Lästips!
SvD, Insidan: Skolsyster tar emot när livet gör ont.
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Barn, Ungdomar, Hälsa, Skolsyster, Ohälsa
"En rektor vid en större skola i Boston i USA, som hade suttit i koncentrationsläger under andra världskriget, anställde flera nya lärare. Hon var bekymrad över skolans etiska grundsyn och skrev följande brev till de nyanställde (ref. i PRing 2001, 2. 204, vår övers.):
Kära lärare,
Jag är en överlevare från ett koncentrationsläger. Mina ögon såg vad inten människa borde få bevittna:
Gaskammare byggda av utbildade ingengörer.
Barn förgiftade av bildade läkare.
Småbarn dödade av erfarna barnskötare.
Kvinnor och barn skjutna och brända av högskolestuderande.
Så därför, jag är misstänksam mot utbildning.
Min begäran och önskan är: Hjälp dina elever att bli humana människor!
Dina ansträngningar får aldrig producera kunniga monster, skickliga psykopater, lärda Eichmans.
Att kunna läsa, skriva och räkna är bara viktigt om det tjänar till att göra våra barn mer humana."
Källa: Orlenius, Kennert & Bigsten, Ari. (2006). Den värdefulla praktiken: Yrkesetik i pedagogers vardag. Hässelby: Runa förlag, s. 139.
Läs även andra bloggares åsikter om Pedagoger, Lärare, Etik, Moral, Etisk grundsyn, Nyanställda, Koncentrationsläger, Psykopater, Läkare, Barnskötare, Ingengörer, Utbildning
Jag gjorde ett besök hos Gerdaus skolblogg och fann jag att regeringen har besämt sig för att under 2009 satsa 125 miljoner kronor på att höja resultaten i matematik i de naturvetenskapliga ämnena (se pressmeddelande).
Nu har regeringen gett Skolverket i uppdrag att på fler sätt förbättra undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik. För detta får Skolverket 107 miljoner kronor under 2009. Den största delen, 87 miljoner kronor, är medel som kommuner och fristående skolor ska kunna söka för att utveckla sin undervisning i matematik i grundskolan. (Skolverket.se)
Själv kan jag naturligtvis bara le och vara glad åt detta, då matematik är min huvudsakliga inriktning.
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Samhälle, Matematik, No, Teknik, Matematikinrikning, Kommun, Undervisning, 2009
Expressen skriver idag om hur lärare i Malmö hoppar av yrket på grund av låga löner, stora klasser och svår arbetsmiljö.
Hittills har Malmö kommun valt att ge lägre lönepåslag än många andra kommuner. I dag är rikssnittet för LR:s lärare 26 853 kronor, i Malmö är det nästan 1 000 kronor lägre. (Expressen.se)
Läs också: Sydsvenskan.se – Låga lärarlöner i Malmö
Läs även andra bloggares åsikter om Lärare, Lärarlöner, Malmö, Malmö kommun, Protest, Arbetsmiljö, Lågavlönade, Löneutveckling
Idag skriver DN om hur konkurrensen ökar skolor emellan när Stockholms läns gymnasieelever minskar.
