Jag tycker att idén är strålande. Under min egen tid på högskolan ville jag hela tiden korta ner tiden. Jag tyckte att jag hade alltför långa sommarlov och hade mycket hellre studerat in lite tid där. Mitt sista sommarlov tog jag en 10 veckors kurs som jag kunde räkna in i min utbildning bara för att få ett tidigare slut. Hade jag vetat om att man kunde göra så tidigare hade jag även tagit kurser över tidigare somrar. Nej, det är inte säkert förresten. Utbudet av användbara kurser för en lärarstudent var inte särskilt stor sommartid och jag ville ju gärna plocka ihop en riktigt genuin lärarexamen. Hur som helst går i alla fall förslaget  helt i linje med mina egna tankar. Tänk även på vad många sommarjobb man lösgör till förmån för andra än bara högskolestuderande på det här sättet. I dagsläget är det ju hur många högskolestuderande som helst som går ut och “roffar” åt sig allehanda sommarjobb. Sommarjobb som många gånger även gymnasieelever skulle kunna ta.

Kritiken mot förslaget vet jag av erfarenhet (jag har diskuterat detta förr…även här på bloggen) att man inte ska “hasta” fram en utbildning. Kunskap måste sjunka in och förankras och sådant sker över tid. Inte genom att springa från kurs till kurs. För att verkligen bli bildad skulle således ett långt sommarlov vara till godo. För att inte säga en nödvändighet för att verkligen kunna tillgodogöra sig all kunskap. Bildning är ju inte att bara ha en massa kunskaper som ligger och skvalpar i en. Bildning är ju när kunskapen har blivit inkarnerad i en, blivit en del av en själv. Kunskapen gör så att man förändras, mognar och slutligen vet hur man på bästa sätt kan utnyttja in kunskapskälla. Kunskapens väg mot bildning bör således gå långsamt. Det gäller ju att samtidigt passa på att bli en vis person som vet att använda sin kunskap…ja, ungefär så. Enligt Högskoleverket är bildning en livslång process, medan utbildning är en begränsad. Resonerar man på det sättet kan man ju istället fundera på om inte utbildningstiden är för kort..

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Högskola, Högskoleverket, Terminer, Treterminssystem, Bildning, Utbildning, Kunskap, Ekonomi, Studenter, Sommarjobb, Samhällsekonomi, Studietid, Högskolekurser

Läs även andra bloggares åsikter om Flumskola, Skola, Politik, Samhälle, Betyg, Alliansen, Röd-gröna, Kunskapsskola,

Skämt åsido så är den största anledningen till att jag tackade nej att jag trivs så bra både på och med mitt nuvarande arbete. Jag arbetar med elever jag trivs med, vars föräldrar jag fungerar bra med, på en skola där jag stortrivs och med en ledning som jag trivs med. Vad kan man mer begära (förutom en tillsvidareanställning då vilket kommunen jag arbetar i inte kan erbjuda)? Jag valde trivseltrygghet föra ekonomisk trygghet och hoppas på att det ska löna sig på sikt även ekonomiskt.

Hade jag tagit arbetet jag erbjöds hade jag börjat på en ny skola, med nya arbetsuppgifter som skall genomföras tillsammans med nya kollegor. Jag skulle ha nya barn med nya föräldrar och allt detta skulle ske i en ny kommun. Jag kände att jag inte ville någonting av detta när allting är så bra som det är just nu. Jag kommer dessutom ha förmånen att få  arbeta tillsammans med två otroligt duktiga pedagoger nu i höst på den skola där jag är och vill inte heller försitta den chansen…. Jag hoppas att jag valde rätt och inte är allmänt galen……

Läs även andra bloggares åsikter om Tillsivdareanställning, Vikariat, Lärare, Lärarvikarie, Skolledning, Elever, Föräldrar, Pedagoger,

De får gärna höja min lön till 49 000 kronor i månaden om de vill. Sverige vill ju ligga i täten på allting annat så varför inte också när det gäller lärarlöner.

Läs även andra bloggares åsikter om Löner, Lärarlöner, Löneavtal, Lärarfack, LR, Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet, Sverige,

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Lärare, Inlärning, Kunskap, Data, Framtid, Kunskapssamhälle, IT-samhälle, YouTube

Hur som helst så kommer jag alltså att börja på en ny tjänst den 7 januari. Jag kommer då att vara anställd som fritidspegagog med specialuppdrag i skolan. Vilket innebär att jag kommer att ha en 40 timmarsvecka och tanken är att jag ska arbeta mellan 8-15 varje dag, men som vanligt i skolans värld så innebär diverse möten eller planeringar att det inte alltid kommer att se ut så….men som sagt det är tanken. Jag kommer att arbeta nära tillsammans med lärarna och eleverna som jag till största delen kommer att vara hos är från tre olika årskurs 2:or. Jag ser mycket fram emot även denna tjänst och det ska bli spännande att få vara delaktig just i denna årskurs då min målsättning faktiskt hela tiden har varit att så småningom bli klasslärare för en klass i "lågstadiet".

