Nu har jag inte en aning om hur väl underbyggt detta klipp är eller vilken sanningshalt man eventuellt skulle kunna vänta sig, men det har en viss poäng ändå…. Framför allt vidgar den perspektiven….
Intressant….
1
Tag Archives: Utbildning
Skolstart…
Ja, så var då de två första skoldagarna på terminen avklarade och allting fungerade näst intill perfekt. Det var bara några felstavade namnlappar som ställde till det lite, men det ordnades upp i ett nafs. I torsdags tog jag alltså emot den klass som jag även hade förra terminen och det blev ett kärt återseende från båda sidor. Vi hade upprop, utdelning av en miljon informationsblad och så naturligtvis lite uppgifter. Uppgifterna var dock av de lite roligare slaget, en slags introduktion till skollivet igen. Det var också mycket praktiskt som skulle sätta sig som klassrumsplacering, matled och matsalsplacering. Allting gick HELT bra och det var jätteskönt för min del. Detta var ju första gången som jag har startat upp ett nytt läsår och det kändes som om det var oerhört viktigt att starten blev bra. Jag tror att första mötet kan sätta sina spår för resten av terminen.
I fredags mötte jag den andra klassen som jag ska undervisa i och detta möte blev minst lika bra som det första. Denna klass verkar dessutom lite lugnare och det kändes ju bra. Det är nämligen två stora klasser vi talar om. Det är två stycken 3:or med 26 elever i varje klass. Hur som helst så introducerade jag den nya matematikboken under dagen (mattesafari) och hade en liten genomgång av tal och talsorter. Det verkade inte som om någon elev tidigare stött på positionssystemet så jag passade på att introducera det också. Naturligtvis på ett enkelt sätt och jag tror att de flesta eleverna var med på noterna.
Nu återstår alltså bara resten av terminen. 
Jag har insett att jag kommer att ha mer än fullt upp den här terminen. Eftersom jag inte tidigare undervisat i år 3 innebär det att jag måste ta fram ALLT material . Jag har inte gammalt sparat material som jag kan luta mig emot. Mitt största dilemma blir nog hur jag ska kunna utmana de starkaste eleverna i matematik. Inom kort måste jag ta och sätta mig ner se om jag kan hitta något häfte/bok/folder med extrauppgifter för dessa elever. Uppgifter som trots allt passar bra när man går i 3:an men är väldigt duktig i matematik. Det är ju inte så att bara för att man är duktig i matematik så har man hela matematiken klart för sig. När man går i trean är det förfarande många matematikhål kvar att fylla. Därför vill jag leta rätt på sådant material som jobbar på bredden och inte så linjärt som jag tycker att matematikböckerna gör. Jag kommer säkerligen få ta fram mycket eget material till dessa elever, men skulle även behöva hitta någonting som redan är färdigt så att jag har större möjligheter att alternera lite. Jag gissar att en viss tidsbrist och även tidspress kommer att sätta vissa käppar i hjulet för mig när jag vill framställa eget material. Det är ju nationella prov också i 3:an vilket gör att jag får om möjligt ännu mer att göra.
Ja, ungefär så här har jag det just nu och ungefär så här går mina tankegångar för tillfället. Idag ska jag ha lite ledigt, eller rättare sagt: Idag ska jag vara helt ledig. Inte förrän i morgon ska jag sätta mig ner och rätta de matteböcker som den “nya” klassen har börjat räkna i. Jag vill bland annat se hur dessa elever verkar ligga till i matematiken, det vill säga få en första inblick i deras kunskaper och samtidigt försöka skapa mig en bild av hur “självgående” de är. Dessutom ska jag planera lite lektioner.
Marie
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Lärare, Elever, Terminer, Hösttermin, Skolstart, Matematik, Matematikundervisning, Undervisningsmaterial, Matematikböcker,
Utbildningspolitik HELT i min smak!
Nu kommer tydligen en utbildningspolitik som går helt i min smak. Idag kan man läsa i SvD, DN och Expressen om förslag som går ut på att högskolorna inför ett treterminssystem. Därmed kortas utbildningstiden vilket i sin tur kan ses som en ekonomisk vinst både för samhället och för studenterna. Det skulle åtminstone ge studenterna en bättre ekonomi under själva utbildningstiden.