För eleverna Milou Lugmair och Eleonor Lefvert handlar det om vidareutbildning, för skolorna handlar valet om överlevnad. Skolpengen varierar efter program men i Stockholm inbringar varje elev i snitt drygt 75.000 kronor per år och skola. Friskolorna, som ska generera vinst, är extra måna om att locka till sig så många som möjligt. Och om konkurrensen om eleverna är hård i dag blir den stenhård framöver. Gymnasieelever är nämligen en bristvara. (DN.se)
Utbildningsförvaltningen räknar med att gruppen 16-18-åringar i länet minskar med drygt 12.000 individer fram till 2016, från cirka 77.000 till 65.000 stycken. Det motsvarar elevantalet på 48 fristående gymnasieskolor, som i genomsnitt har 250 elever var. (DN.se)
Framtida huggsexor om eleverna kan ju ge en intressant utveckling av debatter och övriga skolpolitiska sammanhang…
Läs även andra bloggares åsikter om Gymnasieskolan, Konkurrens, Friskolor, Skolpeng, Stockholms län, Utbildningsförvaltningen, Skola, Utbildning, Politik, Samhälle,
IT i skolan behöver en uppgradering skriver Håkan Ogelid, Computer Sweden. Han menar bland annat att alltför många elever aldrig kommer i kontakt med en nätuppkopplad dator vilket anligt honom innebär att:
Varje dag går Sverige miste om supertalanger i programmering. (CS.se)
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Politik, Sanhälle, IT, Internet, Uppgradering, Programmering, Nätuppkoppling
Idag skriver SvD om att fria tider kan vara krävande för studenter. Själv har jag om och om igen sett samma sak på universitetet. Vissa studenter kan bara inte studera alls om de inte är pressade. Det innebär att de läser all kurslitteratur och skriver sina tentor i absolut sista minuten. Själv undrar jag vad det blir för kvalitet på utbildningen då. Kan man verkligen tillgodogöra sig 6 böcker som man mer eller mindre har idiotläst på en vecka? Det är kanske inte så konstigt att jag ofta får frågor angående både kursen, litteraturen och tentorna.
Vi lite äldre studenter som redan har familj och barn tror jag är bäst på att strukturera oss (har inte gjort ngn undersökning 
) men det beror nog på ren överlevnadsinstinkt som student. Det skulle inte vara möjligt för oss att säga upp familjen under en veckas tid för att idiotplugga. Vi får helt enkelt portionera ut våra studier så att vi hinner med allting inom ramen för en kurs, men på så vis får vi också bra struktur på våra studier.
Läs även andra bloggares åsikter om Studenter, Föreläsningar, Schema, Universitet, Högskola, Litteratur, Tenta, Kurser, Studier
Nu har Skolverket publicerat uppgifter om provbetyg och slutbetyg för alla skolor i Sverige i databasen SIRIS. Tanken är att detta ska vara ett stöd för skolorna i deras kvalitetsarbete och samtidigt mana till diskussion om en likvärdig betygsättning.
Enligt läroplanen (Lpo 94) ska läraren vid betygssättning utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper och göra en allsidig bedömning. Hur stor del ett nationellt prov ska utgöra av underlaget vid betygssättningen finns inte reglerat.
- Att det finns skillnader mellan de resultat som eleverna har på proven och på betygen kan man förvänta sig. Problemet är att det finns stora skillnader mellan skolor, vilket är ett tecken på att betygssättningen inte är likvärdig, menar Tommy Lagergren, enhetschef på Skolverket. (Skolverket.se)
Själv är jag emot att de nationella proven ska utgöra den största grunden för betygsättningen. Det finns elever som mer eller mindre får blackouter bara man nämner prov. En provsituation är en onaturlig situation och det borde verkligen finnas ett massivt underlag av annat bedömningsmaterial som skulle vara minst lika värdefullt som nationella prov.
Återigen baserar jag mina åsikter på egen erfarenhet. Sådana elever som är jag som jag själv är det ju inga problem med. Jag är en riktig tävlingsmänniska och blir otroligt taggad när det är prov vilket leder till att jag är som bäst under press. Däremot har jag nära familjemedlemmar som presterar som sämst under press. Jag anser att man måste ta hänsyn till sådant också om man ska ha möjlighet att nå en likvärdig både utbildning och betygsättning, annars mäter man ju inte kunskap utan bara vilka som presterar bäst i provsituationer.
Att resultaten ser olika ut för skolorna kan ha olika förklaringar. Lärare kan ha ett bredare underlag än provresultatet för att bedöma elevernas måluppfyllelse. Det kan även bero på att skolorna har satt in särskilda insatser för elever som inte klarar proven, eller att de inte har satt in särskilda insatser. Det finns även variationer mellan klasser inom skolor och hur enskilda lärare bedömer eleverna. (Skolverket.se)
Återigen kommer vi till alla lokala variationer, jag har fortfarande svårt att tro att man verkligen gynnar en likvärdig utbildning med tanke på alla oändliga lokala variabler som finns idag…
Läs även andra bloggares åsikter om Skola. Utbildning, Politik, Samhälle, Nationella prov, Likvärdig utbildning, Betygsättning, Slutbetyg, Provresultat, Skolverket
Min uppgift under kursen jag nu går är att skapa en undervisning utifrån strävansmålen, kursen heter ju "Att organisera för, värdera och bedöma lärande", detta gällde alltså organiserabiten. Därefter ska jag naturligtvis värdera och bedöma lärande utifrån samma undervisning, men mitt största bekymmer (känns det som iaf) är att skapa undervisning utifrån strävansmålen.
