I den åldern är det coolt att helst inte äta någonting, jag minns att mina flickor tävlade med klasskamraterna vem som kunde äta minst. Jag löste själv hela det problemet med att köpa hem sådant som flickorna inte kunde motstå och sedan blundade jag helt för nyttoaspekten i produkterna. Jag ansåg att jag trots allt vunnit kampen om hälsan om flickorna någonting överhuvudtaget vad de än må vara  (det är svårare att bli anorektiker om man äter var min devis). Så här efteråt kan jag också bekräfta att min strategi fungerade väl.

Ann-Sofie Cavefors, ordförande för Svenska skolläkarföreningen, tycker att frukostservering i skolan är en bra idé.

– Det skapar en lugn start på dagen och en sådan tror jag inte man ska underskatta. Olika undersökningar visar att den som inte äter på morgonen är tröttare och mer okoncentrerad än andra. Det finns flera goda skäl till att servera frukost i skolorna, säger hon. (SvD, stockholm).

Återigen kan man, precis som i alla debatter när det gäller skolan, återigen fundera över vem som bär ansvaret för barnen. Frukost i skolan eller hemma, samhälle eller föräldrar?

I SvD:s rundringning uppger flera skolor också att de inte planerar att införa skolfrukost.

– Vi tycker att det är ett föräldraansvar. Jag må vara lite konservativ, men det är ett värde att barnen äter frukost hemma, säger Bo Andersson, rektor på Sundbyskolan i Spånga-Tensta. (SvD, Stockholm).

Själv tycker jag inte att det är något fel att ge eleverna frukost i skolan. Det skulle kunna vara en trevlig start på morgonen, även för de elever som redan har ätit frukost hemma. Då  kan de få en liten mjukstart på dagen genom den gemensamma frukoststunden i alla fall, även om det kanske inte blir mer än ett glas juice då. Jag ser hellre att skolorna serverar frukost än att elverna inte äter någonting alls förrän vid tolvtiden på dagen. För mig är det en fråga av ren praktisk karraktär…det blir betydligt mer praktiskt för alla om eleverna äter frukost. 

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Samhälle, Frukost, Frukostvanor, Elever, Lärare, Flickor, Sminkning, Sömn, Skolfrukost

Bris presenterar en ny studie där det visar sig att många elever inte tror att de har någon framtid om de inte har toppbetyg i allt.

"Trycket på unga människor att planera och fatta beslut om livet på längre sikt är ofta övermäktigt. Det medför att många känner ångest inför framtidsval som de inte kan överblicka. Och det gäller särskilt flickorna. Det visar en djupstudie som Bris gjorde vintern 2009. Barn är inriktade på relationerna i skolan och när de inte fungerar har de liten kraft att ta till sig kunskap". (DN.se Opinion). 

Äntligen tas det fram en studie där man påvisar detta samband mellan relationer och kunskap. Efter att ha haft två flickor i tonåren kan jag vittna om samma sak. Dessutom har jag förvånats över hur lite förståelse samhället har för tonåren, den tid i livet som kan vara den absolut värsta tiden i livet för många.

"Under år 2008 berörde 3 540 barn- och ungdomskontakter med Bris området skolan, vilket gjorde området till det fjärde av våra kontaktområden. Under två veckor vintern 2009 genomfördes en fördjupningsstudie av kontakterna inom områdena skolan/mobbning.

Totalt blev det 259 kontakter som talar ett entydigt språk: barn och ungdomar fokuserar i första hand på relationerna i skolan, vilket innebär att eleverna försöker hantera allt från vardagliga bråk och missförstånd till regelmässig mobbning. Långt senare i fokus kommer kunskaps­inhämtning. Bris får många berättelser från elever som använder så stor del av sin tid och energi för att hantera känslor och relationer att de halkar efter i skolan". (DN.se Opinion) 

Elak som jag är har jag ansett att lärarnas agerande många gånger förstärker problemet. Dessutom har jag noterat en viss naivitet bland lärarna, när de trots gedigen erfarenhet står helt frågande inför en tonårskris. Jag många gånger tänkt för mig själv att kanske borde utbildningen för speciellt högstadielärare även innebära någonting mer, någonting som gör att man har en möjlighet att få del av hela problemet kring tonåringarna (läs riktigt elakartade hormoner).