Jag tycker att idén är strålande. Under min egen tid på högskolan ville jag hela tiden korta ner tiden. Jag tyckte att jag hade alltför långa sommarlov och hade mycket hellre studerat in lite tid där. Mitt sista sommarlov tog jag en 10 veckors kurs som jag kunde räkna in i min utbildning bara för att få ett tidigare slut. Hade jag vetat om att man kunde göra så tidigare hade jag även tagit kurser över tidigare somrar. Nej, det är inte säkert förresten. Utbudet av användbara kurser för en lärarstudent var inte särskilt stor sommartid och jag ville ju gärna plocka ihop en riktigt genuin lärarexamen. Hur som helst går i alla fall förslaget helt i linje med mina egna tankar. Tänk även på vad många sommarjobb man lösgör till förmån för andra än bara högskolestuderande på det här sättet. I dagsläget är det ju hur många högskolestuderande som helst som går ut och “roffar” åt sig allehanda sommarjobb. Sommarjobb som många gånger även gymnasieelever skulle kunna ta.
Kritiken mot förslaget vet jag av erfarenhet (jag har diskuterat detta förr…även här på bloggen) att man inte ska “hasta” fram en utbildning. Kunskap måste sjunka in och förankras och sådant sker över tid. Inte genom att springa från kurs till kurs. För att verkligen bli bildad skulle således ett långt sommarlov vara till godo. För att inte säga en nödvändighet för att verkligen kunna tillgodogöra sig all kunskap. Bildning är ju inte att bara ha en massa kunskaper som ligger och skvalpar i en. Bildning är ju när kunskapen har blivit inkarnerad i en, blivit en del av en själv. Kunskapen gör så att man förändras, mognar och slutligen vet hur man på bästa sätt kan utnyttja in kunskapskälla. Kunskapens väg mot bildning bör således gå långsamt. Det gäller ju att samtidigt passa på att bli en vis person som vet att använda sin kunskap…ja, ungefär så. Enligt Högskoleverket är bildning en livslång process, medan utbildning är en begränsad. Resonerar man på det sättet kan man ju istället fundera på om inte utbildningstiden är för kort..
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Högskola, Högskoleverket, Terminer, Treterminssystem, Bildning, Utbildning, Kunskap, Ekonomi, Studenter, Sommarjobb, Samhällsekonomi, Studietid, Högskolekurser
Flumskolans uppgång och fall….
….skriver Expressen om idag och menar att “flumskolan” nu är död. Huruvida flumskolan överhuvudtaget ens har funnits funderar man också på. Poängen är dock att alla riksdagspartier nu har en mer enad linje när det gäller betyg och skriftliga omdömen. Artikeln är klart läsvärd även om det inte är så mycket nytt under solen för oss som följt debatten flumskolan vs kunskapsskolan sedan tidigare.
Läs även andra bloggares åsikter om Flumskola, Skola, Politik, Samhälle, Betyg, Alliansen, Röd-gröna, Kunskapsskola,
Vild och galen … eller kanske bara galen?
Jag har idag tackat nej till en tillsvidareanställning med högre lön än den jag har idag!!! Det var en tillsvidareanställning i en angränsande kommun och jag skulle ha haft en etta. Jag har våndats i flera dygn nu och men nu är min inre kamp över och det känns jätteskönt. Den största våndan bestod i att tacka nej till en tillsvidareanställning, sådana växer just nu inte direkt på några träd!!! Jag skyller på att jag för första gången i mitt nästan 43 åriga liv ska vara lite wild and crazy (40-års kris månne). Frågan är dock om jag bara är allmänt galen.
Skämt åsido så är den största anledningen till att jag tackade nej att jag trivs så bra både på och med mitt nuvarande arbete. Jag arbetar med elever jag trivs med, vars föräldrar jag fungerar bra med, på en skola där jag stortrivs och med en ledning som jag trivs med. Vad kan man mer begära (förutom en tillsvidareanställning då vilket kommunen jag arbetar i inte kan erbjuda)? Jag valde trivseltrygghet föra ekonomisk trygghet och hoppas på att det ska löna sig på sikt även ekonomiskt.
Hade jag tagit arbetet jag erbjöds hade jag börjat på en ny skola, med nya arbetsuppgifter som skall genomföras tillsammans med nya kollegor. Jag skulle ha nya barn med nya föräldrar och allt detta skulle ske i en ny kommun. Jag kände att jag inte ville någonting av detta när allting är så bra som det är just nu. Jag kommer dessutom ha förmånen att få arbeta tillsammans med två otroligt duktiga pedagoger nu i höst på den skola där jag är och vill inte heller försitta den chansen…. Jag hoppas att jag valde rätt och inte är allmänt galen……
Läs även andra bloggares åsikter om Tillsivdareanställning, Vikariat, Lärare, Lärarvikarie, Skolledning, Elever, Föräldrar, Pedagoger,
49 000 kronor i lön ;-)
De får gärna höja min lön till 49 000 kronor i månaden om de vill. Sverige vill ju ligga i täten på allting annat så varför inte också när det gäller lärarlöner. 
