Idag presenterar SvD ett förslag från en grupp centerpartister att man ska införa tre terminer i skolan.

C-gruppen vill ta ytterligare ett steg, och införa ett treterminssystem redan från första klass, något som kräver en lagändring. I dag slår skollagen fast att "varje läsår skall delas upp på en hösttermin och en vårtermin."

–Det vore väldigt spännande att testa ett treterminssystem, säger Sofia Larsen, som inspirerats av Storbritannien och Tyskland. (SvD.se)

Om jag ska utgå från mig som person och inte föra några smarta resonemang så vill jag INTE ha tre terminer. En av de stora fördelarna med att arbeta som lärare är ju att man har förmånen att själv få ett långt sommarlov, ja nu resonerar jag enbart egoistiskt. Ur samhällsynpunkt tror jag egentligen att 3 terminen är ett bra förslag….men det talar jag inte högt om….just nu vill jag bara vara egoist :-) ).

Läs också: Finland kan gå samma väg, SvD.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

 

Lästips!

SvD, Insidan:  Skolsyster tar emot när livet gör ont.

Mer i samma anda

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

"En rektor vid en större skola i Boston i USA, som hade suttit i koncentrationsläger under andra världskriget, anställde flera nya lärare. Hon var bekymrad över skolans etiska grundsyn och skrev följande brev till de nyanställde (ref. i PRing 2001, 2. 204, vår övers.):

Kära lärare,

Jag är en överlevare från ett koncentrationsläger. Mina ögon såg vad inten människa borde få bevittna:

Gaskammare byggda av utbildade ingengörer.

Barn förgiftade av bildade läkare.

Småbarn dödade av erfarna barnskötare.

Kvinnor och barn skjutna och brända av högskolestuderande.

Så därför, jag är misstänksam mot utbildning.

Min begäran och önskan är: Hjälp dina elever att bli humana människor!

Dina ansträngningar får aldrig producera kunniga monster, skickliga psykopater, lärda Eichmans.

Att kunna läsa, skriva och räkna är bara viktigt om det tjänar till att göra våra barn mer humana."

 

Källa: Orlenius, Kennert & Bigsten, Ari. (2006). Den värdefulla praktiken: Yrkesetik i pedagogers vardag. Hässelby: Runa förlag, s. 139.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

 

Jag gjorde ett besök hos Gerdaus skolblogg och fann jag att regeringen har besämt sig för att under 2009 satsa 125 miljoner kronor på att höja resultaten i matematik i de naturvetenskapliga ämnena (se pressmeddelande).

Nu har regeringen gett Skolverket i uppdrag att på fler sätt förbättra undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik. För detta får Skolverket 107 miljoner kronor under 2009. Den största delen, 87 miljoner kronor, är medel som kommuner och fristående skolor ska kunna söka för att utveckla sin undervisning i matematik i grundskolan. (Skolverket.se)

Själv kan jag naturligtvis bara le och vara glad åt detta, då matematik är min huvudsakliga inriktning.

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Tips!

När jag var inne hos IT-mamman tipsade hon om ett "pilot-läxhjälp-sajt" som Stockholms Stad står bakom, URsmart heter den. Jag var inne och kikade lite kort och det verkar kunna bli någonting användbart. 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Expressen skriver idag om hur lärare i Malmö hoppar av yrket på grund av låga löner, stora klasser och svår arbetsmiljö.

Hittills har Malmö kommun valt att ge lägre lönepåslag än många andra kommuner. I dag är rikssnittet för LR:s lärare 26 853 kronor, i Malmö är det nästan 1 000 kronor lägre. (Expressen.se)

Läs också: Sydsvenskan.se – Låga lärarlöner i Malmö

 Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Idag skriver DN om hur konkurrensen ökar skolor emellan när Stockholms läns gymnasieelever minskar.