 Läs även andra bloggares åsikter om Fritidspedagog, Specialuppdrag, Klass, Klasslärare, Skola, Utbildning, 40-timmars vecka, Lärare

 Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Lärare, Politik, Samhälle, Statlig verksamhet, Kommunal verksamhet, Utbildningspolitik, Lärarnas Riksförbund

Jag har haft en trygg uppväxt tillsammans med två förnuftiga föräldrar som under hela min barndom har  haft ett och samma mantra: orsak och verkan. Detta har lett till att jag tidigt började leta samband, orsak- och verkansamband. Jag kan tipsa om att detta mantra är mycket matnyttigt både när man vill planera någonting och när man vill försöka förutsäga någonting. De gånger då orsak och verkan sambanden inte fungerar speciellt bra är då oerfarenhet blandar sig i som en variabel, vilket händer mig med då och då även om det blir alltmer sällan med åren. Tyvärr missbedömde jag orsak och verkan sambanden i samband med min lärarutbildning, eller i alla fall i samband med betygssättningen. Jag trodde i min enfald att strålande betyg i lärarutbildningen innebar att en arbetsgivare skulle se på mig så här:

Här har vi en mogen kvinna i 42-års åldern som har rent ut sagt strålande goda betyg från en hel lärarutbildning. Dessutom verkar hon vara en fullt fungerande trebarnsmor, hustru och som pricken över i:t även en matte. Detta måste innebära att jag framför mig har en mycket omhändertagande, ambitiös, strukturerad, uthållig och stresstålig person – alla sådana egenskaper som vi skulle behöva ha hos den lärare som vi anställer. Här gäller det att agera fort – henne MÅSTE vi ha!

Men icke sa nicke, inte var betygen intressanta för att bilda sig en uppfattning om mig som person eller om min framtida yrkesroll. Nej, visserligen verkar det vara vara intressant att få reda på vilka kurser jag har gått, men endast i syfte för att man inte själv ska få kritik för att man har anställt obehörig personal. Ett papper att vifta med om någon skulle råka fråga helt enkelt. Skolverksmonstret är ju svårt att tämja och då gäller det att man har tillgång till de rätta metoderna….

Vart vill jag egentligen komma? Jo, orsak och verkan principen har jag redan nämnt och detta skulle  kunna översättas till tillgång och efterfrågan när det gäller läraryrket. För mig har det blivit fullständigt uppenbart att läraryrkets status ALDRIG KOMMER ATT HÖJAS och det beror inte på att lärarutbildningen skulle vara dålig. Det beror enbart på att tillgång och efterfrågan. Vad är det som efterfrågas? Ja, inte är det bra betyg i alla fall, utan man efterfrågar istället ERFARENGHET AV ATT HANDSKAS MED BARN OCH FÖRÄLDRAR- sådant som en helt outbildad person skulle kunna besitta.

Den lärarutbildning som har har gått har bjudit på ett enastående stort kursutbud som dessutom inneburit att jag har kunnat plocka ihop en fantastisk lärarutbildning. Kunskaperna har bara legat där och väntat på att någon ska hämta upp dem, vilket jag också har gjort. Drivkraften för mig har hela tiden varit en gångbar lärarexamen med goda betyg. Jag ville bli konkurrenskraftig samtidigt som jag ville ha nytta av HELA  min lärarutbildning i min framtida profession.

Andra studenter har under hela min utbildning försökt att hålla mig tillbaka och bestämt hävdat att betygen inte spelar någon roll när man söker arbete, vilket jag inte lyssnade på. De visar sig nu att de hade rätt och jag hade fel. Gör man ett nedslag där jag just nu vid detta tillfälle står är det bara att konstatera att det hade varit betydligt bättre om jag hade plockat ihop en lärarutbildning som bestod av kurser där man inte var tvungen att lägga ner hela sin själ. Dessutom borde jag inte ha satsat på höga betyg utan istället haft tid över att arbeta extra med barn, DET hade varit en efterfrågad utbildning.