Vi har klart och tydligt fått reda på att strävansmålen vänder sig till mig som lärare, det är utifrån strävansmålen jag ska arbeta när jag planerar min undervisning. Sedan har jag uppnåendemålen som säger mig vad eleven minst ska uppnå. Personligen tycker jag att kursplanerna är lite otydliga. Jag förstår inte riktigt, när det finns så mycket ord här i världen, måste man då skapa ett dokument som är så otroligt tolkningsbart? Eller det kanske inte är så otroligt tolkningsbart men alla måste tolka det.
Enligt kursen jag gick innan den här berättade en av lärarna att det är hur många lärare som helst som inte förstått att strävansmålen vänder sig till läraren och att uppnåendemålen är till för eleven. Om han nu har rätt är ju det rätt skrämmande. Här finns alltså ett dokument sedan 2000 som inte används som det är tänkt. Man har alltså använt det "fel" i 9 år nu.
Jaja, jag ska inte hetsa upp mig för allting. Jag ska istället snällt sätta mig och läsa strävansmålen för de naturorienterade ämnena, för jag tror att jag vill undervisa i NO 
.
Läs även andra bloggares åsikter om Undervisning, Strävansmål, Uppnåendemål, Värdera, Bedömning, Kursplaner, NO, Naturorienterade ämnen, Lärare, Elev, Skola, Utbildning
I Du och Jobbet kan man läsa om att lärare har Sveriges sämsta psykosociala miljö och bygger på uppgifter som SCB har tagit fram åt dem. De skriver att var fjärde lärare både jobbar under hög anspänning och samtidigt tycker att de saknar stöd i sitt arbete.
Att ha ett yrke med hög anspänning innebär att man utsätts för höga krav och samtidigt har små möjligheter till inflytande och kontroll över sitt arbete.
Arbetssituationen blir än mer pressad om man saknar stöd av andra (chefer eller arbetskamrater). (Du och jobbet.se)
Metta Fjelkner på Lärarnas Riksförbund säger så här:
Det finns många förklaringar till att lärare pressas hårt på jobbet, kommenterar Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund (LR).
- Det ställs höga krav på lärare på väldigt många områden. Lärare ska vara allkonstnärer, inte bara eminenta pedagoger, utan dessutom socialarbetare och ta sig an elever med problem, administrera och marknadsföra skolan. Uppgifter som lärarna inte är utbildade för har tillkommit, utan att något tagits bort.
Lyssnar man på lärare generellt så säger de ungefär samma sak som Metta Fjelkner. Kanske är det även detta man måste titta lite närmare på när man utvärderar skolan och funderar över varför den inte ser ut som man önskar att den ska göra. Det är så lätt att skylla på lärarutbildningen och olika typer av krav, men om skolan håller på att utvecklas till en organisatorisk "katastrof" så spelar det ju ingen som helst roll hur bra lärarutbildningen är eller hur kompetenta lärarna blir, det finns ju varken tid eller ork att utnyttja sin egen fulla kapacitet…
Läs även andra bloggares åsikter om Psykosocial miljö, Arbetssituation, Lärarnas Riksförbund, Metta Fjelkner, Pedagoger, Lärare, Socialarbetare, Administratör, Marknadsföring, Arbetskamrater, Skola, Utbildning, Politik, Samhälle
En hållbar lärarutbildning
SOU 2008:109
Jag hittade utredningen, det är bara att läsa ). (Klicka på bilden så kommer ni till sidan.)