För eleverna Milou Lugmair och Eleonor Lefvert handlar det om vidareutbildning, för skolorna handlar valet om överlevnad. Skolpengen varierar efter program men i Stockholm inbringar varje elev i snitt drygt 75.000 kronor per år och skola. Friskolorna, som ska generera vinst, är extra måna om att locka till sig så många som möjligt. Och om konkurrensen om eleverna är hård i dag blir den stenhård framöver. Gymnasieelever är nämligen en bristvara. (DN.se)

Utbildningsförvaltningen räknar med att gruppen 16-18-åringar i länet minskar med drygt 12.000 individer fram till 2016, från cirka 77.000 till 65.000 stycken. Det motsvarar elevantalet på 48 fristående gymnasieskolor, som i genomsnitt har 250 elever var. (DN.se)

Framtida huggsexor om eleverna kan ju ge en intressant utveckling av debatter och övriga skolpolitiska sammanhang… 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

IT i skolan behöver en uppgradering skriver Håkan Ogelid, Computer Sweden. Han menar bland annat att alltför många elever aldrig kommer i kontakt med en nätuppkopplad dator vilket anligt honom innebär att:

Varje dag går Sverige miste om supertalanger i programmering. (CS.se)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Idag skriver SvD om att fria tider kan vara krävande för studenter. Själv har jag om och om igen sett samma sak på universitetet. Vissa studenter kan bara inte studera alls om de inte är pressade. Det innebär att de läser all kurslitteratur och skriver sina tentor i absolut sista minuten. Själv undrar jag vad det blir för kvalitet på utbildningen då. Kan man verkligen tillgodogöra sig 6 böcker som man mer eller mindre har idiotläst på en vecka? Det är kanske inte så konstigt att jag ofta får frågor angående både kursen, litteraturen och tentorna.

Vi lite äldre studenter som redan har familj och barn tror jag är bäst på att strukturera oss (har inte gjort ngn undersökning ;-) ) men det beror nog på ren överlevnadsinstinkt som student. Det skulle inte vara möjligt för oss att säga upp familjen under en veckas tid för att idiotplugga. Vi får helt enkelt portionera ut våra studier så att vi hinner med allting inom ramen för en kurs, men på så vis får vi också bra struktur på våra studier.

 Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Nu har Skolverket publicerat uppgifter om provbetyg och slutbetyg för alla skolor i Sverige i databasen SIRIS. Tanken är att detta ska vara ett stöd för skolorna i deras kvalitetsarbete och samtidigt mana till diskussion om en likvärdig betygsättning.

Enligt läroplanen (Lpo 94) ska läraren vid betygssättning utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper och göra en allsidig bedömning. Hur stor del ett nationellt prov ska utgöra av underlaget vid betygssättningen finns inte reglerat.
- Att det finns skillnader mellan de resultat som eleverna har på proven och på betygen kan man förvänta sig. Problemet är att det finns stora skillnader mellan skolor, vilket är ett tecken på att betygssättningen inte är likvärdig, menar Tommy Lagergren, enhetschef på Skolverket. (Skolverket.se)

Själv är jag emot att de nationella proven ska utgöra den största grunden för betygsättningen. Det finns elever som mer eller mindre får blackouter bara man nämner prov. En provsituation är en onaturlig situation och det borde verkligen finnas ett massivt underlag av annat bedömningsmaterial som skulle vara minst lika värdefullt som nationella prov.

Återigen baserar jag mina åsikter på egen erfarenhet. Sådana elever som är jag som jag själv är det ju inga problem med. Jag är en riktig tävlingsmänniska och blir otroligt taggad när det är prov vilket leder till att jag är som bäst under press. Däremot har jag nära familjemedlemmar som presterar som sämst under press. Jag anser att man måste ta hänsyn till sådant också om man ska ha möjlighet att nå en likvärdig både utbildning och betygsättning, annars mäter man ju inte kunskap utan bara vilka som presterar bäst i provsituationer.