Då är vi tillbaka till orsak och verkan igen. Jag har nu konstaterat att det inte är någon som helst fel på lärarutbildningen utan vad är det som är fel då?  Jo, efterfrågan. Hade skolan istället börjat värdesätta höga betyg när de anställer sin personal så hade naturligtvis fler studenter än jag börjat läsa på "allvar". Drivkraften att få höga betyg hade ökat vilket i sin tur skulle innebära att man höjer kunskapsnivån hos studenterna. Det är alltså inget fel på den utbildning som finns att tillgå . Det är inte heller något fel på kurslitteraturen eller utbudet av den utan litteraturen är snarare imponerande väl vald (och jag är inte lätt att imponera på trots att jag är en enkel lärarstudent). Det är inte heller fel på tentorna eller bedömningen av dem.  Vad som är fel är efterfrågan. Man får helt enkelt det man frågar efter. Lärare med måttliga pedagogiska- och ämneskunskaper men med en gedigen erfarenhet av att umgås barn och prata med deras föräldrar! Dessvärre är umgänget med barn inte det enda målet i en lärarens uppdrag utan det minst likga viktigt med kunskaps- och fostransuppdraget. Det är bara att konstatera att det är någonstans det klickar och konsekvenserna  av detta har jag redan beskrivit….

Läs även andra bloggares åsikter om Lärare, Lärarrutbildning, Pedagoger, Fostransuppdrag, Kunskapsuppdrag, Tillgång och efterfrågan, Orsak och verkan, Betyg, Utbildning, Status, Yrkesstatus, Drivkrafter

Läs även andra bloggares åsikter om Undervisning, Flumpedagogik, Katederundervisning, Utveckling, Kunskap, Lärande, Arbetsglädje

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Lärarutbildning, Stockholm, Stockholms län, Lärarjobb, Lärartjänster, Lärare

För hundra elever är det viktigare att ha sju duktiga lärare än nio av varierande kvalitet. (DN.se)

Ja, det låter ju i alla fall bra. Problemet som jag ser det är att det är svårt att avgöra vem som kommer att bli  en "duktig" lärare. Det finns inga sådana prov eller tester som kan avgöra någonting sådant. Det kommer att visa sig så småningom när nyexade lärare börjar att arbeta på heltid, med egna elever. När teorierna är borta och utbytt mot ren praktik av de teoretiska kunskaperna, det är då det kommer att avgöras. Det är då det slutgiltiga provet görs, men inte ens i detta läge kan man säga om det är en "duktig" lärare det handlar om. Det kanske man kan säga efter ytterligare ett eller till och med några år, när man kan utläsa "facit" genom eleverna.

Naturligtvis innebär det här att det inte finns några garantier för att lärare blir duktiga bara för att de har en lärarexamen, det ökar på oddsen, men det ger inga garantier. Däremot kan vi inte sluta att utbilda lärare på grund av dessa orsaker, hur skulle ett land se ut utan lärare? Däremot finns det möjligheter att skapa ett utbildningssystem där det inte enbart hänger på hur "duktiga" lärare är. Utan vi är mer eller mindre "tvungna" att skapa en bra och fungerande skola även med hjälp av de lärare som inte är de värsta allkonstnärerna. Frågan är hur man då gör detta. Ja, enligt min åsikt är det "lättare" för en lärare att lyckas fånga och få med sig 10 elever än vad det är att fånga och få med sig 30 elever. Det handlar med andra ord om lärartätheten. Ja, jag överdrev en aning, det finns inga klasser med 10 elever, men det var ett sätt att få fram min poäng. Kanske behövs det inte fullt så "duktiga" lärare om klasserna är något mindre. För vad är det egentligen som utmärker en "duktig" lärare.

Inte är det väl bara ämneskuskaper som ingår i begreppet en duktig lärare? Nej, jag menar att det även ingår en mängd mer diffusa egenskaper i detta begrepp. Egenskaper som egna erfarenheter, empatisk förmåga, människokännedom, ledaregenskaper, yttrycksmöjligheter och lyhördhet. Jag har nu spaltat upp en mängd egenskaper som mer eller mindre är omätbara. Man kan se resultatet av dessa förmågor men de är och förblir dock omätbara. Därför kan man inte skriva in dem på ett CV och skicka med dem i sin arbetsansökan. Därför kommer vi nu och för all framtid att ha ett utbildningssystem där det kommer att finnas lärare som kan kategoriseras som duktiga och lärare som kan kategoriseras som mindre duktiga eller som det står i artikeln, av varierande kvalitet. Vi måste med andra ord skapa ett utbildningssystem som fungerar hur bra som helst ändå, även om det inte enbart innehåller elitlärare.