Läs även andra bloggares åsikter om Löner, Lärarlöner, Löneavtal, Lärarfack, LR, Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet, Sverige,
Fritidspedagog med specialuppdrag
Den 18 december avslutar jag den tjänst som jag har just nu, därefter är jag ledig till den 7 januari. Det ska bli jätteskönt. Mini och jag ska "landa" tillsammans efter alla mina studieår och riktigt njuta av att det är "över" nu. Tro nu för all del inte att jag inte tyckte om att studera, för det gjorde jag. Däremot är ett liv som student ett helt annat liv och det var inte detta liv som var mitt mål. Däremot skulle jag vilja arbeta några år för att sedan läsa in en magisterexamen…men det får bli en senare fråga. Tanken finns där och sedan får framtiden utvisa vad det blir av den…..
Hur som helst så kommer jag alltså att börja på en ny tjänst den 7 januari. Jag kommer då att vara anställd som fritidspegagog med specialuppdrag i skolan. Vilket innebär att jag kommer att ha en 40 timmarsvecka och tanken är att jag ska arbeta mellan 8-15 varje dag, men som vanligt i skolans värld så innebär diverse möten eller planeringar att det inte alltid kommer att se ut så….men som sagt det är tanken. Jag kommer att arbeta nära tillsammans med lärarna och eleverna som jag till största delen kommer att vara hos är från tre olika årskurs 2:or. Jag ser mycket fram emot även denna tjänst och det ska bli spännande att få vara delaktig just i denna årskurs då min målsättning faktiskt hela tiden har varit att så småningom bli klasslärare för en klass i "lågstadiet".
Läs även andra bloggares åsikter om Fritidspedagog, Specialuppdrag, Klass, Klasslärare, Skola, Utbildning, 40-timmars vecka, Lärare
Hade inte kunnat säga det bättre själv!
Eldsjälarna jagas bort från skolan, SvD.
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Lärare, Politik, Samhälle, Statlig verksamhet, Kommunal verksamhet, Utbildningspolitik, Lärarnas Riksförbund
Öppen reflektion till alla berörda parter inom utbildningsvärlden!
Observara att detta inlägg endast är en reflektion gjord av mig och därmed gör den inte anspråk på att representerar några "sanningar".
Jag har haft en trygg uppväxt tillsammans med två förnuftiga föräldrar som under hela min barndom har haft ett och samma mantra: orsak och verkan. Detta har lett till att jag tidigt började leta samband, orsak- och verkansamband. Jag kan tipsa om att detta mantra är mycket matnyttigt både när man vill planera någonting och när man vill försöka förutsäga någonting. De gånger då orsak och verkan sambanden inte fungerar speciellt bra är då oerfarenhet blandar sig i som en variabel, vilket händer mig med då och då även om det blir alltmer sällan med åren. Tyvärr missbedömde jag orsak och verkan sambanden i samband med min lärarutbildning, eller i alla fall i samband med betygssättningen. Jag trodde i min enfald att strålande betyg i lärarutbildningen innebar att en arbetsgivare skulle se på mig så här:
Här har vi en mogen kvinna i 42-års åldern som har rent ut sagt strålande goda betyg från en hel lärarutbildning. Dessutom verkar hon vara en fullt fungerande trebarnsmor, hustru och som pricken över i:t även en matte. Detta måste innebära att jag framför mig har en mycket omhändertagande, ambitiös, strukturerad, uthållig och stresstålig person – alla sådana egenskaper som vi skulle behöva ha hos den lärare som vi anställer. Här gäller det att agera fort – henne MÅSTE vi ha!
Men icke sa nicke, inte var betygen intressanta för att bilda sig en uppfattning om mig som person eller om min framtida yrkesroll. Nej, visserligen verkar det vara vara intressant att få reda på vilka kurser jag har gått, men endast i syfte för att man inte själv ska få kritik för att man har anställt obehörig personal. Ett papper att vifta med om någon skulle råka fråga helt enkelt. Skolverksmonstret är ju svårt att tämja och då gäller det att man har tillgång till de rätta metoderna….