Att resultaten ser olika ut för skolorna kan ha olika förklaringar. Lärare kan ha ett bredare underlag än provresultatet för att bedöma elevernas måluppfyllelse. Det kan även bero på att skolorna har satt in särskilda insatser för elever som inte klarar proven, eller att de inte har satt in särskilda insatser. Det finns även variationer mellan klasser inom skolor och hur enskilda lärare bedömer eleverna. (Skolverket.se)

Återigen kommer vi till alla lokala variationer, jag har fortfarande svårt att tro att man verkligen gynnar en likvärdig utbildning med tanke på alla oändliga lokala variabler som finns idag… 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Min uppgift under kursen jag nu går är att skapa en undervisning utifrån strävansmålen, kursen heter ju "Att organisera för, värdera och bedöma lärande",  detta gällde alltså organiserabiten. Därefter ska jag naturligtvis värdera och bedöma lärande utifrån samma undervisning, men mitt största bekymmer (känns det som iaf) är att skapa undervisning utifrån strävansmålen.

Vi har klart och tydligt fått reda på att strävansmålen vänder sig till mig som lärare, det är utifrån strävansmålen jag ska arbeta när jag planerar min undervisning. Sedan har jag uppnåendemålen som säger mig vad eleven minst ska uppnå. Personligen tycker jag att kursplanerna är lite otydliga. Jag förstår inte riktigt, när det finns så mycket ord här i världen, måste man då skapa ett dokument som är så otroligt tolkningsbart? Eller det kanske inte är så otroligt tolkningsbart men alla måste tolka det.

Enligt kursen jag gick innan den här berättade en av lärarna att det är hur många lärare som helst som inte förstått att strävansmålen vänder sig till läraren och att uppnåendemålen är till för eleven. Om han nu har rätt är ju det rätt skrämmande. Här finns alltså ett dokument sedan 2000 som inte används som det är tänkt. Man har alltså använt det "fel" i 9 år nu.

Jaja, jag ska inte hetsa upp mig för allting. Jag ska istället snällt sätta mig och läsa strävansmålen för de naturorienterade ämnena, för jag tror att jag vill undervisa i NO :-) .

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

I Du och Jobbet kan man läsa om att lärare har Sveriges sämsta psykosociala miljö och bygger på uppgifter som SCB har tagit fram åt dem. De skriver att var fjärde lärare både jobbar under hög anspänning och samtidigt tycker att de saknar stöd i sitt arbete.

Att ha ett yrke med hög anspänning innebär att man utsätts för höga krav och samtidigt har små möjligheter till inflytande och kontroll över sitt arbete.
Arbetssituationen blir än mer pressad om man saknar stöd av andra (chefer eller arbetskamrater). (Du och jobbet.se)

Metta Fjelkner på Lärarnas Riksförbund säger så här:

Det finns många förklaringar till att lärare pressas hårt på jobbet, kommenterar Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund (LR).
- Det ställs höga krav på lärare på väldigt många områden. Lärare ska vara allkonstnärer, inte bara eminenta pedagoger, utan dessutom socialarbetare och ta sig an elever med problem, administrera och marknadsföra skolan. Uppgifter som lärarna inte är utbildade för har tillkommit, utan att något tagits bort. 
 

Lyssnar man på lärare generellt så säger de ungefär samma sak som Metta Fjelkner. Kanske är det även detta man måste titta lite närmare på när man utvärderar skolan och funderar över varför den inte ser ut som man önskar att den ska göra. Det är så lätt att skylla på lärarutbildningen och olika typer av krav, men om skolan håller på att utvecklas till en organisatorisk "katastrof" så spelar det ju ingen som helst roll hur bra lärarutbildningen är eller hur kompetenta lärarna blir, det finns ju varken tid eller ork att utnyttja sin egen fulla kapacitet…

 

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Innan jag går och lägger mig måste jag bara länka till en artikel i Svd som handlar om att matsäck på skolutflýkter kan stoppas. Läs och begrunda själva, jag orkar inte!! 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

En hållbar lärarutbildning

SOU 2008:109

Jag hittade utredningen, det är bara att läsa ;-) ). (Klicka på bilden så kommer ni till sidan.)

Sammanfattning:

Utredningen föreslår bland annat en lärarutbildning med en gemensam utbildningsvetenskaplig kärna och ett antal tydliga inriktningar. Två nya yrkesexamina, grundlärare och ämneslärare, föreslås ersätta den nuvarande lärarexamen. Detta innebär att samtliga universitet och högskolor som vill bedriva lärarutbildning kommer att få ansöka hos Högskoleverket om rätt att utfärda de nya examina.