Jag kan också tilllägga att den lärare som jag själv har haft som varit bäst utbildad rent ämnesmässigt, var en urusel pedagog…. det var ingen som förstod vad han menade. Han var och svävade runt i sin egen verklighet medan vi studenter befann oss i klassrummet och försökte att tyda det han sa…

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Lärare, Pedagoger, Ämneskunskaper, Lärartäthet, Erfarenhet, Empati, Ledaregenskaper, Människokännedom, Utbildningssystem, Elitlärare, CV, Arbetsansökan, Tester, Prov, Elever

I våras gick den största ungdomskullen på tjugo år ut gymnasiet och årskullarna före den var också ovanligt stora. Det i kombination med lågkonjunkturen har gjort att fler unga nu slåss om utbildningsplatserna. Framför allt yngre personer, 18–19 år, har sökt sig till högskola och universitet i höst. (DN.se)

Därmed har naturligtvis också intagningspoängen ökat. Utbildningar som kräver 20.0 i intagning har ökat från 14 till 21 stycken. Antagningspoängen stiger också på lärarprogrammet, vilket jag personligen inte har något emot.

– Det är ovanligt många sökande som precis tagit studenten, men vi ser även en ökning totalt sett. Det är främst på de redan populära programmen och på lärarprogrammen som antagningspoängen stiger, säger Mattias Wickberg på Stockholms universitets antagningsenhet. (DN.se)

 Läs även andra bloggares åsikter om DN, Högskola, Utbildning, Skola, Gymnasium, Studenter, Lågkonjunktur, Politik, Samhälle, Universitet, Lärarprogrammet, Intagningspoäng

I försök med apor visar forskarna hur nervcellerna håller reda på om ett just genomfört agerande varit lyckosamt eller inte. Och inte nog med det, efter en framgångsrik handling blir nervcellerna också mer fininställda för att fånga upp vad djuret lärt sig så att det kan agera rätt även nästa gång.

Efter ett misslyckande däremot syns mycket små eller inga förändringar alls hos hjärncellerna och forskarna kunde inte skönja några tecken på att djuren kunde förbättra sitt agerande, rapporterar vetenskapstidskriften Neuron.

Var alltså Skinner och behaviorismen på rätt väg med sin "belöningspedagogik"?

Forskarna fann att nervcellerna aktiverades efter ett korrekt svar direkt följt av en belöning. Direkt efter det att apan svarat rätt behandlade hjärncellerna information betydligt effektivare och djuret agerade lättare rätt vid nästa uppgift några sekunder senare. Vid fel svar visade nervcellerna låg eller ingen aktivitet, och ett misstag följdes oftast av fler misstag.

– Med andra ord var det bara efter framgångar, inte misstag, som hjärnan bearbetade informationen och förbättrade apornas uppträdande, säger MIT-professorn Earl Miller som lett studien.

Nu väcktes många tankar och frågor hos mig känner jag. Vad innebär detta för den framtida pedagogiken? Kommer man nu att använda sig av dessa "nya" rön för att optimera inlärningen och hur skulle i så fall det gå till? Vad säger forskare inom pedagogiken om detta? Ska vi helt förkasta Vygotskij och hans teorier nu och gå "tillbaka" till Skinner och hans idéer om hur man lär sig bäst, eller finns det ytterligare något gångbart alternativ? Är senare forskning inom pedagogikens ramar oanvändbar nu med tanke på att  en belöningspedagogik verkar vara den mest effektfulla. Är det morot och piska som kommer att gälla i framtiden? Okej, jag överdriver…men visst omkullkastar denna forskning en hel del av den pedagogik som jag har läst mig till de senaste åren. 

Det skulle vara roligt att få höra vad någon framstående nutida forskare inom pedagogik har att säga om ovanstående artikel.

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Inlärning, Pedagogik, Forskning, Forskare, Hjärnforskning, Behaviorismen, Skinner, Vygotskij, Sociokulturella perspektivet, Framgångar, Misstag,

Jag läste själv Ola Mårtenssons artikel i SvD och var redan då inne på att skriva om den, men det blev aldrig så. Nu väljer jag alltså att istället länka till Mats artikel om den. Jag vill dock poängtera att jag "hakade upp mig" på samma citat som Mats syntes haka upp sig på. Dock inte av helt samma anledning, även om jag också var inne på hans tankar.