Vart vill jag egentligen komma? Jo, orsak och verkan principen har jag redan nämnt och detta skulle kunna översättas till tillgång och efterfrågan när det gäller läraryrket. För mig har det blivit fullständigt uppenbart att läraryrkets status ALDRIG KOMMER ATT HÖJAS och det beror inte på att lärarutbildningen skulle vara dålig. Det beror enbart på att tillgång och efterfrågan. Vad är det som efterfrågas? Ja, inte är det bra betyg i alla fall, utan man efterfrågar istället ERFARENGHET AV ATT HANDSKAS MED BARN OCH FÖRÄLDRAR- sådant som en helt outbildad person skulle kunna besitta.
Den lärarutbildning som har har gått har bjudit på ett enastående stort kursutbud som dessutom inneburit att jag har kunnat plocka ihop en fantastisk lärarutbildning. Kunskaperna har bara legat där och väntat på att någon ska hämta upp dem, vilket jag också har gjort. Drivkraften för mig har hela tiden varit en gångbar lärarexamen med goda betyg. Jag ville bli konkurrenskraftig samtidigt som jag ville ha nytta av HELA min lärarutbildning i min framtida profession.
Andra studenter har under hela min utbildning försökt att hålla mig tillbaka och bestämt hävdat att betygen inte spelar någon roll när man söker arbete, vilket jag inte lyssnade på. De visar sig nu att de hade rätt och jag hade fel. Gör man ett nedslag där jag just nu vid detta tillfälle står är det bara att konstatera att det hade varit betydligt bättre om jag hade plockat ihop en lärarutbildning som bestod av kurser där man inte var tvungen att lägga ner hela sin själ. Dessutom borde jag inte ha satsat på höga betyg utan istället haft tid över att arbeta extra med barn, DET hade varit en efterfrågad utbildning.
Då är vi tillbaka till orsak och verkan igen. Jag har nu konstaterat att det inte är någon som helst fel på lärarutbildningen utan vad är det som är fel då? Jo, efterfrågan. Hade skolan istället börjat värdesätta höga betyg när de anställer sin personal så hade naturligtvis fler studenter än jag börjat läsa på "allvar". Drivkraften att få höga betyg hade ökat vilket i sin tur skulle innebära att man höjer kunskapsnivån hos studenterna. Det är alltså inget fel på den utbildning som finns att tillgå . Det är inte heller något fel på kurslitteraturen eller utbudet av den utan litteraturen är snarare imponerande väl vald (och jag är inte lätt att imponera på trots att jag är en enkel lärarstudent). Det är inte heller fel på tentorna eller bedömningen av dem. Vad som är fel är efterfrågan. Man får helt enkelt det man frågar efter. Lärare med måttliga pedagogiska- och ämneskunskaper men med en gedigen erfarenhet av att umgås barn och prata med deras föräldrar! Dessvärre är umgänget med barn inte det enda målet i en lärarens uppdrag utan det minst likga viktigt med kunskaps- och fostransuppdraget. Det är bara att konstatera att det är någonstans det klickar och konsekvenserna av detta har jag redan beskrivit….
Läs även andra bloggares åsikter om Lärare, Lärarrutbildning, Pedagoger, Fostransuppdrag, Kunskapsuppdrag, Tillgång och efterfrågan, Orsak och verkan, Betyg, Utbildning, Status, Yrkesstatus, Drivkrafter
En undervisningsteori ;-)
Handlar undervisning om att lärandeteorier mer eller mindre ska ställas mot varandra, bredvid varandra eller kanske efter varandra? Handlar det verkligen om flumpedagogik vs konservativ katederundervisning? Handlar det egentligen inte om kärlek till kunskap, glädje i undervisning och intresse för utveckling? Läs gärna Gustar Frödings dikt i inlägget här nedan och byt sedan ut måla mot undervisa och pensel mot penna. Är det inte så undervisning ska se ut? 
Läs även andra bloggares åsikter om Undervisning, Flumpedagogik, Katederundervisning, Utveckling, Kunskap, Lärande, Arbetsglädje
19 skolor!
Idag har jag "flaggat" för att jag slutar min utbildning i oktober. Jag har skickat ut en presentation av mig själv och den lärarutbildning som jag har gått till 19 olika skolor. Oj, vad med skolor det finns här i Stockholmsområdet! De 19 skolor som jag valde ut var "bara" de skolor som låg "nästgårds". Jag måste ta och kolla upp hur många skolor det egentligen finns i Stockholms län.