Källa: regeringen.se

Läs också: Thomas Kroksmark 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Hos Skolverket finner man denna information angående lärarlegitimation: Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) , den kan man läsa och sedan försöka finna en egen uppfattning om hur man tror att det kan komma att bli om det nu blir ngn lärarlegitimation.

 Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

När jag var inne hos Soffie och hälsade på igår hade hon en massa funderingar angående lärarlegitimationen. Nu undrar jag om det är någon som vet någonting användbart kring detta. Har det varit på tal att man måste ha 15 hp i matematik, svenska och engelska för att få en lärarlegitimation. Eller är det bara om man tänkt att undervisa i dessa ämnen? Jag undrar mest för om det är så, då måste jag läsa in 15 hp engelska innan jag är klar. Jag vill ju inte gärna ha en "förlegad" utbildning redan innan jag börjar.

För mig är det här mkt viktigt att få svar på detta så fort som möjligt eftersom jag har 2 kurser kvar som jag kan välja fritt. Dessa kurser motsvarar just 15 hp vardera. Detta skulle i sådana fall innebära att mina visioner om en kurs i sommar havererar och att jag måste läsa engelska som sista kurs istället.

Även om jag läser in 15 hp engelska så kommer jag inte att utsätta ett enda barn under hela min livstid med att lära dem engelska. Det är nog min största akilleshäl när det gäller mina studier. Läsa går i och för sig bra, jag förstår mkt men grammatiken…den är så undermålig att jag borde bli bannlyst från alla lektioner i engelska för all framtid. Därav hade jag inte tänkt läsa engelska alls, eftersom jag bestämt mig för att aldrig förstöra något barn ;-) ). Det måste vara mkt bättre att undervisa i ngt man behärskar och är bra i….

Är det nu så att man måste ha engelska för att få lärarlegitimationen överhuvudtaget, ja då är jag beredd att läsa in en sådan kurs (till egentligen ingen nytta alls eftersom jag kommer att fortsätta vägra undervisa i ämnet). Därför är jag nu ytterst angelägen om att få höra från en vad ni tror och gärna vet om detta! 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Lästips !

Läs gärna DN:s artikel angående moderaternas förslag om en Nätskola för skoltrötta elever,  även Fredrikbloggen skriver om detta. 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Idag skriver DN om att läxhjälp är populärare än någonsin och att både privata och ideella aktörer medverkar i detta.

Själv anser jag att detta skulle ingå i skolan. Skolan ska själv kunna hjälpa elever att klara av sina läxor. Det känns otroligt fel om skolan ska ge läxor som elever inte klarar av och sedan ska en tredje part kliva in och hjälpa eleven!??? Sådant här får mig att fundera över om inte hela skolan skulle omorganiserar från början till slut. Den skulle kanske organiseras HELT annorlunda. I min värld skulle det gärna få finnas läxhjälp inom skolans regi och de som har hand om denna läxhjälp ska i sin tur samarbeta med lärarna så att de vet vad de kan hjälpa till med och hur det kan ske på bästa sätt….

Jag vet att Maxi hade möjlighet till hjälp i sitt skolarbete när hon gick gymnasiet, men om jag inte missminner mig så handlade det om två timmar per vecka. Jag skulle gärna se att läxhjälpen är öppen kanske två timmar varje dag och att den dessutom ska vända sig till alla åldrar. Fick jag bestämma så skulle något sådant vara obligatoriskt på skolorna och ingenting som skolan kunde välja själv om den ville ha eller inte.

Läs även andra bloggares åsikter om, , , , , ,

Lärarutbildningen fortsätter att tappa sökanden enligt Högskoleverket, dessutom blir kvinnodominansen ännu större. Däremot ökar antalet studenter som tar ut sin examen! 

Jag tänkte, utan att närmare gå in på detta eller reflektera över det alltför mycket, bara nämna det lite så där i förbifarten innan jag går och lägger mig….

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Igår publicerade Aftonbladet en debattartikel skriven av Göran Ohrlander. Läs den gärna: Satsa på lärarna. Jag ser den som ännu en refektion i den pågående debatten… 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,