Självklart ska elever och deras föräldrar kunna påverka skolsituationen. Men att på lösa grunder be barn att betygsätta vuxna är en flumidé som får myspedagogerna att sprattla av lycka i de fotriktiga filttofflorna. (SvD.se)

Tankarna som dock tog överhand i mitt fall och som retade mig något enormt var att det verkar vara helt okej att använda en så arrogant ton, för att inte säga oförskämd ton, mot just pedagoger. En flumidé som får myspedagogerna att sprattla av lycka i de fotriktiga filttofflorna  - en mening och man har mer eller mindre underminerat statusen hos en hel yrkesgrupp då risken faktiskt finns att alla pedagoger besitter en del "myspedagogik"… (jag får rysningar bara av att skriva ordet. Myspedagogik vad är det för ngt och vem kom på själva ordet? Antingen är det väl pedagogik eller också är det inte det, finns det någon pedagogik som är "mysigare" än någon annan?).

Jag som tycker om att dra paralleller med läkare undrar vad som hade hänt om man skrivit en artikel där man uttrycker sig på liknande sätt, eller det hade förmodligen aldrig hänt. Tänk er själva:

En flumidé som får mysdoktorerna att sprattla av lycka i de fotriktiga och välventilerade foppatofflorna… (mysdoktorer med mysdiagoser…)

Nej, jag tror inte att någon hade valt att formulerat sig så i en artikel i SvD när det gäller läkare eller  någon annan yrkesgrupp heller för den delen. Denna "naturliga" arrogans verkar bara gälla just för pedagoger!

Läs även andra bloggares åsikter om Lärare, Reepalu, Ola Mårtensson, Flumpedagog, Myspedagog, Företagskultur, Värdegrund, Undervisning, Kontrollskola, Samhälle, Politik, Utbildning

Janis länkar vidare till Ann-Marie Körling och till Öpedagogen, två mycket trevliga och läsvärda bloggar som dessutom sköt startskottet för själva diskussionen.

 Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Skollag, Lärare, Obehöriga lärare, Yrkeltitel, Titel, Yrke, Profession, Lärarutbildning, Utbildning,

Arbetslivets krav på specialistkompetenser på eftergymnasial nivå ökar. Därför introduceras nu ett helt nytt och behovsanpassat utbildningskoncept, yrkeshögskola, i Sverige. Det är utbildningar som genomförs i nära samverkan med arbetslivet för att tillgodose framtidens kompetenskrav. Utan arbetslivets engagemang kommer yrkeshög- skolans utbildningar inte att kunna svara upp mot det kompetens- behov som finns, därför knyts ett särskilt arbetsmarknadsråd till ledningen för Myndigheten för yrkeshögskolan. (SvD.se)

Intresset för att starta sådana yrkeshögskoleutbildningar har tydligen visat sig vara stort.

Satsningen på yrkeshögskole- utbildningar är inte bara efterlängtade och efterfrågade, de bör också kvalitetssäkras och utökas till antal. Intresset för de första yrkeshögskoleutbildningarna har varit mycket stort. I den första omgången har 89 av 404 ansökningar om att starta utbildning redan i höst beviljats. Nästa ansökningsomgång sker i höst och intresset för att vilja anordna högskoleutbildningar bland såväl privata som offentliga aktörer är stort. (SvD.se)

Från och med 1 juli har alla eftergymnasiala utbildningar dessutom hamnat under en och samma myndighet, Myndigheten för högskolan.

Från den 1 juli har ansvaret för alla eftergymnasiala yrkesutbildningar samlats i ett gemensamt regelverk och under en och samma myndighet, Myndigheten för yrkeshögskolan. Det innebär att ett önskemål som länge framförts om ”en väg in”, nu äntligen kan infrias.

Två yrkeshögskoleexamina införs, en grundläggande och en avancerad. Ett nytt utbildningskoncept som svarar mot de behov som sedan länge uttryckts från arbetslivet har inrättats. (SvD.se)

Ja, vi får väl så småningom se vad det blir av allt detta. Det är kanske ingen idé att spekulera om än så länge, ingenting är ju riktigt klart. Möjligen kan  jag dock säga så mycket att jag spontant känner en viss nyfikenhet inför denna satsning.

 Läs även andra bloggares åsikter om Yrkeshögskoleutbildningar. Myndigheten för högskolan, Utbildningskoncept, Arbetslivsanpassad högskoleutbildning, Samhälle, Politik, Utbildning, Specialistkompetens, Yrkesutbildningar, Eftergymnasiala studier, Näringsliv

Formell behörighet säger sannolikt väldigt lite om man är bra på att lära ut och motivera sina elever. (Expressen.se)