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Lärarutbildning, Stockholm, Stockholms län, Lärarjobb, Lärartjänster, Lärare
Lärartätheten i fokus
Idag skriver DN om lärartäthet och att det inte ger någon kvalitetsgaranti bara för att det finns många lärare.
För hundra elever är det viktigare att ha sju duktiga lärare än nio av varierande kvalitet. (DN.se)
Ja, det låter ju i alla fall bra. Problemet som jag ser det är att det är svårt att avgöra vem som kommer att bli en "duktig" lärare. Det finns inga sådana prov eller tester som kan avgöra någonting sådant. Det kommer att visa sig så småningom när nyexade lärare börjar att arbeta på heltid, med egna elever. När teorierna är borta och utbytt mot ren praktik av de teoretiska kunskaperna, det är då det kommer att avgöras. Det är då det slutgiltiga provet görs, men inte ens i detta läge kan man säga om det är en "duktig" lärare det handlar om. Det kanske man kan säga efter ytterligare ett eller till och med några år, när man kan utläsa "facit" genom eleverna.
Naturligtvis innebär det här att det inte finns några garantier för att lärare blir duktiga bara för att de har en lärarexamen, det ökar på oddsen, men det ger inga garantier. Däremot kan vi inte sluta att utbilda lärare på grund av dessa orsaker, hur skulle ett land se ut utan lärare? Däremot finns det möjligheter att skapa ett utbildningssystem där det inte enbart hänger på hur "duktiga" lärare är. Utan vi är mer eller mindre "tvungna" att skapa en bra och fungerande skola även med hjälp av de lärare som inte är de värsta allkonstnärerna. Frågan är hur man då gör detta. Ja, enligt min åsikt är det "lättare" för en lärare att lyckas fånga och få med sig 10 elever än vad det är att fånga och få med sig 30 elever. Det handlar med andra ord om lärartätheten. Ja, jag överdrev en aning, det finns inga klasser med 10 elever, men det var ett sätt att få fram min poäng. Kanske behövs det inte fullt så "duktiga" lärare om klasserna är något mindre. För vad är det egentligen som utmärker en "duktig" lärare.
Inte är det väl bara ämneskuskaper som ingår i begreppet en duktig lärare? Nej, jag menar att det även ingår en mängd mer diffusa egenskaper i detta begrepp. Egenskaper som egna erfarenheter, empatisk förmåga, människokännedom, ledaregenskaper, yttrycksmöjligheter och lyhördhet. Jag har nu spaltat upp en mängd egenskaper som mer eller mindre är omätbara. Man kan se resultatet av dessa förmågor men de är och förblir dock omätbara. Därför kan man inte skriva in dem på ett CV och skicka med dem i sin arbetsansökan. Därför kommer vi nu och för all framtid att ha ett utbildningssystem där det kommer att finnas lärare som kan kategoriseras som duktiga och lärare som kan kategoriseras som mindre duktiga eller som det står i artikeln, av varierande kvalitet. Vi måste med andra ord skapa ett utbildningssystem som fungerar hur bra som helst ändå, även om det inte enbart innehåller elitlärare.
Jag kan också tilllägga att den lärare som jag själv har haft som varit bäst utbildad rent ämnesmässigt, var en urusel pedagog…. det var ingen som förstod vad han menade. Han var och svävade runt i sin egen verklighet medan vi studenter befann oss i klassrummet och försökte att tyda det han sa…
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Lärare, Pedagoger, Ämneskunskaper, Lärartäthet, Erfarenhet, Empati, Ledaregenskaper, Människokännedom, Utbildningssystem, Elitlärare, CV, Arbetsansökan, Tester, Prov, Elever
Platsbrist på högskolorna…
Idag skriver DN att det är platsbrist på högskolorna. Stora studentkullar i kombination med lågkonjunkturen är de troligt orsakerna till att fler nu söker sig till landets högskolor.
I våras gick den största ungdomskullen på tjugo år ut gymnasiet och årskullarna före den var också ovanligt stora. Det i kombination med lågkonjunkturen har gjort att fler unga nu slåss om utbildningsplatserna. Framför allt yngre personer, 18–19 år, har sökt sig till högskola och universitet i höst. (DN.se)
Därmed har naturligtvis också intagningspoängen ökat. Utbildningar som kräver 20.0 i intagning har ökat från 14 till 21 stycken. Antagningspoängen stiger också på lärarprogrammet, vilket jag personligen inte har något emot.