Sammanfattning:
Utredningen föreslår bland annat en lärarutbildning med en gemensam utbildningsvetenskaplig kärna och ett antal tydliga inriktningar. Två nya yrkesexamina, grundlärare och ämneslärare, föreslås ersätta den nuvarande lärarexamen. Detta innebär att samtliga universitet och högskolor som vill bedriva lärarutbildning kommer att få ansöka hos Högskoleverket om rätt att utfärda de nya examina.
Källa: regeringen.se
Läs också: Thomas Kroksmark
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Samhälle, Skola, Utbildning, Lärarutbildning, Regering, Grundlärare, Ämneslärare, Yrkesexamina, Utiversitet, Högskolor, ögskoleverket, Eamina, Lärarexamen
(Alla ni som inte är lärare eller lärarstudenter kan sluta läsa här. Detta inlägg är förmodligen helt ointressant för er!)
Till en början med finns det en debattartikel angående lärarlegitimation här, det verkar vara mycket som ska in i lärarlegitimationen. Visserligen tycker jag det är bra att man nu funderar över alla aspekter när man ändå är inne på att ta fram en lärarlegitimation. Däremot är jag kanske inte fullt lika glad över alla dessa svängningar just nu, när jag själv snart är klar med min utbildning. Jag har sökt information angående lärarlegitimation med tanke på detta och det har inte varit helt lätt att varken hitta information eller få någon som är insatt att yttra sig eftersom inga beslut är tagna. Skolverket hänvisade till denna länk och menade att jag kunde bilda mig en egen uppfattning om hur jag tror att framtiden kommer att bli!
För mig, som nu går in i slutspurten av min utbildning ,är det högintressant att veta hur tankarna går eftersom jag ännu har en viss möjlighet att påverka min utbildning. Det jag inte vill riskera är att jag går ut och redan då har en så förlegad utbildning att jag inte kan söka lärarlegitimation då jag inte har tillräcklig behörighet för denna. Visserligen talar man om övergångsbestämmelser och om jag nu har förstått det hela rätt så är tanken att man ska ha 8 år på sig att komplettera den utbildning man redan har. Här är det nog i första hand sådana lärare som inte har en lärarexamen i handen man tänker på, men vad jag oroar mig för är att det kanske inte bara blir dessa, utan att man kommer att ställa högre krav på oss som får vår examen i "skarven", speciellt med tanke på att vi inte har varit ute och arbetat ännu.
Jag ställer mig faktiskt mkt kritisk till att inte Stockholms universitet, som har lärarutbildningen jag nu går, tillhandahåller en viss information till oss studenter hur tongångarna går. Dessutom tycker jag att det skulle vara ett krav att tillhandahålla åtminstone studievägledarna sådan information, men den studievägledare jag talade med var så förvånad över mina frågor att jag hörde på henne att sådana tankar eller diskussioner hade i alla fall inte hon tagit del av tidigare. Ur min synvinkel kan jag inte för mitt liv förstå detta. Hur kan man guida studenter i en utbildning om man inte också har ett visst hum om man guidar dem mot en förlegad utbildning eller ej?
Hur som helst så hamnade jag slutligen hos Andreas Mörk på LR. Han var otroligt tillmötesgående och försökte att efter bästa förmåga tillsammans med mig komma fram till något användbart. Vad jag kunde förstå kommer en eventuell ny lärarutbildning och dess krav och en eventuell lärarlegitimation och dess krav att gå hand i hand om jag uppfattat allt korrekt.
Det förslag om en reformerad lärarutbildning som kommit fram under ledning av Sigbrit Franke, är därför mitt bästa tips om man vill försöka att själv bilda sig en uppfattning om hur framtiden kommer att se ut och vilka krav som kommer att gälla för att få lärarlegitimation. Andreas Mörk nämnde dessutom att jag skulle hålla både ögon och öron öppna under de kommande månaderna för det bör komma någonting inom loppet av ett par månader. Det kan ju stämma med tanke på att det är meningen att dessa eventuella bestämmelser/förändringar ska börja gälla från och med 1 januari 2010.