Innebär detta att omotiverade lärare är skolans största problem?! Nej, det tror inte jag i alla fall. Jag har nu under 3 års tid haft den stora äran att få auskultera till och från i skolor runt om i den kommun där jag har min praktik (inside information alltså) och jag skulle tro att de flesta av dessa skolor är tillräckligt representativa för skolan i stort. Jag har dagligen sett hur både engagerade och motiverade lärare mer eller mindre trollar med sina elever. Jag måste säga att de omotiverade lärare är en klar minoritet i skolan och jag är ledsen att säga det men denna gång tror jag faktiskt att Expressens ledarredaktion är helt ute och cyklar. De skulle behöva tillbringa någon vecka i en alldeles vanlig skola för att se hur övervägande lärare nästan vänder ut och in på sig själv för att tillgodose varje elev, deras föräldrar, rektorer och övrigt inblandade. Ibland är de bara en fråga innan de slår knut på sig själva för att allting ska bli så bra som möjligt. Det är nästintill oförskämt att säga någonting annat.

Att bara ha mage att (återigen) skjuta ett eventuellt samhällsproblem rakt i armarna på de stackars lärarna är verkligen oförskämt och vem vinner på det. Är det någon som har  fått betalt för att göra detta eller vad är det frågan om? Usch, nu blev jag  verkligen riktigt arg. Först överbelastar man lärarna med arbete och sedan kallar man dem för omotiverade, vem har mage att göra någonting sådant? 

Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Skola, Samhälle, Lärare. Motivation, Utbildning, Lärarutbildning, Outbildade lärare, Elever, Föräldrar, Rektorer

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Resurser, Komvux, Betyg, Politik, Samhälle

– Jag tycker att det är slöseri med samhällets resurser att den som redan har en komplett godkänd gymnasieutbildning ska kunna kräva att få läsa exakt samma utbildning en gång till, säger utbildningsminister Jan Björklund till Rapport. (Svd, DN, Expressen).

Själv kan jag tycka att förslaget är okej, MEN det krävs då även ytterligare en förändring och det är att eleverna även ska ges en möjlighet att överklaga betyg som de anser vara felaktigt satta. Detta ska gälla för både grundskola och gymnasium. Enligt mitt perspektiv stoppar man annars alla vägar till "rättvisa" betyg. Anser man  idag att man har fått ett felaktigt satt betyg kan man själv "rätta till det" genom att läsa upp betyget på komvux. Med det nya förslaget är man fullständigt i händerna på betygssättaren.

Anledningen till att jag trots allt tycker att förslaget är okej är att även jag anser att det är ett visst resursslöseri, resurser som samhället faktiskt inte har. Kanske får man helt enkelt acceptera att inte alla kan få MVG i alla ämnen. Jag har själv gått på komvux och sett hur ett flertal personer försökt att läsa in MVG i alla ämnen för att ha en möjlighet till att söka till läkarlinjen. Dessvärre lyckades de inte alltid vilket innebar att de själva och samhället  lagt ner bubbla resurer på någonting som ändå inte utmynnade i någonting nytt eller annat. Personerna i fråga stod mer eller mindre kvar och stampade på samma punkt efter avslutade kurser, läkarexamen var forfarande lika långt borta som den hade varit innan tiden på komvux.

 Läs även andra bloggares åsikter om Komvux, Betyg, Läsa upp betyg, Studier, Jan Björlund, Regeringen, Skollag, Skola, Utbildning, Samhälle, Resurser, Politik

Nyligen avslutade Globaliseringsrådet sitt arbete. Både slutrapporten och delrapporten om utbildning och skola är intressant och viktig läsning. Det är därför både trist och allvarligt att finansminister Anders Borg uttryckligen markerat att Globaliseringsrådets arbete inte är något som regeringen kommer att använda sig av. Borg avfärdar det hela med hänvisning till den ekonomiska krisen. Det ekonomiska läget i sig gör det dock än mer angeläget att ta till sig av experternas rekommendationer! (DN.se)

När det gäller skolplaner kan man fundera över deras egentliga funktion då vissa kommuner inte har några alls medan  andra kommuner har katalogliknande skolplaner. Trots dessa massiva skillnader har man inte påvisat något samband mellan skolornas prestationer och deras skolplaner:

Genomgången visar att prestationerna i kommunens skolor inte har något samband med hur pass bra eller dåliga skolplaner man tagit fram. Kommunernas mest centrala styrdokument har alltså inte fyllt någon funktion. Det spelar därför ingen roll om man skulle ta bort dessa styrdokument helt och hållet. Det är just detta som är skrämmande. Tid ägnas åt dokument som ingen bryr sig om eller som är så svårbegripliga att de inte fyller någon funktion. (DN.se)

Lärarnas riksförbund spaltar upp en egen kravlista (DN.se):