– Det är ovanligt många sökande som precis tagit studenten, men vi ser även en ökning totalt sett. Det är främst på de redan populära programmen och på lärarprogrammen som antagningspoängen stiger, säger Mattias Wickberg på Stockholms universitets antagningsenhet. (DN.se)
Läs även andra bloggares åsikter om DN, Högskola, Utbildning, Skola, Gymnasium, Studenter, Lågkonjunktur, Politik, Samhälle, Universitet, Lärarprogrammet, Intagningspoäng
Behavioristerna var kanske på rätt väg ändå….
Enligt en artikel i SvD visar en amerikansk hjärnstudie att det är lättare att lära av framgångar än av motgångar.
I försök med apor visar forskarna hur nervcellerna håller reda på om ett just genomfört agerande varit lyckosamt eller inte. Och inte nog med det, efter en framgångsrik handling blir nervcellerna också mer fininställda för att fånga upp vad djuret lärt sig så att det kan agera rätt även nästa gång.
Efter ett misslyckande däremot syns mycket små eller inga förändringar alls hos hjärncellerna och forskarna kunde inte skönja några tecken på att djuren kunde förbättra sitt agerande, rapporterar vetenskapstidskriften Neuron.
Var alltså Skinner och behaviorismen på rätt väg med sin "belöningspedagogik"?
Forskarna fann att nervcellerna aktiverades efter ett korrekt svar direkt följt av en belöning. Direkt efter det att apan svarat rätt behandlade hjärncellerna information betydligt effektivare och djuret agerade lättare rätt vid nästa uppgift några sekunder senare. Vid fel svar visade nervcellerna låg eller ingen aktivitet, och ett misstag följdes oftast av fler misstag.
– Med andra ord var det bara efter framgångar, inte misstag, som hjärnan bearbetade informationen och förbättrade apornas uppträdande, säger MIT-professorn Earl Miller som lett studien.
Nu väcktes många tankar och frågor hos mig känner jag. Vad innebär detta för den framtida pedagogiken? Kommer man nu att använda sig av dessa "nya" rön för att optimera inlärningen och hur skulle i så fall det gå till? Vad säger forskare inom pedagogiken om detta? Ska vi helt förkasta Vygotskij och hans teorier nu och gå "tillbaka" till Skinner och hans idéer om hur man lär sig bäst, eller finns det ytterligare något gångbart alternativ? Är senare forskning inom pedagogikens ramar oanvändbar nu med tanke på att en belöningspedagogik verkar vara den mest effektfulla. Är det morot och piska som kommer att gälla i framtiden? Okej, jag överdriver…men visst omkullkastar denna forskning en hel del av den pedagogik som jag har läst mig till de senaste åren.
Det skulle vara roligt att få höra vad någon framstående nutida forskare inom pedagogik har att säga om ovanstående artikel.
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Inlärning, Pedagogik, Forskning, Forskare, Hjärnforskning, Behaviorismen, Skinner, Vygotskij, Sociokulturella perspektivet, Framgångar, Misstag,
Intressant diskussion om betygssättning av lärare
Finns att läsa hos Mats - tysta tankar. Jag som själv är helt emot att elever ska betygsätta sina lärare finner naturligtvis diskussionen tillfredställande.
Jag läste själv Ola Mårtenssons artikel i SvD och var redan då inne på att skriva om den, men det blev aldrig så. Nu väljer jag alltså att istället länka till Mats artikel om den. Jag vill dock poängtera att jag "hakade upp mig" på samma citat som Mats syntes haka upp sig på. Dock inte av helt samma anledning, även om jag också var inne på hans tankar.
Självklart ska elever och deras föräldrar kunna påverka skolsituationen. Men att på lösa grunder be barn att betygsätta vuxna är en flumidé som får myspedagogerna att sprattla av lycka i de fotriktiga filttofflorna. (SvD.se)
Tankarna som dock tog överhand i mitt fall och som retade mig något enormt var att det verkar vara helt okej att använda en så arrogant ton, för att inte säga oförskämd ton, mot just pedagoger. En flumidé som får myspedagogerna att sprattla av lycka i de fotriktiga filttofflorna - en mening och man har mer eller mindre underminerat statusen hos en hel yrkesgrupp då risken faktiskt finns att alla pedagoger besitter en del "myspedagogik"… (jag får rysningar bara av att skriva ordet. Myspedagogik vad är det för ngt och vem kom på själva ordet? Antingen är det väl pedagogik eller också är det inte det, finns det någon pedagogik som är "mysigare" än någon annan?).