Researchen fortsätter 
Läs även andra bloggares åsikter om Samhälle, Politik, Utbildning, Stockholms universitet, Lärarutbildningen, Lärarlegitimation, LR, Lärares yrkesetiska principer, Sigbrit Franke, Riksdag, Regering, Propositon, Övergångsbestämmelser, Behörighetskrav
Hos Skolverket finner man denna information angående lärarlegitimation: Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) , den kan man läsa och sedan försöka finna en egen uppfattning om hur man tror att det kan komma att bli om det nu blir ngn lärarlegitimation.
Läs även andra bloggares åsikter om Skolverket. Lärarlegitimation, Lärarbehörighet, Skola, Utbildning, Lärare, Politik, Samhälle
När jag var inne hos Soffie och hälsade på igår hade hon en massa funderingar angående lärarlegitimationen. Nu undrar jag om det är någon som vet någonting användbart kring detta. Har det varit på tal att man måste ha 15 hp i matematik, svenska och engelska för att få en lärarlegitimation. Eller är det bara om man tänkt att undervisa i dessa ämnen? Jag undrar mest för om det är så, då måste jag läsa in 15 hp engelska innan jag är klar. Jag vill ju inte gärna ha en "förlegad" utbildning redan innan jag börjar.
För mig är det här mkt viktigt att få svar på detta så fort som möjligt eftersom jag har 2 kurser kvar som jag kan välja fritt. Dessa kurser motsvarar just 15 hp vardera. Detta skulle i sådana fall innebära att mina visioner om en kurs i sommar havererar och att jag måste läsa engelska som sista kurs istället.
Även om jag läser in 15 hp engelska så kommer jag inte att utsätta ett enda barn under hela min livstid med att lära dem engelska. Det är nog min största akilleshäl när det gäller mina studier. Läsa går i och för sig bra, jag förstår mkt men grammatiken…den är så undermålig att jag borde bli bannlyst från alla lektioner i engelska för all framtid. Därav hade jag inte tänkt läsa engelska alls, eftersom jag bestämt mig för att aldrig förstöra något barn ). Det måste vara mkt bättre att undervisa i ngt man behärskar och är bra i….
Är det nu så att man måste ha engelska för att få lärarlegitimationen överhuvudtaget, ja då är jag beredd att läsa in en sådan kurs (till egentligen ingen nytta alls eftersom jag kommer att fortsätta vägra undervisa i ämnet). Därför är jag nu ytterst angelägen om att få höra från en vad ni tror och gärna vet om detta!
Läs även andra bloggares åsikter om Lärarlegitimation, Lärarexamen, Högskolepoäng, Svenska, Engelska, Matematik
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Samhälle, Politik
Lästips !
Läs gärna DN:s artikel angående moderaternas förslag om en Nätskola för skoltrötta elever, även Fredrikbloggen skriver om detta.
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Skoltrötthet, Skoltrötta elever, Nätskola, Distansutbildning, Moderaterna, Politik, Samhälle, Elever, Lärare, Kunskap
Idag skriver DN om att läxhjälp är populärare än någonsin och att både privata och ideella aktörer medverkar i detta.
Själv anser jag att detta skulle ingå i skolan. Skolan ska själv kunna hjälpa elever att klara av sina läxor. Det känns otroligt fel om skolan ska ge läxor som elever inte klarar av och sedan ska en tredje part kliva in och hjälpa eleven!??? Sådant här får mig att fundera över om inte hela skolan skulle omorganiserar från början till slut. Den skulle kanske organiseras HELT annorlunda. I min värld skulle det gärna få finnas läxhjälp inom skolans regi och de som har hand om denna läxhjälp ska i sin tur samarbeta med lärarna så att de vet vad de kan hjälpa till med och hur det kan ske på bästa sätt….
Jag vet att Maxi hade möjlighet till hjälp i sitt skolarbete när hon gick gymnasiet, men om jag inte missminner mig så handlade det om två timmar per vecka. Jag skulle gärna se att läxhjälpen är öppen kanske två timmar varje dag och att den dessutom ska vända sig till alla åldrar. Fick jag bestämma så skulle något sådant vara obligatoriskt på skolorna och ingenting som skolan kunde välja själv om den ville ha eller inte.