• Visa att skolan är en nationell angelägenhet och garantera en likvärdig statlig finansiering. Det blir därmed också lätt-
are att skapa lika villkor för fristående och kommunala skolor.
• Styrningen av skolan måste stärkas och vidareutvecklas. Resultaten från skol­inspektionens arbete måste tas på allvar och resurser tillföras och fördelas i syfte att skapa likvärdiga villkor.
• Inför 10-årig grundskola med engelska tidigare, kanske från årskurs ett.
• Uppvärdera läraryrket. Det viktiga är att en ny lärarutbildning skapas och en lärarlegitimation införs.
• Satsa på att fler kommer igenom gymnasieskolan genom att höja kvaliteten både i de studieförberedande och yrkesförberedande programmen.
• Utveckla studie- och yrkesvägledningen.
• Grundskolan skall tillhandahålla elever en grundutbildning som garanterar skriv- och läsförmåga.

Mm, återigen någonting att fundera över! 

Läs även andra bloggares åsikter om Lärarnas riksförbund, Decentralisering, Staten, Kommuner, Skola, Utbildning, Ansvar, Samhälle, Politik, Metta Fjelkner, Finansiering, Skolinspektionen, Lärarutbildningen, Lärarlegitimation, Grundskola

Än så länge verkar kursen vara jättebra. Jag får hur många idéer som helst på sammarbetsövningar och liknande. Jag skulle vilja påstå att kursen är ovärderlig för mig den dagen då jag ska få ihop en grupp elever till en och samma klass.

Jag tror att jag får återkomma till ämnet lite senare på grund av att jag måste iväg nu. Idag ska jag försöka ta lite bilder på mig och de andra kursdeltagarna när utövar någon tilldelad uppgift ). Det förutsätter i och för sig att jag får deras godkännande att lägga bilder av dem/oss på nätet.

Läs även andra bloggares åsikter om Dynamisk pedagogik, Lärandeprocesser, Gruppdynamik, Demokratiska processer, Lärande perspektiv, Utforskande, Estetisk gestaltning, Sommarkurs, Stockholms universitet, Skola, Utbildning, Undervisning, Lärare, Elever

Försöket med spetsutbildningar på gymnasienivå tillkom i all hast. Skolverket fick uppdraget den 1 december förra året och redan den 15 januari hade 10 skolor vaskats fram ur 100 ansökningar för att vara först ut med att erbjuda riksrekryterade elitutbildningar. Från och med i höst erbjuds sammanlagt 300 platser för teoretiskt intresserade elever i hela landet, som ofta har snabbare studietakt, möjlighet att läsa in universitetskurser och som tar in genom betyg, prov eller särskilda intervjuer.

Men intresset för de nya utbildningarna är svagt. Åtta av tio program har inte tillräckligt med ansökningar för att fylla alla platser. De flesta kommer att starta med grupper kring 20 elever. (DN.se)

Det kan nog vara svårt att hitta riktiga spjutspetsar bland eleverna om det inte finns tillräckligt många att leta bland. Å andra sidan är det kanske märkligt att man startar upp en ny utbildning och sedan förväntar sig at intresset ska vara stort redan från början. Det där med försiktigt föräldrar som vill sina barn väl och därmed också vill sätta in sina barn i välbeprövade verksamheter med gott rykte verkar inte ha varit med i planeringen.

Just elitklasser i grundskolan har den senaste tiden varit föremål för diskussion. Skolminister Jan Björklund (FP) ska presentera en ny skollag före midsommar och ­föreslår bland annat att förbudet mot antagningsprov i teoretiska ämnen slopas. Björklund tvekar inte själv att kalla det för en satsning på elitklasser för de mest studiebegåvade eleverna – något som ogillas starkt av socialdemokraterna. (DN.se)

Dessvärre finns det tydligen väldigt lite klasser kring profilklasser och dess funktion.

I Sverige finns väldigt lite forskning om elitklasser och de utländs­ka studier som är gjorda går inte att direkt applicera på det svenska systemet. Den så kallade Pisa-studien pekar dock på att tidiga elitsatsningar i till exempel Tyskland och Frankrike inte leder till att länderna får något utbildningsmässigt försprång. (DN.se)

 Ann-Christine Kjell man är universitetslektor vid Stockholms universitet och hon har gjort en utvärdering av profilklasser. Hon menar att några av de fördelar som hon kan se med dessa klasser är:

De elever som betraktas som nördar i vanliga klasser var normala barn i profilklasserna. Alla i klassen arbetar mot samma mål och det är inte lika många konflikter i profilklasserna. (DN.se)