Jag som tycker om att dra paralleller med läkare undrar vad som hade hänt om man skrivit en artikel där man uttrycker sig på liknande sätt, eller det hade förmodligen aldrig hänt. Tänk er själva:
En flumidé som får mysdoktorerna att sprattla av lycka i de fotriktiga och välventilerade foppatofflorna… (mysdoktorer med mysdiagoser…)
Nej, jag tror inte att någon hade valt att formulerat sig så i en artikel i SvD när det gäller läkare eller någon annan yrkesgrupp heller för den delen. Denna "naturliga" arrogans verkar bara gälla just för pedagoger!
Läs även andra bloggares åsikter om Lärare, Reepalu, Ola Mårtensson, Flumpedagog, Myspedagog, Företagskultur, Värdegrund, Undervisning, Kontrollskola, Samhälle, Politik, Utbildning
Obehöriga lärare, finns det?
Janis – Metabolism - skriver i sitt inlägg Det FINNS INGA obehöriga lärare om problematiken med begreppet obehöriga lärare. Hon menar att antingen har man gått lärarutbildningen och då blir man per automatik lärare eller så har man inte gått lärarutbildningen och då blir man inte heller med någon automatik i världen lärare. Begreppet outbildade lärare finns i realiteten alltså inte då man inte kan ta sig titeln lärare utan att vara utbildad för det. Logiken i resonemanget är glasklart och helt relevant i mina ögon.
Janis länkar vidare till Ann-Marie Körling och till Öpedagogen, två mycket trevliga och läsvärda bloggar som dessutom sköt startskottet för själva diskussionen.
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Skollag, Lärare, Obehöriga lärare, Yrkeltitel, Titel, Yrke, Profession, Lärarutbildning, Utbildning,
Satsning på yrkeshögskolor
SvD skriver idag om nya satsningar på yrkeshögskolor, satsningar som ska vara arbetslivsanpassade samt ha en hög kvalité.
Arbetslivets krav på specialistkompetenser på eftergymnasial nivå ökar. Därför introduceras nu ett helt nytt och behovsanpassat utbildningskoncept, yrkeshögskola, i Sverige. Det är utbildningar som genomförs i nära samverkan med arbetslivet för att tillgodose framtidens kompetenskrav. Utan arbetslivets engagemang kommer yrkeshög- skolans utbildningar inte att kunna svara upp mot det kompetens- behov som finns, därför knyts ett särskilt arbetsmarknadsråd till ledningen för Myndigheten för yrkeshögskolan. (SvD.se)
Intresset för att starta sådana yrkeshögskoleutbildningar har tydligen visat sig vara stort.
Satsningen på yrkeshögskole- utbildningar är inte bara efterlängtade och efterfrågade, de bör också kvalitetssäkras och utökas till antal. Intresset för de första yrkeshögskoleutbildningarna har varit mycket stort. I den första omgången har 89 av 404 ansökningar om att starta utbildning redan i höst beviljats. Nästa ansökningsomgång sker i höst och intresset för att vilja anordna högskoleutbildningar bland såväl privata som offentliga aktörer är stort. (SvD.se)
Från och med 1 juli har alla eftergymnasiala utbildningar dessutom hamnat under en och samma myndighet, Myndigheten för högskolan.
Från den 1 juli har ansvaret för alla eftergymnasiala yrkesutbildningar samlats i ett gemensamt regelverk och under en och samma myndighet, Myndigheten för yrkeshögskolan. Det innebär att ett önskemål som länge framförts om ”en väg in”, nu äntligen kan infrias.
Två yrkeshögskoleexamina införs, en grundläggande och en avancerad. Ett nytt utbildningskoncept som svarar mot de behov som sedan länge uttryckts från arbetslivet har inrättats. (SvD.se)
Ja, vi får väl så småningom se vad det blir av allt detta. Det är kanske ingen idé att spekulera om än så länge, ingenting är ju riktigt klart. Möjligen kan jag dock säga så mycket att jag spontant känner en viss nyfikenhet inför denna satsning.
Läs även andra bloggares åsikter om Yrkeshögskoleutbildningar. Myndigheten för högskolan, Utbildningskoncept, Arbetslivsanpassad högskoleutbildning, Samhälle, Politik, Utbildning, Specialistkompetens, Yrkesutbildningar, Eftergymnasiala studier, Näringsliv
Daltande med lärare?