Läs även andra bloggares åsikter omSkola, Utbildning, Politik, Samhälle, Utbildningspolitik, Läxor, Läxhjälp
Lärarutbildningen fortsätter att tappa sökanden enligt Högskoleverket, dessutom blir kvinnodominansen ännu större. Däremot ökar antalet studenter som tar ut sin examen!
Jag tänkte, utan att närmare gå in på detta eller reflektera över det alltför mycket, bara nämna det lite så där i förbifarten innan jag går och lägger mig….
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning, Samhälle, Politik, Lärarutbidlning, Högskoleverket, Studenter, Examen
Okej, nu ska jag ge mig ut på djupt vatten och diskutera flumskola, men varken utifrån vare sig ren vetenskap eller någon beprövad erfarenhet. Däremot utifrån mina egna åsikter hämtade ifrån där jag befinner mig just nu i livet och med all den livserfarenhet som jag har lyckats samla på mig genom bland annat alla mina olika roller som jag har haft (allt-i-allon ni vet ) under 41 års tid. Då talar vi bland annat om grundskoleelev, frisörelev, komvuxstudent, lärarstudent, mamma, frisör, egenföretagare, idrottsledare, idrottare, körsångare, barn och vuxen osv osv….
Definitionen för flumskola får väl i mitt inlägg vara en pedagogik som är mycket otydlig. Flumpedagogen blir således den person som upprätthåller denna pedagogik och som dessutom saknar ett tydligt ledarskap, en som hellre vill vara ett med eleverna helt enkelt. För mig är uttrycket en överföring från 70-talets "älska-alla-för-den-de-är-mentaliteten" till ett istället pedagogiskt sammanhang…en lite mys pys inställning så att säga… (Oj, vilka möjligheter det finns att avrätta mig verbalt nu ))
Hur som helst så inträffade mitt första möte med en så kallad flumpedagog 1981 då jag själv gick i sjuan. In i klassrummet fullkomligen skrider det in en nyutexaminerad lärare (som jag tyvärr inte minns namnet på), men som i sin första mening talar om för oss elever att han inte ville bli kallad för magistern eller läraren utan att vi skulle kalla honom för "hjälparen". Tilläggas kan att jag själv i detta läge befann mig i mina absolut värsta tonår där jag roade mig kungligt med att pröva ordens makt på min omgivning. Hans önskemål om att få bli tilltalad hjälparen fick mig omedelbart att tänka på att han ville vara Jesus( möjligen för att han hade mörkt skägg också). Egentligen tror jag (så här ca 30 år senare) att hans intentioner var att vara en hjälpande hand i våra lärprocesser, men en sådan tanke fanns inte ens med i mitt universum vid den åldern. Rakt av antog jag istället (antagligen på grund av min egen begränsade livserfarenhet både av livet självt och av andra människor) att han hade ungefär samma ambition som jag med livet…att idka någon form av maktutövning på och med andra människor. Denne stackars hjälpare blev således min värsta motståndare i denna maktkamp.
Dessvärre blev han också andra elevers motståndare i ett flertal klasser. Jag tror faktiskt att vi mer eller mindre gjorde slarvsylta av honom och jag har många gånger i vuxen ålder haft ångest för vad det sedan blev av denne stackars man. Hade jag bara kommit ihåg namnet på honom hade jag försökt att ta reda på hur det sedan gick, men han var tydligen så oerhört oviktig för mig vid 13 års ålder att jag inte ens bemödade mig att komma ihåg hans namn, jag minns inte ens hur länge vi hade honom eller i vilket ämne. (Jag känner att jag får hjärtklappning av ren genans).