"Om läraren enbart koncentrerar sig på att förmedla ämneskunskap krockar kravet på skolprestationer med den enskilda elevens behov av stöd, vägledning och bekräftelse. Särskilt högstadieelever berättar hur de löser denna konflikt genom att ständigt öka kraven på sig själva, ofta med misslyckanden och ökade otillräcklighetskänslor som följd.

Mot denna bakgrund krävs det särskilt väl att dagens lärare måste ha kompetens att bygga en social plattform i klassrummet som utgångspunkt för kunskapsförmedling. Skolpersonalen måste även ha kunskap och förmåga att uppmärksamma de elever som faller utanför ramen." (DN.se, opinion). 

Sedan kommer vi till själva kärnan:

"Medan barnen tydligt visar att skolket hänger ihop med hela livssituationen, ser skolan däremot gärna problemet som en ordningsfråga. Ändå är det ovanligt att de långtidsskolkande barnen berättar om att några praktiska åtgärder vidtagits från skolans sida. Sådan passivitet bidrar till en nedåtgående spiral som förstärker deras känsla av att det inte kommer att bli någonting av dem i livet.

Särskilt illa ute är de elever som har hemförhållanden med misshandel, sexuella övergrepp, missbruk eller psykisk sjukdom i sin vardag. Många gånger berättar skolkarna att de möts av skäll och klander från den vuxna omgivningen, men att ingen frågar efter orsakerna till att de inte sköter sina studier.

Innerst inne längtar de efter att få börja skolan igen, de har nästan aldrig något meningsfyllt att fylla dagarna med och ensamheten är stor, liksom rädslan för att komma tillbaka efter allt de har missat. Samtidigt ökar utanförskapet och isoleringen risken för att drabbas av psykisk ohälsa. Bris anser dock inte att situationen behöver vara hopplös, det finns skolor som har satsat på att tidigt uppmärksamma skolket och där har problemen minskat". (DN.se, opinion).

 

Läs gärna hela artikeln själva, jag har här bara tagit upp de mer "mänskliga" delarna av studien, de delar som samstämmer med mina egna erfarenheter. Naturligtvis finns det också en mer politisk aspekt av den, men den lämnar jag i nuläget åt var och en. Nu måste jag åka till universitet. 

Läs även andra bloggares åsikter om BRIS, Studie, Högstadieelever, Tonårsflickor, Tonåren, Livskris, Tonårsproblem, Skola, Utbildning, Kunskapssamhälle, Utslagning, Politik, Samhälle, Lärare, Elever, Utanförskap, Hemförhållanden, Vuxna, Barn, Relationer

Lärarnas Riksförbunds synpunkter på betänkandet: En hållbar utbildning, SOU 2008:109 eller en sammanfattning LR:s synpunkter.

Det verkar i alla fall som om det inte kommer att ske någonting när det gäller lärarutbildningen förrän tidigast 2011/12, vilket gör mig ganska glad om jag ska vara ärlig. Jag har ingen som helst lust att komma "i kläm "mellan den utbildning jag redan går och den nästkommande. Jag vet att man talade om "övergångsregler" för oss som kom i kläm och det har jag ingen som helst lust med om jag ska vara ärlig. När jag är klar med min utbildning så vill jag vara klar, jag vill inte komma ikläm vare sig det gäller det ena eller det andra!

 Läs även andra bloggares åsikter om Lärarnas Riksförbund, Lärarutbildningen, Skola, Utbildning, Politik, Samhälle

Kommer precis tillbaka från ett besök hos Christermagister. Jag kan rekommendera ett besök där om man vill fundera lite djupare angående förslaget om tre terminer, där vägs förslaget både för och emot.

Läs också: Expressen 

Läs också: Eleverna orkar knappt nu

Läs också: Svd, Tummen ner från LR

 Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Terminer