Inga Magnusson gjorde mig uppmärksam på att Expressens ledarredaktion tycker att det daltas för mycket med lärarna i Sverige idag och menar att lärarens egen motivation är drivkraften bakom en bra lärare, inte deras utbildning!?
Formell behörighet säger sannolikt väldigt lite om man är bra på att lära ut och motivera sina elever. (Expressen.se)
Innebär detta att omotiverade lärare är skolans största problem?! Nej, det tror inte jag i alla fall. Jag har nu under 3 års tid haft den stora äran att få auskultera till och från i skolor runt om i den kommun där jag har min praktik (inside information alltså) och jag skulle tro att de flesta av dessa skolor är tillräckligt representativa för skolan i stort. Jag har dagligen sett hur både engagerade och motiverade lärare mer eller mindre trollar med sina elever. Jag måste säga att de omotiverade lärare är en klar minoritet i skolan och jag är ledsen att säga det men denna gång tror jag faktiskt att Expressens ledarredaktion är helt ute och cyklar. De skulle behöva tillbringa någon vecka i en alldeles vanlig skola för att se hur övervägande lärare nästan vänder ut och in på sig själv för att tillgodose varje elev, deras föräldrar, rektorer och övrigt inblandade. Ibland är de bara en fråga innan de slår knut på sig själva för att allting ska bli så bra som möjligt. Det är nästintill oförskämt att säga någonting annat.
Att bara ha mage att (återigen) skjuta ett eventuellt samhällsproblem rakt i armarna på de stackars lärarna är verkligen oförskämt och vem vinner på det. Är det någon som har fått betalt för att göra detta eller vad är det frågan om? Usch, nu blev jag verkligen riktigt arg. Först överbelastar man lärarna med arbete och sedan kallar man dem för omotiverade, vem har mage att göra någonting sådant?
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Skola, Samhälle, Lärare. Motivation, Utbildning, Lärarutbildning, Outbildade lärare, Elever, Föräldrar, Rektorer
Lästips!
Janis (Metabolism) skriver ett inlägg som jag tycker är mycket läsvärt och tankeväckande. Visserligen går det nästan stick i stäv med mitt föregående inlägg, men även om jag anser att man (tyvärr) måste fundera på hur resurserna bäst ska fördelas så har Janis inlägg en stor poäng. Läs inlägget här.
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Resurser, Komvux, Betyg, Politik, Samhälle
Möjlighet att läsa upp betyg stoppas
Möjligheten att läsa upp betyg på komvux kommer att stoppas. Det föreslår regeringen i den nya skollag som presenteras idag skriver DN, SvD och Expressen. Enligt Jan Björklund att möjligheten till att läsa upp sina betyg ett rent slöseri med samhällets resurser.
– Jag tycker att det är slöseri med samhällets resurser att den som redan har en komplett godkänd gymnasieutbildning ska kunna kräva att få läsa exakt samma utbildning en gång till, säger utbildningsminister Jan Björklund till Rapport. (Svd, DN, Expressen).
Själv kan jag tycka att förslaget är okej, MEN det krävs då även ytterligare en förändring och det är att eleverna även ska ges en möjlighet att överklaga betyg som de anser vara felaktigt satta. Detta ska gälla för både grundskola och gymnasium. Enligt mitt perspektiv stoppar man annars alla vägar till "rättvisa" betyg. Anser man idag att man har fått ett felaktigt satt betyg kan man själv "rätta till det" genom att läsa upp betyget på komvux. Med det nya förslaget är man fullständigt i händerna på betygssättaren.
Anledningen till att jag trots allt tycker att förslaget är okej är att även jag anser att det är ett visst resursslöseri, resurser som samhället faktiskt inte har. Kanske får man helt enkelt acceptera att inte alla kan få MVG i alla ämnen. Jag har själv gått på komvux och sett hur ett flertal personer försökt att läsa in MVG i alla ämnen för att ha en möjlighet till att söka till läkarlinjen. Dessvärre lyckades de inte alltid vilket innebar att de själva och samhället lagt ner bubbla resurer på någonting som ändå inte utmynnade i någonting nytt eller annat. Personerna i fråga stod mer eller mindre kvar och stampade på samma punkt efter avslutade kurser, läkarexamen var forfarande lika långt borta som den hade varit innan tiden på komvux.
Läs även andra bloggares åsikter om Komvux, Betyg, Läsa upp betyg, Studier, Jan Björlund, Regeringen, Skollag, Skola, Utbildning, Samhälle, Resurser, Politik