Ska jag sedan lägga till mina egna döttrars erfarenheter från grundskolan så har de otaliga gånger beklagat sig över att de inte begriper vad det är läraren vill "ha". Maxi som hade övervägande MVG i sina betyg uttryckte samma frustration över detta som Medi. För att det verkligen var någonting som lärare VILLE ha, det bevisades genom proven. Stod där inte det som läraren hade tänkt sig så blev betygen lägre, that´s it. För MVG nivån krävdes ofta någon form av analys, speciellt i SO-ämnena. Maxi som själv anser att hon är helt urusel på att analysera frågade alltid mig hur man kunde analysera ditten eller datten. Naturligtvis slutade det hela med att jag hjälpte henne att skapa en analys som hon sedan kunde spinna vidare på, på proven. Dessvärre tror jag inte att hon fick upp ögonen för vad analys var ändå, det är fortfarande ingenting för henne. Ordbajseri är vad hon tyckte att det var, allt för att få läraren tillräckligt nöjd så att hon kunde kamma hem sitt MVG.
Nå vad står jag idag då när det gäller flumskola och flumpedagog. Jag har ju arbetat i närmare 20 år som frisör och trots att det inte betraktas som ett yrke med någon hög status så är det ändå ett riktigt glamouryrke. Det gav mig en mkt hög social status bland alla grupper i samhället, då de flesta har ett mkt gott förhållande till sin frisör. Dessutom vårdar man nästan det bästa folk har, deras utseende. Vad människor än säger så är de allra flesta mer än måna om det och sätter ofta sig själva i underläge när det gäller vem som kan ta hand om det bäst i förhållande till frisören. Jag tror att kvinnor ofta ser frisören som en utseendeguru medan män ser frisören med mera spänning om ni förstår vad jag menar ). (Jag överhörde en gång ett samtal mellan en grupp män där de delgav varandra vad de tyckte om sin frisör…) Dessutom kunde jag så länge som jag arbetade som frisör gå klädd i stort sätt precis hur jag ville på vilken tillställning som helst. Var jag "felklädd" var detta inget problem…frisörer är ju lite mer extrema än andra och detta uppfattades i regel bara som att man vågade vara en utstickare…inte så slätstruken som alla andra.. (Jag tror att det var självsäkerhet de såg). Allt detta sammantaget gav mig ”status”…
Vad har nu detta med flumpedagogen att göra undra ni säkert. Jag har efter ett långt yrkesliv HELT bytt inriktning i mitt liv och istället valt att utbilda mig till lärare. Jag går nu och studerar i en akademisk miljö där man skulle kunna tänka sig att statusen var mkt högre än vad den var när jag var frisör…men skenet kan lätt bedra. Folk tittar på mig som om jag kom från mars när jag säger att jag håller på att utbilda mig till lärare…de flesta undrar dessutom om jag verkligen vet vad jag gör. Till råga på allt elände skriker media ut i den ena reportaget efter det andra om hur ifrågasatt utbildningen är just nu. Skolan och lärarutbildningen blir samtidigt ett politiskt slagträ i ett slag som ingen kan vinna utan att försoning sker och mitt i allt detta tillsätts en utredning som mer eller mindre avrättar den utbildning som jag just nu går!! Jag kan tala om att detta inte är helt roligt när man efter 20 år äntligen tar tag i saken och går sin "drömutbildning".
Björklunds mantra om flumskolan med allt vad detta innebär känns som ett slagträ mot mitt huvud. I varje slag sänker han mig och fortsätter han ett tag till så kommer jag inte ens att nå upp till vattenytan…. Han vill egentligen höja ett varningens finger men istället hugger han sönder oss studenter som ännu inte har fått någon erfarenhetsgrund att stå på, där vi kan höja oss själva något eftersom ingen annan bevisligen gör det.
Man märker av detta även bland lärarna på skolan. De försvarar sig själva och sin utbildning med både näbbar och klor. En lärare var tillräckligt desperat för att föreslå att vi studenter och hela lärarkåren måste bli bättre på att formulera vad det egentligen det är vi gör och sedan tala om för samhället hur bra vi är…allt i ett försök att höja statusen något. Nu tror jag inte att det hjälper om alla lärare i hela världen talar om vad de gör och hur bra de är. Det är inte så att det är för lite människor som har insyn i skolan. De är väl snarare så att det är många människor som har mkt god insyn i skolan. Vad är då egentligen fel?