Nackdelarna har hon dock inte forskat kring och kan därför inte göra ett eget uttalande om dessa. Däremot hänvisar hon till andra forskare som menar att nackdelarna med profilklasser bland annat är:

Det fanns lärare som påpekade att profilklasserna ledde till en uppdelning mellan vi och dom, det ansågs finare och bättre att gå i ma/no-klass och det kunde uppfattas som negativt av andra elever. (DN.se)

Ja, det är väl bara att vänta och se vad det blir av elitsatsningen. Själv tycker jag att det är bra med lite nya "grepp" i skolan. Det är ett sätt att utvecklas vare sig satsningen lyckades eller inte. Lite nytt tänk måste ändå in i skolan om den inte ska stagnera helt.

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Stockholms universitet, Universitetslektor, Forskning, Profilklasser, Elitklasser, Intagningsprov, Spjutspetsar, Spjutspetsutgildning, Gymnasieutbildning, Högskoleutbildning, Naturprogrammet, Samhällsprogrammet, Byggprogrammet, Matematik, Fysik

Lagen tillåter intagningsprov till estetiska elitklasser för balett och musik i grundskolan. Men inte till klasser för matematik. Dit sker intagning efter närhetsprincipen, något som utbildningsministern vill ändra. (DN.se)

Orföranden i Lärarnas Riksförbund Metta Fjelkner anser att detta inte är speciellt märkvärdigt:

Ordföranden i Lärarnas riksförbund Metta Fjelkner anser att det ska "vara tillåtet att vara duktig i matematik" liksom det är "tillåtet att vara duktig i idrott och musik. Intagningstester är "inget dramatiskt", säger hon. (DN.se)

 Svd presenterar  däremot vissa farhågor hos sina läsare som menar att det finns risk att föräldrarna pressar sina barn mer om det upprättas elitprov.

Själv tror jag inte att förslaget grundar sig på ren välvilja till eleverna individuellt utan jag anser att det ligger något större tankar bakom. I globaliseringens anda måste även lilla Sverige kunna vara med och konkurrera och hur ska vi kunna göra detta utan att ha några spjutspetsar? Förslaget ligger på samhällsnivå och inte på individnivå…det är i alla fall en hyfsta kvalificerad gissning. 

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Elitprov, Elitklasser, Matematik

En hög kunskapsnivå gör det möjligt för ett land att producera varor och tjänster med ett högt förädlingsvärde och en god löneutbetalningsförmåga. Låg variation i utbildning är också ett viktigt omfördelningsverktyg när traditionell omfördelning försvåras genom tilltagande institutionell konkurrens. För att stärka kunskapsbasen och öka den globala attraktionskraften föreslår vi att:

• Öka det statliga inflytandet över resursfördelningen till för- och grundskolan.

• Öka frihetsgraderna för universitet och högskolor, öka statliga anslag till civil forskning till en procent samt inrätta ett globalt excellenscenter baserat på ett ”Nobelanslag”.

• Införa möjligheten för avgifter på högre utbildning, höja studielånet i motsvarande grad och låta utbildningsinvesteringar vara avdragsgilla precis som realkapitalinvesteringar. (Dn, Debatt 09-05-16)

Ja, varför inte…. 

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Högre utbildning, Universitet, Högskolor, Staten, Samhället, Politik, Förskola, Grundskola, Forskning, Statens globaliseringsråd, Studielån, Utbildningsinvestering, Statliga anslag, Konkurrens

För tillfället sitter jag ca 5-6 oavbrutna timmar och stirrar rakt in i dataskärmen och skriver och skriver och skriver. Jag känner att min tid framför datorn är förbrukad när jag kommer hem. Dessutom har jag vridit ur min hjälra alla vettiga tankar, så det är ingen idé att ens fundera på att skriva något som någon annan ska läsa. Varje dag slutar i stort sätt med en skrattattack. När vi är tillräckligt trötta i både hjärna och ögon lyckas vi alltid klämma till med någon mening som är så otroligt uppåt väggarna att vi faller ihop i en skrattattackshög. Då är det dags att stänga av datorn,  konstruktiva tankar går i det läget ändå inte att få ner på pränt.

Idag ska jag trots det vackra vädret återigen sätta mig i min "databunker" och skriva. Idag ska jag dessutom sitta i en sal som inte har några fönster som vätter ut mot naturen, fönsterna i den datasalen vätter ut mot en korridor. Jag kommer med andra ord att vara ännu mer avskärmad än vanligt från real life ).

 Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Högskola, Examensarbete, C-uppsats, Datasal, Dator, Dataskärm, Hjärna, Ögon, Blogga, Blogg