Jag vet egentligen inte, jag är alldeles för liten för att svara på det MEN så mycket kan jag säga att jag är förvånad över att man efter att så mycket forskning har gjorts och med tanke på hur länge skolan som institution har funnits fortfarande är så otroligt undrande över hur man bäst tar hand om och lär barn och ungdomar. Jag är mkt kritiskt till att olika typer av människor med olika sorters människosyn och lärandeperspektiv kan ta fram forskning som stödjer just dem. Man verkar kunna ta fram precis den forskning man vill ha, helt beroende på vilken infallsvinkel man har. Det är inte en fråga om att skolan inte har problem och att det kan finnas både pedagoger och pedagogik som utfattas som flummig, men jag vill lyfta upp detta på en högre nivå. Det känns som om skolan diskuteras på partikelnivå och att det är genom att förändra partiklarna som man kommer tillrätta med problemet…. Jag är ute efter helheten…
Dessutom är jag mkt kritisk till alla tolkningar som skall göras på alla olika plan av allt och alla, på alla nivåer i skolan (jag läser just nu Allmänna råd och kommentarer för en likvärdig bedömning och betygssättning från Skolverket) för mig blir det polsk riksdag av alltihop. Jag ifrågasätter inte de demokratiska tankarna, men frågan är om alla ska vara med och bestämma allting. Hur gör läkarna, sitter de också och tolkar sina behandlingsplaner lokalt tillsammans med företrädare för patienter och liknande och utarbetar sedan egna lokala behandlingsprogram (läs arbetsplaner), eller? Räcker det inte att utbilda demokratiska pedagoger och sedan ta fram en demokratisk kurs- och läroplan….måste man sedan fortsätta att vara demokratisk ner i minsta atom och om och om igen "bevisa" hur demokratisk man är genom att ingen får ta ansvar för hur saker och ting ska vara utan alla ska hela tiden vara med och dela på allt i demokratisk anda…
Demokrati ända in i idioti…är min mening…
Slutligen: Varför kallade jag flumpedagoguttrycket för lärare a la 2008?
Jo, jag är skittrött på att ifrågasättas av vänner, bekanta, media och politiker. Det är verkligen inget fel på lärare generellt. De är trevliga, ansvarstagande människor som tycker om barn och gör sitt absolut bästa. Det är den politiska styrningen det är fel på, det är hur man använder sig av forskningen som är fel och det är den ekonomiska biten som är fel…enligt min mening. Skolan slits sönder mellan en massa proffs- och amatörtyckare och mitt emellan står lärarna och försöker att hålla båten flytande, medan de ifrågasätts om och om igen… Lärare a la 2008 får finna sig i en oacceptabel arbetssituation och blir dessutom häcklad genom att kallas för flumpedagoger med flumpedagogik… och trots detta gör de oftast ett enastående jobb. Vem klarar egentligen någonting sådant år ut och år in, dessutom underbetalda och i en miljö som kanske inte alla gånger är den bästa …jo en flumpedagog a la 2008, en överlevnadskonstnär som dessutom för Sveriges framtid framåt medan de politiska proffstyckarna flummar runt och funderar över hur det egentligen borde vara…
Dessutom skulle jag gärna se att vi från och med nu utformar en pedagogik kring "älska-mig-för-den -jag-kommer-att-bli-mentalitet"….en pedagogik som för mig medför ett visst överseende med eventuella tonårskriser…men ändå inriktar sig på en fungerande framtid!
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Utbildning,
Jag lider av total tidsbrist just nu. Denna vecka är bara för mycket!!! Jag räknar med att "återkomma" igen på fredag och bedriva ett ngt mer seriöst bloggande. Jag ska bland annat ge min syn på "begreppen" flumpedagog och flumpedagogik.
Under tiden kan ni läsa om "flumpedagogogiksdebatter" hos bland annat:
Läs även andra bloggares åsikter om Tidsbrist, Stress, Bloggande, Blogg, Flumoedagog, Flumpedaggogik, Flumskola, Pedagogik, Skola, Samhälle, Politik, Utbildning, Lärare
Senaste kommentarer